Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bi - Bi-accent, språkv. Se Accent - Biafra-bukten - Biala - Bialovicz-skogen (Bjelovjesje puschta) - Bi-alperna. Se Alperna - Bialystok (Bjelostok) - Bianchetti, Giuseppe - Bianchi, Francesco - Bianchi, Brunone - Bianchi-Giovini, Aurelio - Bianchini, Francesco - Bianco, Andrea - Biard, Auguste François - Biarki l. Diarki - Biarritz - Bias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om biskötseln framträdt, hvilka dock ej tyckas
stödja sig på någon särdeles rik egen
erfarenhet hos författarna. På de senaste åren har
man genom öfversättningar gjort svenska
allmänheten bekant med de nyaste upptäckterna
och uppfinningarna; men ännu ega vi icke på
vårt språk någon bibok, som i någon mån tål
jämförelse med v. Berlepsch’s arbete: "Die biene".
(Jfr "Svenska biskötseln och dess literatur" o.
s. v. af O. E. L. Dahm, i K. landtbruksak:s tidskr.,
n:r 4, 1876.) O. E. L. D.
Bi-accent, språkv. Se Accent.
Biafra-bukten, den östligaste och djupaste
delen af Guinea-viken, mellan Kap Formosa i
n. v. och Kap Lopez i s. ö.
Biala, stad i hertigdömet Auschwitz i
österrikiska Galizien, vid floden Biala. 6,535 innev.
(1869).
Bialovicz-skogen (Bjelovjesje puschta),
en 1,387 qv.-kilom. (25 qv.-mil) stor urskog i
vestryska guvern. Grodno. B. är den enda trakt
i Europa, der bisonoxar finnas.
Bi-alperna. Se Alperna.
Bialystok (Bjelostok), kretsstad i vestryska
guvern. Grodno, vid floden Biala. 17,658 innev.
(1867). Betydande handel. Präktigt slott,
tillhörigt grefvarna Branicky.
Bianchetti [-kä’tti], Giuseppe, italiensk
författare, f. 1795, verkade först som advokat, men
öfvergaf detta yrke, när österrikarna började
förfölja honom för hans frimodiga yttranden.
Hans första literära verk var romanen Giulia
Francardi, i hvilken han sökte motverka
inflytandet af Rousseaus "Nouvelie Heloïse". B:s
förnämsta literära verk är en samling kritiska
uppsatser under titeln Lo scrittore italiano.
Efter Venezias befrielse (1866) blef han
senator. Död 1872.
Bianchi [-ki], Francesco, italiensk
kompositör, f. omkr. 1745, blef 1775 cembalist vid den
italienska operan i Paris och 1785 organist vid
Markuskyrkan i Venezia. Död 1811. Han
ansluter sig till Cimarosa och Païsiello samt har
en behaglig och flytande stil. Han skref två
oratorier, Joas och Agar, samt mer än 30 operor,
bland hvilka märkas Castore e Polluce, Zenobia,
Merope och särskildt La villanella rapita ("Den
bortförda fästmön", gifven i Stockholm 1802,
dock endast delvis med B:s musik). A. L.
Bianchi [-ki], Brunone, italiensk lärd, f.
1803, d. 1869 som kanonikus i S:t Lorenzo i
Florens, gjorde sig känd i synnerhet genom det
värdefulla arbetet Commento alla Divina
commedia di Dante.
Bianchi-Giovini [-ki djovini], Aurelio,
italiensk häfdatecknare och journalist, f. 1799 i
Como, lemnade 1830 Italien för att undgå den
österrikiska polisens förföljelser och bosatte sig
i den schweiziska kantonen Ticino. Der
uppsatte han 1835 tidningen "Il repubblicano della
Svizzera italiana" och började 1837 sin stort
anlagda Storia dei papi, hvilket arbete likväl
aldrig fullbordades. Den historiska monografien
Vita di fra Paolo Sarpi (1836), som upplefvat
flere upplagor, utgör en förstudie dertill. 1842
begagnade B. sig af den amnesti, som den
österrikiska regeringen utfärdat 1838, och slog sig
ned i Milano, der han utöfvade en omfattande
literär verksamhet. 1848 begaf han sig till
Piemont och öfvertog redaktionen af tidningen
"Opinione", i hvilken han på det skarpaste
bekämpade österrikarna och påfvens verldsliga
makt. 1853 uppsatte han tidningen "L’unione",
hvars utgifvande han 1862 fortsatte i Neapel,
der han dog samma år.
Bianchini [-kini], Francesco, italiensk
astronom och arkeolog, f. 1662 i Verona, tillhörde
det andliga ståndet samt åtnjöt mycken ynnest
af påfvarna Alexander VIII och Klemens XI.
Den sistnämnde anförtrodde honom högsta
uppsigten öfver alla Roms offentlige konstskatter
och minnesmärken. B. gjorde ganska märkliga
iakttagelser rörande planeten Venus, hvarjämte
han drog en middagslinie genom kyrkan "Santa
Maria degli angeli" i Rom och uppsatte en
solvisare derstädes. Han dog i Rom 1729 och
efterlemnade flere arbeten i astronomiska och
arkeologiska ämnen.
Bianco, Andrea, veneziansk geografi 15:de
årh., ryktbar för sin 1453 i koppar stuckna
verldskarta, hvilken – i förhållande till
venezianernas geografiska vetande på den tiden –
är ganska noggrann och under namnet "Antilla"
upptager Amerika. Ett exemplar af nämnda
karta finnes i S:t Markus-biblioteket i Venezia.
Biard [biar], Auguste François, fransk
genremålare, f. 1800 i Lyon, började 1827 sina
vidsträckta resor, under hvilka han samlade en
otrolig mängd naturstudier och skisser. Han
reste först genom Spanien, Grekland, Syrien och
Egypten. 1835 bosatte han sig i Paris, der
han redan förut gjort sitt namn kändt genom
de båda taflorna Barn, som gått vilse i en skog
(1828) och Araber i öcknen, öfverfallna af
samum (1833). 1839 besökte han Grönland och
Spetsbergen samt gjorde 1858–59 resor i
Brasilien, hvilka han skildrat i sin med
illustrationer rikt försedda berättelse Deux années au
Brésil (1862). Såväl hans allvarliga som hans
humoristiska arbeten utmärka sig för dramatiskt
lif och träffande karakteristik. Bäst lyckas han
med komiska och burleska situationer, hvilka
han med sällspord iakttagelseförmåga griper
direkte ur lifvet. Han har också blifvit af sina
landsmän kallad ömsom en Molière, ömsom en
Paul de Kock bland målare. Hans rykte är
likväl måhända större i England och Tyskland
än i hans eget fädernesland. Utom ofvan nämnda
taflor höra följande till hans mest kända
arbeten: Slafmarknad på Afrikas guldkust, Strid
mot isbjörnar, Bomarsunds bombardement,
Följderna af ett skeppsbrott, Harem, Följderna af
en maskeradbal, Familjekonserten, Öronbikten,
Familjebadet och Resande komedianter på sjön.
Biarki (af Lat. bis, två gånger, och Grek. arche,
herradöme, regering) l. Diarki, dubbel välde,
samregering, tvänne regenters samtidiga styrelse.
Biarritz, by och badort på kusten af
franska depart. Basses-Pyrénées, vid Biscaya-viken,
7 kilom, (1 mil) s. om Bayonne. 3,164 innev.
(1872). Det besöktes nästan årligen af Napoleon
III och hans familj.
Bias, en af Greklands sju vise, från Priene
i Jonien, lefde omkring 570 f. Kr. Enligt de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
