Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Besborodko, Alexander Andrejevitsch - Besch-Barmak - Besche, Gerhard de, nederlänsk arkitekt. Se De Besche - Bescherelle, Louis Nicolas - Beschtau, R. Pjätigora - Beseler, Wilhelm Hartwig - Besiffring (Generalbas-skrift) - Besigtning, ekonomisk. Se Ekonomisk besigtning - Besigtnings-instrument, skriftlig uppsättning af en besigtnings resultat - Besittningshemman - Besittningsmynt - Beskattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Porten och afslöt till kejsarinnans
tillfredsställelse freden i Jassy, hvarigenom hans anseende
ännu mer steg. Senare undanträngdes han af
gunstlingen Platon Subov, utan att dock falla i
onåd. Efter Paul I:s tronbestigning upphöjdes
han till rikskansler och furste samt fick 1798
uppdrag att sluta förbundet med England mot
Frankrike. Död i Petersburg 1799. – B. var
en mycket rik man och kunde derför
tillfredsställa sin lidelsefulla kärlek till konsten. Han
efterlemnade ett helt målningsgalleri, som
förvarades i hans palats i Petersburg.
Besch-Barmak ("femfingerberget"), berg i
kaukasisk-ryska guvern. Baku, på vestra kusten
af Kaspiska hafvet.
Besche, Gerhard de, nederländsk arkitekt.
Se De Besche.
Bescherelle [bäschörä’l], Louis Nicolas,
fransk språkforskare, f. 1802 i Paris, der han
1828 blef anställd som bibliotekarie vid
biblioteket i Louvren. Såsom författare har B. varit
mycket verksam i olika riktningar. Sin största
betydelse har han såsom grammatiker och
lexikograf; som sådan har han utöfvat ett
reformerande inflytande. I ett mindre arbete,
Réfutation complète de la grammaire de MM.
Noël et Chapsal (1838) framhåller han lifligt
den inom franska språket ständigt fortgående
striden mellan den i de minsta detaljer utförda
grammatikans regler å ena sidan samt det
allmänna bruket och stora författares exempel å
den andra. B. har sedan i sina stora och
ansedda arbeten Grammaire nationale (1834–38)
och Dictionnaire national, ou grand dictionnaire
critique de la langue française (1843–46),
genom att anföra en mängd exempel ur godkända
skriftställares arbeten, sökt att bereda den
skrifvande allmänheten större sjelfständighet gent
emot de stundom alltför småaktiga regler, hvilka
i en del grammatikor uppstälts för det franska
språket. P. A. G.
Beschtau R. Pjätigora ("fembergen"), en
skoglös bergsgrupp på den norra sluttningen af
Kaukasus, nära staden Pjätigorsk. Varma
svafvelkällor.
Beseler, Wilhelm Hartwig, tysk politiker,
f. 1806 i grefskapet Jever i Oldenburg, kom
som barn till Husum och blef omkr. 1830
advokat i staden Slesvig. Han tog redan vid unga
år, såsom ifrig slesvig-holsteinare, del i det
politiska lifvet, blef 1841 ständer-deputerad och
föreslog 1842, att Haderslevs amt (nordligaste
delen af Slesvig) skulle förenas med Danmark,
men hele den öfrige delen af hertigdömet med
Holstein. 1846 blef han förman i
ständerförsamlingen och tog verksam del i dennas
opposition mot regeringen – en opposition, som
ledde till församlingens upplösning. B. förbjöds
af regeringen att mottaga återval. Han begärde
då afsked från sitt advokats-ämbete, hvarefter
man i Tyskland samlade penningar till hans
underhåll. Han var också ledare af de stora
agitationsmötena i Holstein 1847 och uttalade
sig i Febr. 1848 mot att välja "erfarna män"
för att rådslå om en "fällesforfatning" för den
danska monarkien. Det var utan tvifvel han,
som uppfann den osanningen, att Fredrik VII
"icke var fri", när han d. 24 Mars utnämnde nya
ansvariga ministrar och dymedelst grundlade
Danmarks fria författning. B. blef sedan
medlem af den provisoriska upprors-regeringen, men
begaf sig i Okt. som fullmäktig för Rendsborgs
amt till tyska nationalförsamlingen i Frankfurt
och valdes genast till vice president. Han
ådagalade dock ingen synnerlig duglighet såsom
sådan. I Mars 1849 blef han medlem af
ståthållareskapet och qvarstannade i detsamma till
dess upplösning (1851) och upprorets qväfvande.
Derefter begaf han sig till Braunschweig, enär
han blifvit utesluten från amnestien.
Sedermera flyttade, han till Preussen och utsågs 1860
till kurator för universitet i Bonn. 1867 sökte
han blifva invald i den nordtyske riksdagen,
men föll igenom i Vest-Slesvig till följd af sina
preussiska sympatier. B. är författare till flere
flygskrifter, i hvilka han uppträder som ifrig
"slesvig-holsteinare". Han uttalade sig bl. a.
för en delning af Slesvig och för en förening
af de tre nordiska rikena. E. Ebg.
Besiffring (Generalbas-skrift), musikt.,
en öfver basnoten anbragt sifferbeteckning, som
antyder hvilka intervall till densamma skola
spelas. Om t. ex. basnoten är d och öfver den
står 4 3, så skall jämte d spelas dess ters och
qvart, d. v. s. f g (antaget att tonarten är c
dur). Går ackordet utom tonarten, så antydes
hvarje intervalls höjning eller sänkning genom
#, b eller [återställningstecken] framför motsvarande siffra (i st.
f. # användes äfven ett streck tvärs igenom
siffran). Alltså betyder t. ex. b 7 5, anbragt
ofvanför noten c, att ackordet cgb skall anslås.
Många förkortningar användas: så betecknas
treklangen genom ingen besiffring;
sextackordet, 6 3, endast genom siffran 6; septim-ackordet,
7 5 3 genom 7; non-ackordet, 9 7 5 3, genom 9 o. s. v.
För allt detta äfvensom för de invecklade
beteckningarna för förhållningar, vexelnoter m. m.
kan här icke närmare redogöras.
Generalbasskriften uppgifves vara införd af Ludovico
Viadana (omkr. 1600) och nyttjades (till besparing
af tid och rum) allmänt i äldre
kyrko-kompositioner äfvensom i recitativen till operor och
oratorier. För mera invecklade
ackordförbindelser blir den lätt otillräcklig och otydlig samt
har derför i nyare tid kommit ur bruk. A. L.
Besigtning, ekonomisk. Se Ekonomisk
besigtning.
Besigtnings-instrument, skriftlig
uppsättning af en besigtnings resultat.
Besittningshemman, kamer., kronohemman,
till hvilket åborätt en gång tillförsäkrats en åbo
för honom och hans efterkommande till
everldlig tid. 1789 medgafs en dylik utsträckt
åborätt åt alla åboar å kronohemman, och
besittningsrättshemman upphörde med detsamma att
vara ett särskildt slag af kronohemman. Kbg.
Besittningsmynt är en af myntsamlare
stundom använd term för att beteckna mynt, hvilka
äro slagna inom någon af Sveriges forna
besittningar (t. ex. i Riga, Reval, Stettin o. s. v.)
Beskattning, polit. ekon. Det medel staten
företrädesvis anlitar för att erhålla de
inkomster, hvilka han, utöfver sina domän- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
