Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bessières, Jean Baptiste - Bessus - Best - Bestick - Bestick - Bestla - Bestrålning - Bestusjev-Rjumin, Mikael - Bestusjev-Rjumin, Alexei - Bestusjev-Rjumin, Mikael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1792 i Pyreneernas legion, bevistade 1794
fälttåget i Spanien samt öfvergick 1796 till den
italienska armén, der hans mod ådrog honom
Bonapartes uppmärksamhet. Af denne fick han
uppdrag att organisera guide-sqvadronen, som
utgjorde stammen till det blifvande
kejsaregardet, och föra befälet öfver densamma. 1798
följde B. med till Egypten, der han utmärkte
sig vid S:t-Jean d’Acre och i slaget vid Abukir
(1799) samt utnämndes till brigadgeneral. Han
återvände med Bonaparte till Frankrike och
understödde honom vid statskuppen d. 18
Brumaire. Befordrad till divisionsgeneral, fick han
befallning att organisera den nya italienska
armén. Vid Marengo tvang han (1800) genom
ett lysande kavallerianfall österrikarna till
återtåg. Vid Napoleons tronbestigning (1804) blef
han marskalk af Frankrike. Mellan Brünn och
Olmütz genombröt han 1805, medelst ett
rytterianfall på Kutusovs arrièregarde, den
fientlige centern och tog 27 kanoner. Äfvenså förde
han befälet öfver gardeskavalleriet vid Jena,
Eylau och Friedland, hvarefter han upphöjdes
till hertig af Istrien. 1808 fäktade han med
framgång i Spanien och segrade vid Medina del
Rio-Seco. I kriget mot Österrike 1809 hade han
befälet öfver reservkavalleriet, kämpade
segerrikt vid Landshut och Eckmühl samt måste, på
Napoleons befallning, vid Aspern och Wagram
företaga åtskilliga rytterianfall, som likväl ej
lyckades. Vid Wagram blef han sårad. Efter freden
erhöll han i Bernadottes ställe öfverbefälet i
Holland, utnämndes 1811 till guvernör öfver
Gamla Kastilien och Leon samt följde 1812, med
gardet och en stark rytterikår, kejsaren till
Ryssland, der han på återtåget ådagalade den
största omtänksamhet och kallblodighet. Vid
fälttågets öppnande 1813 fick han öfverbefälet
öfver hela franska rytteriet. Vid en
rekognosering före slaget vid Lützen d. 1 Maj s. å.
blef han nära Rippach dödligt sårad.
Bessus (Grek. -os), persisk satrap, mördade
330 sin frände Darius Codomannus samt antog
derefter sjelf konungatiteln och namnet
Artaxerxes IV. Men när Alexander 329 med sin
här gick öfver Hindukuh och anföll det persiska
rikets nordöstre delar, flydde B. undan till
Sogdiana. Af sina hofmän utlemnad till
Alexander, ställdes han inför en domstol af persiska
stormän, dömdes till döden och undergick i
Ekbatana sitt straff.
Best (Lat. bestia), oskäligt djur; fig., rå, elak
menniska. – Bestialisk, djurisk, rå.
– Bestialitet, rått, djuriskt beteende. –
Bestiarii kallades i det gamla Rom de legohjon
eller brottslingar, som på skådebanan kämpade
med vilda djur. Jfr Bête.
Bestick, låda eller fodral för matematiska
eller kirurgiska redskaps förvarande
(Ritbestick o. s. v.).
Bestick, sjöv., den operation, hvarigenom
man med ledning af kompassen, som angifver
kursen (riktningen), och loggen, som angifver
farten, bestämmer på hvad ställe ett fartyg för
tillfället befinner sig. Denna uppgift, såväl som
bestämmandet af den kurs och den distans, som
ett fartyg bör segla, löses dels genom
konstruktion och mätning i sjökortet, hvilket får namn
af bestickföring i kortet, dels genom
räkning, hvilken senare kallas bestickräkning.
Vid konstruktion i sjökortet begagnar man sig
af parallel-linial eller transportör samt passare.
Vid bestickräkning användas de s. k.
bestick-tabellerna. Fartygets på ofvannämnda sätt,
eller genom den s. k. "döda räkningen", funna
ställe kallas dess ställe enligt besticket
eller dess räknade ställe, till skilnad från
dess observerade ställe, som blifvit
bestämdt antingen astronomiskt eller genom
pejling af kända föremål. Det sistnämnda stället
anses alltid mera tillförlitligt och tages till
utgångspunkt för det följande dygnet. Minst en
gång på dygnet, kl. 12 middagen, afsättes
besticket i sjökortet. Den dertill erforderliga
beräkningen kallas middags-arbete. På
örlogsfartyg uppföras resultaten af beräkningarna
på en s. k. middags-rapport, som
öfverlemnas till chefen. R. N.
Bestla, Nord. mytol., Burs (Börs) maka,
moder till Oden, Vile (Vilje) och Ve.
Bestrålning l. Insolation, fys. och
meteor., kallar man de direkte solstrålarnas
inverkan på det föremål, som de träffa. Se
Insolation.
Bestusjev-Rjumin. 1) Mikael B., grefve,
rysk diplomat, f. 1686, kom efter freden i
Nystad (1721) som rysk minister till Stockholm,
der han blef en verksam deltagare i tidens
politiska ränkspel. Hans ställning var i början
ganska inflytelserik, men efter en tid råkade han
i oenighet med Bassevitz och andra hertig Karl
Fredriks anhängare, och efter tsar Peters död
blef han 1725 återkallad samt ersatt af
Gollovin. Efter det holsteinska partiets fall
återkom han (1732) i sin förre egenskap till
Stockholm och stannade der till finska krigets utbrott
1741. Under Elisabet blef han stormarskalk
och beklädde sändebudsposter i Preussen, Polen,
Österrike och Frankrike. Död 1760.– 2) Alexei
B., grefve, den förres bror, f. 1693,
uppfostrades i Tyskland och kom 1718 i rysk tjenst.
Kejsarinnan Anna gjorde honom till minister.
Vid hennes fall sattes han i fängelse, men
lossläpptes af Elisabet, som utnämnde honom till
riks-vicekansler. I sin diplomati leddes han af
hat till Preussen. Det var han, som åstadkom
Rysslands deltagande i sjuårskriget. När 1757
en opasslighet hos kejsarinnan kom honom
att frukta hennes död, lät han kalla tillbaka
general Apraxin (hvilken nyss segrat vid
Grossjägerndorf) för att hafva honom till hands vid
det väntade dödsfallet, då man tänkte utestänga
storfursten Peter och i stället sätta Paul på
tronen (se Apraxin). Men kejsarinnan
tillfrisknade, planen blef upptäckt, och B. dömdes
till döden. Han benådades med förvisning. 1762
återkallades han till hofvet och utnämndes till
fältmarskalk. Död 1766. – 3) Mikael B.,
konspiratör, f. 1803, löjtnant vid
infanteriregementet Pultava, ledde i förening med
Muravjev utbrottet af 1825 års militärrevolution i
Syd-Ryssland, blef efter dennas kufvande förd
till Petersburg och der 1826 hängd i sällskap
med Pestel, Rylejev och Muravjev.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
