Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betelkapten - Betelnöt, bot. Se Arcca - Betel-seminarium. Se Baptist, sp. 1537 - Betelskepp. Se Betelkapten - Betesda - Betesfodring - Betesmarker - Betfage - Beth och dess sammansättningar. Se Bet - Béthencourt, Jean, Seigneur de B. - Bethlen Gabor (Betlen Gabor) - Bethmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föres af betelkapten, kallas betelskepp. Så
kallas äfven en del gamla aftacklade fartyg,
hvilka i vissa hamnar i Amerika m. fl. land
begagnas till sjömanskapell. R. N.
Betelnöt, bot. Se Areca.
Betel-seminarium. Se Baptist, sp. 1537.
Betelskepp. Se Betelkapten.
Betesda (Hebr., "nådens hus") var namnet
på en i närheten af Jerusalems tempel befintlig
damm eller källa, hvars vatten enligt den
allmänna tron vid vissa tider bragtes i rörelse af en
ängel och då fick en helande kraft. (Se Joh.
evang. 5: 2.) Sjuka, som omedelbart efter
upprörandet nedstego i dammen, återfingo
derigenom sin helsa. Denna källa visas ännu i dag.
Man har sökt förklara hennes hälsobringande
kraft ur deri befintliga mineraliska beståndsdelar,
och man anser, att rörelsen i vattnet uppstod
deraf, att de i templet slagtade offerdjurens blod
nedrann i detsamma. De lärde förlägga den i
Skriften omtalade helsokällan till Josafats dal,
nedanför den södre tempelmuren. Hennes
utlopp är en underjordisk kanal, som mynnar ut
i dammen Siloa.
Betesfodring, boskapssk., är af stort värde
vid husdjurens underhåll, icke endast derför
att landtmannen dymedelst kan tillgodogöra sig
växtligheten på en del marker, som i annat fall
skulle lemna ringa inkomst, utan äfven derför
att husdjurens välbefinnande ökas genom de
lättsmälta, späda växterna, den rena luften och
den omständigheten att de kunna röra sig fritt,
hvilket deremot ej kan ske vid stallfodringen.
För hästar, får och getter väljas hälst höglända
betesmarker och för nötkreatur låglända. På
odlade betesmarker kan man antingen låta
kreaturen ströfva fritt omkring – såsom vanligt
är på naturliga beten – eller ock tjudra eller
valla dem. Vid tjudring måste de flyttas en
eller ett par gånger om dygnet, allt efter
växtligheten på marken, och dessutom måste man
föra vatten till dem. Vid vallning af större
hjordar böra vallhjonen hafva hjelp af
dresserade hundar, i hvilket fall kreaturen kunna
hållas till att noggrant afbeta fälten samt ej
ströfva vidt omkring och nedtrampa mer gräs
än nödvändigt. Emedan får och getter med
framtänderna afskära gräset nära intill marken,
kunna dessa djur släppas på bete tidigast på
sommaren; derefter släpper man hästarna och
sist nötkreaturen. Det är dock ej skäl att låta
djuren komma på bete, innan växtligheten
framskridit så pass långt, att de ej behöfva ströfva för
vidt omkring för att få sitt behof af föda
tillfredsstäldt. Derunder kan, ofta nog, mera af
kroppsdelarna förbrukas, än som ersättes genom
den upptagna födan. Nötkreaturen böra ej
häller släppas fastande på frodigt klöfverbete,
emedan de då genom att hastigt förtära en mängd
klöfver lätt kunna ådraga sig trumsjuka (se
d. o.). På trädesgärden och stubbåkrar
släppas svin och får. Svin blifva lätt feta, om de
på hösten släppas i bokskogar för att taga sin
näring af bokållonen. Vid betesfodring är det
ock af vigt, att man ej år efter år låter samma
djurslag afbeta ängsmarkerna, emedan det ena
djurslaget ratar en del växter, som ett annat
förtär. – Huruvida sommarstallfodring eller
betesfodring skall anordnas på en egendom, beror
af så många lokala förhållanden, att några
allmänna regler derför icke kunna lemnas. C. A. L.
Betesmarker, landtbr. Höglända, mer eller
mindre stenbundna fält, som icke äro utlagda
till skogsmark och icke kunna odlas till åker
eller äng, användas förmånligast till
betesmarker. De böra ej vara kalhuggna, utan måttligt
bevuxna med löf- eller barrträd, så att
kreaturen finna skugga under de värme
sommardagarna samt äfven skydd emot blåst och regn
under de tider, då väderleken i dessa
hänseenden är mindre gynsam för de betande djuren.
Löfträden i beteshagarna behandlas
förmånligast såsom medelskog och lemna, såsom sådan,
nyttigt gagnvirke till både slöjd och ved.
Hagarna böra dock ej få växa igen, utan böra
buskar och snår tid efter annan bortrödjas och
skogen gallras, så att de afrödda fälten blifva
öppna för solens tillträde, hvilket är ett vilkor
för vinnande af godt och för husdjuren
helsosamt bete. J. A.
Betfage ("fikonhus"), fordom en by nära
Jerusalem, på östra sidan af Oljeberget, v. om
Betanien. Derifrån höll Jesus kort före sin död
sitt högtidliga intåg i Jerusalem.
Beth och dess sammansättningar. Se Bet.
Béthencourt [betangkour], Jean, Seigneur de
B., fransk sjöfarande, från Normandie, seglade
1402 jämte flere andra äfventyrare till
Kanarieöarna och eröfrade innan 1405 öarna
Lanzarote, Fuertaventura, Gomera och Ferro, hvilka
han tog i besittning såsom vasall under
Henrik III af Kastilien. Han ditförde spanska
nybyggare och handtverkare, sökte till
kristendomen omvända de infödde, utnämndes af påfven
till ärkebiskop öfver nämnda öar och gaf sig
slutligen titel af konung. Död 1425 i Granvilla
i Spanien. – Hans brorson Marcio de B.
måste redan 1424 afträda öarna till infanten dom
Henrik af Portugal.
Bethlen Gabor (Betlen Gabor), furste af
Siebenbürgen, f. 1580, tillhörde en ansedd
ungersk protestantisk slägt. 1613 blef han med
turkiskt bistånd vald till furste af Siebenbürgen,
och 1619 slöt han förbund med de böhmiska
ständerna mot kejsaren, bröt med en stor här
in i Ungern och lät 1620 välja sig till konung
öfver detta land. Året derpå slöt han dock
fred med kejsaren och afstod dervid Ungern
och sin konungatitel, mot det att han erhöll sju
"gespannschaften" samt löfte om de schlesiska
furstendömena Oppeln och Ratibor. Freden
bröts snart af kejsaren, och B. ryckte derför
1623 å nyo fram med sin här. 1624 slöts åter
fred på de gamla vilkoren. 1626 började en
ny fejd med kejsaren, men fred slöts å nyo s. å.
B. dog barnlös 1629. Som regent visade han
stor omvårdnad om den vetenskapliga
bildningen i Siebenbürgen.
Bethmann, en ansedd, ursprungligen judisk
bankirfamilj i Frankfurt a. M. Under 18:de
årh. öfvertog denna familj flere stora statslån,
och åtskilliga bland hennes medlemmar blefvo
derför adlade i Österrike, Bajern och Baden.
Utanför Frankfurt eger familjen en villa, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
