- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
405-406

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Besvär - Besvärjelse, Besvärjning. Se Signeri och Exorcism - Besvärshänvisning - Besvärsmål - Besvärs- och ekonomi-utskottet. Se Allmänna besvärs- och ekonomi-utskottet - Besvärsskrift - Besvärstid - Besättning - Besökare (tullbesökare) - Besökelse-dag. Se Jungfru Marie besökelse - Besökelsenunnor. Se Visitantinnor - Bet (Beth) - Bet - Beta - Beta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ogillas (t. ex. att rätten ej varit domför eller att
dom, som vunnit laga kraft, blifvit ändrad eller
att någon blifvit dömd frånvarande, ostämd
o. s. v.), eger han anföra besvär. Äfven i det
hufvudsakliga beslutet vid syn å krono- eller
andra publika hemman samt i ansökningsärenden
är besvär det rättsmedel, som får användas. –
b) I brottmål – i hvilka vad och
revisionsansökning icke äro tillåtna – utgör besvär
det ordinarie rättsmedlet jämväl i fråga om
underrätts eller hofrätts hufvudsakliga utslag.
– Från det förfarande, som eger rum vid vad
och revisionsansökning, skiljer sig
besvärsförfarandet hufvudsakligen deri, att enligt regeln
något tillkännagifvande hos den rätt, öfver hvars
beslut klagan föres, icke är af nöden, samt att
den, som besvärar sig, skall, derest vederparten
bör höras öfver den förda klagan, inom viss
föreskrifven tid ombesörja besvärens delgifning åt
denne. Jfr Rättsmedel och Vad. L. A.

Besvärjelse, Besvärjning. Se Signeri
och Exorcism.

Besvärshänvisning, jur., kallas den
anvisning, som i vissa fall domstol eller
administrativ myndighet är skyldig att meddela
angående hvad som bör iakttagas af den, som vill
besvära sig öfver domstolens eller
myndighetens beslut.

Besvärsmål, jur., benämning på de mål, som
genom besvär blifvit dragna under högre rätts
eller en högre administrativ myndighets
pröfning.

Besvärs- och ekonomi-utskottet. Se
Allmänna besvärs- och ekonomi-utskottet.

Besvärsskrift, jur., skrift, som en klagande
ingifver till en högre rätt eller myndighet och
hvari han yrkar ändring af ett beslut eller en
åtgärd.

Besvärstid, jur., den tid, inom hvilken en
besvärsskrift skall hafva blifvit ingifven till en
högre rätt eller myndighet. I tvistemål eller
brottmål plägar besvärstiden merendels utgöra
hälften af den för fullföljande af vad eller
revisionsansökning stadgade tid. I administrativa
mål äro trettio dagar den vanliga besvärstiden.

Besättning. 1) Krigsv. a) De trupper, som äro
afsedda till en fästnings eller fältförskansnings
direkta försvar. Besättningens lämpliga storlek
beror såväl af fästningens eller skansens storlek
som af dess form och byggnadssätt. – b) De
trupper (af vexlande styrka), som under krig
förläggas i en fientlig fästning, stad, by eller
viss del af fiendelandet, för att segervinnaren
genom den väpnade maktens närvaro må kunna
dels försäkra sig om ortens eller landsdelens
besittning eller hindra fientligheters utbrytande
derstädes, dels påskynda samt påverka
fullgörandet af vissa öfverenskommelser m. m. –
Besättning kan, äfven utan fientlig afsigt,
inläggas i en ort eller landsdel till skydd mot
andra makters angrepp. Såsom exempel må
nämnas, att Napoleon I efter freden i Tilsit
1807 qvarlemnade besättningstrupper i de
preussiska fästningarna för att trygga fredsvilkorens
uppfyllande, att för liknande ändamål tyska
trupper efter freden i Frankfurt 1871 höllo
franska områden besatta, samt att svenska och
preussiska trupper 1849 besatte Slesvig. G. U.

2) Sjöv. Det gemensamma namnet på de
personer, som äro inmönstrade på ett fartyg
och skyldiga till tjenstgöring. På ett
örlogsfartyg är besättningens storlek beroende
dels af fartygets storlek och dels af
bestyckningen. Enär örlogsfartygen i vår tid hafva
färre kanoner än förr, äro besättningarna
relativt mindre. Å handelsfartyg beror
besättningens storlek dels på fartygets tackling, dels på
ankarets tyngd. Så t. ex. är besättningen
mindre på ett barkskepp än på ett fullriggadt
skepp, mindre på en skonare än på en brigg,
om dessa fartyg hafva samma drägtighet, och
för så vidt besättningen förmår hemvinda ankaret.
Till svenskt handelsfartyg hörande besättning
(hvilken befälhafvaren sjelf eger att antaga eller
afskeda) är skyldig att åtfölja fartyget till den
svenska hamn, der lossning slutar; dock är hvar
och en af manskapet berättigad att – när han
efter den sista påmönstringen varit till sjös i två
år, eller, på resa bortom Kap Horn eller Goda
Hoppsudden, tre år – uppsäga tjensten, så vida
ej annan öfverenskommelse blifvit vid
förhyrningen uttryckligen träffad, hvilket då skall vara
antydt i sjömansrullan. Om resan slutar
före denna tid eller på annan ort än den, der
inmönstring skett (såvida denna egt rum i
Sverige), eller om besättningen utan eget förvållande
blifvit skild från fartygets tjenst, är rederiet
förbundet att bekosta underhåll och resa till
förhyrningsorten. Jfr Afmönstra och
Påmönstra. R. N.

Besökare (tullbesökare) var titeln på vissa
fordom vid tullbevakningen anställda lägre
tjenstemän, som gingo ombord på ankommande
fartyg, innan de lade till. Äfven städerna hade
(från 1724) sina besökare, hufvudsakligen för
att kontrollera huruvida tull, accis och andra
liknande afgifter af varor och fartyg
ordentligen erlades. Besökaren egde att i samråd
med tullbetjeningen visitera fartyg och varor
m. m. Kbg.

Besökelse-dag. Se Jungfru Marie
besökelse
.

Besökelsenunnor. Se Visitantinnor.

Bet (Beth), Hebr., hus, förekommer ofta i
ortnamn, t. ex. Betel, Guds hus. – Bet-din,
domshus; en judisk domstol, bestående af tre
rabbiner.

Bet (Fr. bête, oskäligt djur), spelt.,
straffinsats i kortspel. Jfr Bête och Best.

Beta (Β, β), namn på den andre bokstafven
i det grekiska alfabetet.

Beta Tourn., bot. farmak., ett slägte inom
nat. fam. Chenopodiaceae Lindl., kl. Pentandria
Lin. Det skiljer sig från Chenopodium,
derigenom att märket är utan stift och att hyllet
slutligen tillhårdnar. Flere arter odlas, derför att
rötterna eller de späda bladen äro användbara
till sallater. Allmänt bekant är rödbetan,
B. vulgaris Lin., hvars högröda rot förr äfven
nyttjades såsom läkemedel mot snufva,
tandvärk, reumatism o. s. v. Man odlar i stor skala
en varietet af denna art, hvitbetan, B.
vulgaris,
var. altissima eller silesiaca Beckm., för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:25:25 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free