Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beskow, Bernhard von - Beskow, Gustaf Emanuel - Beslag, fys. och kem. - Beslag, jur. - Beslagare-andel - Beslagsband - Beslagskarl - Beslå - Beslå sig - Besman - Besoldningsryttare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förteckning öfver alla B:s arbeten) samt af E. von
Qvanten i tidskriften "Framtiden" I (1868) och
II (1869). E. V. Q.
2. Beskow, Gustaf Emanuel, prest, den
föregåendes brorson, föddes d. 25 Febr. 1834
i Stockholm. 1850 intogs han vid
krigsakademien å Karlberg, men afbröt sin kurs der och
tog 1852 studentexamen i Upsala. Till hösten
1854 studerade han för att undergå
mediko-filosofisk examen, men egnade sig sedan åt
teologiska studier och tog 1857 på en termin
såväl teoretisk- och praktisk-teologisk examen som
prestexamen. Af betänkligheter rörande
prestedens innehåll dröjde han dock med att låta
prestviga sig ända till i Januari 1859.
Derefter tjenstgjorde han som pastorsadjunkt i flere
af Stockholms församlingar till 1868, då
Blasiiholmskyrkan (se d. o.) invigdes och
Stockholms konsistorium, på kongl. maj:ts befallning,
förordnade B. att upprätthålla
högmässogudstjensterna derstädes. Nämnda kyrka kan med
skäl kallas Beskows verk. Det var han, som
inköpte tomten (1864), samlade frivilliga bidrag
och anskaffade behöfliga lån. Också gick hela
arbetet (1865–67) i hans namn. När kyrkan
var färdig, öfverlemnade han henne genom
gåfvobref till "Blasiiholmskyrko-stiftelsens styrelse".
– 1867 öppnade B. en privatskola för gossar,
hvilken från och med 1876 varit fullständig på
klassiska linien och i hvilken sedan 1873
latinundervisningen börjar redan i första klassen. I
detta läroverk hafva bl. a. konung Oskar II:s fyra
söner åtnjutit undervisning. 1862 aflade B.
pastoralexamen. S. å. kallades han till en andlig
kongress i London, der en mängd prester, och
bland dem B., höllo andliga föredrag, hvar
och en på sitt modersmål. Från 1866 har
han varit ledamot af "Fosterlandsstiftelsens"
styrelse, i hvilken han sedan 1876 varit vice
ordförande.
Bland B:s skrifter må här nämnas:
Reseminnen från Egypten, Sinai och Palestina (1861;
8:de uppl. 1876), Sabbatsstunder i
Blasiiholmskyrkan, innehållande predikningar öfver båda
årgångarna af de nya texterna. (De allraflesta
äro tryckta efter uppteckningar med snabbskrift
och utgåfvos först i häften 1870–74; 2:dra
uppl. 1876), Betraktelser öfver P.
Waldenströms skrift "Om försoningens betydelse" (1873),
Den korsfäste. Passionspredikningar (1875),
Utläggning öfver Petri epistlar (s. å.), Om
försoningsnåden, med anledning af lektor
Waldenströms senaste skrifter (1–3 uppl. 1876),
Herren är öfversteprest. Betraktelser öfver Ebr.
9 kap. (s. å.). Åren 1865–68 var B. redaktör
af tidningen "Stadsmissionären", och sedan
början af 1876 har han utgifvit "Fridsbudet.
Qvartalsskrift för uppbyggelse i hemmet".
Beslag, fys. och kem., säges om ett tunt
lager af något ämne, som utfällt sig ur det
omgifvande mediet på ytan af en kropp. Jfr
Beslå sig. R. R.
Beslag, jur., den åtgärd, hvarigenom en
tjensteman sätter sig i besittning af gods, som
anses vara genom brott förverkadt.
– Beslagare, den tjensteman, som verkställandet af en
dylik åtgärd tillkommer.
Beslagare-andel, en för beslagare fastställd
belöning för upptäckten af olofligt infördt
gods. Denna belöning utgår med 3/4 af det
förbrutna godsets och forslingsredskapens värde
samt 3/4 af böterna. Kbg.
Beslagsband, sjöv., af garn hopflätade, platta,
mot ändarna afsmalnande tåg, som likna breda
band och som man på behöriga distanser
fastsätter vid rår, bommar, gafflar o. d., för att till
dessa beslå (fastbinda) seglen, då de äro
bergade. – Beslagssejsing kallas en vanlig kort
tågände, som begagnas till nämnda ändamål. –
Beslagslina, en lina, så lång, att med henne
kan beslås hela seglet. Begagnas mest till
båtsegel. R. N.
Beslagskarl. Städerna fingo 1719 tillstånd
att hålla beslagskarlar (och utridare), för att
olaglig handel, i synnerhet s. k. landsköp (se
Accis), skulle kunna förekommas.
Beslagskarlarna gjorde visitationer på källare, kaffehus
o. d. st. Kbg.
Beslå, sjöv., rulla ihop och fastbinda
någonting: segel, flaggor m. m. Råsegel beslås
(fastbindas), derigenom att man rullar seglet upp
på rån och med beslagsband eller
beslagssejsingar "rundar om" både rå och segel. Andra
segel beslås till sina respektive bommar,
gafflar, master, sprin o. d. Den delen af seglet,
som kommer ytterst, bör vara slät och jämn,
utan rynkor, och kallas derför slätduk. För
att under storm försäkra seglen, så att de ej
blåsa loss, tages dessutom ett särskildt tåg rundt
seglet och dess rundhult hela vägen längs åt.
Seglet säges då vara sjöbeslaget. R.N.
Beslå sig, fys., öfverdragas med ett beslag
(se d. o.), säges företrädesvis om utfällning af
imma (mikroskopiskt små vattenpartiklar) på ett
kallt föremål. Glasfönster beslå sig lättare, ju
kallare de äro i förhållande till rummets
temperatur och ju fuktigare luften inuti rummet
är. Jfr Imma, Ånga. R.R.
Besman (Betsman; trol. bildadt af Ital.
pesare, väga, och mano, hand, under påverkan af
T. besen, spö, qvast), stundom äfven svensk eller
dansk våg, är namnet på en snällvåg med
flyttbar egg. Att denna våg sedan lång tid
tillbaka varit använd i Skandinavien, kan man sluta
deraf, att sådana redskap äro funna i
forngrifter. Besmanet utgöres af en stång, vanligen
af jern, vid hvars ene ände en motvigt är fäst,
under det att föremålet, som skall vägas,
upphänges på en hake vid stångens andre ände.
Handtaget jämte dess egg eller ring, med
hvilken vågen uppbäres, kan flyttas fram och
tillbaka, tills jämnvigt uppkommer, så att
stången intager en horisontal ställning. På det man
må kunna omedelbart afläsa den sökta vigten,
anbringas en gradering på stången. Detta sker
lämpligast genom att efter hvarandra upphänga
vigter af 1, 2, 3 ... skålpund på haken och göra
märken på de ställen af stången, der eggen måste
hållas vid jämnvigt. Jfr Pyndare.
G. R. D.
Besoldningsryttare kallades på Gustaf I:s
och hans söners tid värfvadt, med årslön,
foderpenningar och borgläger (inkvartering) aflönadt
rytteri. Beväpning, utrustning och hästar höllo
dessa ryttare sig, med nedannämnda undantag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
