- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
437-438

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bhuta - Bhutsch - Bi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedan han lockat dem i sina snaror. B. spelar
en stor rol i den ännu återstående indiska
urbefolkningens gudsdyrkan, hvilken derför af
missionärerna kallas bhuta-tjenst.

Bhutsch, hufvudstad i den britisk-ostindiske
vasallstaten Kutsch. Omkr. 20,000 innev.

Bi. 1) Språkv. (Neders. bi, T. bei),
sammansättningspartikel, som inkom i svenskan redan i
midten af 1300-talet. Utom i stå bi (bistå) och
några sjömansuttryck (se nedan) bildar han
alltid äkta sammansättning: bibana, bifoga, biträde.
Stundom fogas denne partikel till ord, som förut
äro sammansatta med be: bibegrepp, bibehålla
(jfr T. beibehalten) m. fl. Jfr Be.

2) Sjöv. Ligga bi, under storm – då
sjögången är så hög och brytande, att fartyget ej
kan gå fram i den bestämda riktningen – hålla
fartyget med förskeppet upp mot vinden (d.
v. s. omkr. 70 graders vinkel) och låta det
drifva. För detta ändamål föres ett eller några
få "stormsegel", allt efter fartygets förmåga
att "ligga väl bi". Fartyget, som derigenom
gör högst obetydlig fart, pressas ej af seglen,
lider mindre af sjögången och arbetar
makligare. – "Lägga bi, dreja bi, brassa på
stång
", med seglens tillbjelp minska eller
upphäfva fartygets framfart, t. ex. då lots
ankommer och afgår eller då fartyget "prejar" (talar
vid ett annat o. s. v.). Dervid lägges fartyget
upp bidevind, hvarefter en del segel "brassas
back", så att de motverka de öfriga. Man säges
då hafva lagt bi eller drejat bi eller ock ligga
uppbrassad
. En båt lägges bi, derigenom
att efter upplofningen ett eller flere skot,
vanligtvis fockskot, halas an på motsatta sidan
(i lovart). Jfr Back. R. N.

Bi, kemiskt tecken för metallen vismuts
(Lat. bismuthum) atomvigt.

Bi, Apis, zool., en insektfamilj, tillhörande
ordn. Steklar (Hymenoptera). Den ende inom
Europa förekommande representanten af denna
familj är det vanliga honingsbiet (A. mellifica
Lin.). – Bien äro jämte silkesmaskar och
kocheniller de enda insekter, som af menniskan
uppfödas såsom "husdjur". De lefva i samhällen
af stundom ända till 60,000 individer. Bland
alla dessa finnes likväl icke mer än en enda
fullt utvecklad hona, visen (drottningen), och

illustration placeholder
Vise.


några hundra hanar, drönarna. Alla de öfriga
utgöras af sterila honor, arbetare
(arbetsbin). Drönarna igenkännas på sin klumpigare
kroppsform, sin trubbige, nästan jämn tjocke
bakkropp och sina korte mundelar; de stora
sidoögonen stöta tillsammans upptill; gadd saknas;

längden uppgår till ungefär 7/8 tum.
Arbetarna äro betydligt mindre, 1/2 tum långa,

illustration placeholder
Drönare.


samt hafva kort och något tillspetsad bakkropp.
Deras sidoögon äro vidt skilda, och mundelarna
äro väl utvecklade samt bestå af en kort

illustration placeholder
Arbetsbi.


öfverläpp, ett par korta och kraftiga öfverkäkar
(mandibler), ett par tunna, tämligen långa
underkäkar (maxiller) och en underläpp, som
är utdragen till ett slags lång, böjlig,
hårbesatt tunga. Bien hafva vid fotleden tätt
sittande hår, hvilka bilda ett slags små borstar,
som användas vid insamlandet af frömjöl. På
yttre sidan af det bakersta benparets
skenben finnes ett slags egendomlig fördjupning,
den s. k. korgen. I den bakre änden af
kroppen finnes hos arbetsbien ett farligt vapen,
gadden, hvilken de efter behag kunna utskjuta
eller indraga. Den är rak, särdeles spetsig,
försedd med hullingar och står i förbindelse
med en giftblåsa, hvars innehåll utgjutes i det
med gadden förorsakade såret. – Visen har
ungefär samma längd som drönaren, men är
smalare samt försedd med en jämförelsevis
längre och mera tillspetsad bakkropp. Hennes
sidoögon äro, uppifrån sedda, ganska långt
åtskilda; hennes tunga är kortare än arbetarnas,
och borstarna på benen äro icke så väl
utvecklade. Gadden är krökt.

Drönarnas enda uppgift synes vara att
befrukta visen. De deltaga hvarken i
insamlandet af föda eller i något annat arbete,
hvartill de för öfrigt, genom sina mundelars
beskaffenhet, skulle vara föga skickliga. På
hösten, då visen är befruktad, dödas eller
bortdrifvas de derför af arbetsbien, på det att det
icke skall bli för stark åtgång på de insamlade
förråden. Åt arbetsbien äro alla arbeten inom
samhället anförtrodda, bl. a. vaxkakornas
byggande. Äfven det ämne, hvaraf dessa bestå,
alstras af dem. Detta tillgår så, att de, sedan de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:02:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free