Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
modernes" (1819), Edwards, "Memoirs on
libraries" (1859), Petzholdt, "Adressbuch der
deutschen biblioteken" (1848, ny uppl. 1874–75)
och "Report on public libraries in the
United states of America" (2 bd, 1876), m. fl.
De f. n. betydligaste biblioteken äro följande,
nämligen i England: det som finnes i British
museum i London (mer än en million
böcker), Bibliotheca Bodleiana i Oxford (260,000
bd och 22,000 handskr.) och
universitets-biblioteket i Cambridge (200,000 bd och 3,200
handskr.); i Frankrike: Bibliothèque nationale
(1,700,000 bd, 80,000 handskr., 1,000,000
kopparstick och kartor), Bibliothéque de l’arsenal
(200,000 bd och 8,000 handskr.), Bibliothèque
Mazarine (200,000 bd och 4,000 handskr.)
samt Bibliothèque S:te Geneviève (160,000 bd
och 35,000 handskr.); i Spanien: kongl.
biblioteket i Madrid (200,000 bd och 3,000
handskr.) samt i Escurial (40,000 bd och
5,000 handskr.); i Portugal: kongl. biblioteket
(80,000 bd); i Italien: Vatikan-biblioteket i
Rom (100,000 bd och 25,000 handskr.),
Ambrosianska biblioteket i Milano (100,000 bd
och 4,600 handskr.), Biblioteca nazionale (f. d.
Borbonica) i Neapel (200,000 bd och 4,000
handskr.), universitets-biblioteket i Bologna
(105,000 bd och 6,000 handskr.), Biblioteca
Mediceo-Laurentiana i Florens (inga tryckta
böcker, men 6,000 handskr.) samt Biblioteca
nazionale i Florens (214,600 bd, bildadt 1862
genom sammanslagning af det Magliabecchiska
och det Palatinska biblioteket),
San-Marco-biblioteket i Venezia (104,000 bd och 10,000
handskr.) m. fl.; i Tyskland: kongl.
biblioteket i München (800,000 bd, 13,000
inkunabler, 400,000 dissertationer och broschyrer
och 24,000 handskr.), Berlin (700,000 bd och
15,000 handskr.), kejserl. biblioteket i Wien
(400,000 bd, 6,500 inkunabler samt 20,000
handskr.), kongl. biblioteket i Dresden (ett af
Tysklands f. n. bäst ordnade bibliotek, 500,000
bd, 400,000 dissertationer, 30,000 kartor och
4,000 handskr.), storhertigliga biblioteket i
Darmstadt (380,000 bd, 75,000 dissertationer och
3,000 handskr.), universitets-biblioteken i
Göttingen (400,000 bd och 5,000 handskr.) och
Leipzig (350,000 bd och 4,000 handskr.), kongl.
biblioteket i Stuttgart (300,000 bd, 120,000
dissertationer och 3,700 handskr.), biblioteken i
Heidelberg och Hamburg (hvardera med omkring 300,000
bd) samt det yngsta, det efter 1870–71 års krig
bildade, universitetsbiblioteket i Strassburg,
hvilket i Jan. 1875 redan egde 370,360 bd. – Af
öfriga europeiska bibliotek må slutligen
nämnas biblioteken i Basel (100,000 bd och 4,000
handskr.), i Haag (100,000 bd och 2,000
handskr.), universitets-biblioteket i Leyden (70,000
bd och 3,000 handskr.), i Brüssel (205,000
bd och 19,700 handskr.); i Athen (100,000
bd), nationalmusei bibliotek i Pest (180,000 bd)
samt kejserl. biblioteket i Petersburg (1,000,000
bd och 21,000 handskr.). I Nord-Amerikas
Förenta stater, der 1876 funnos 3,682
bibliotek, hvilka egde 300 bd eller derutöfver, äro
följande de största: Kongress-biblioteket i
Washington (300,000 bd), Bostons offentliga
bibliotek (300,000 bd), Harward college’s i Cambridge
i Massachusetts (227,000 bd) samt i New-York
Astor library (152,000 bd) och Mercantile
library (160,000 bd).
I Danmark äro det store kongelige
bibliotek och universitetsbiblioteket de
förnämsta boksamlingarna. Det förstnämnda
grundlades af Fredrik III på 1660-talet och
inrymdes 1673 i dess n. v., för detsamma
då särskildt uppförde byggnad, hvilken
sedermera dock blifvit betydligt utvidgad. Bland
större enskilda boksamlingar, som dermed
införlifvats, må nämnas den Thottska (1785–92,
omkr. 72,000 bd) och P. F. Suhms
(1796, omkr. 100,000 bd). Det kongel.
biblioteket blef 1793 tillgängligt för allmänheten.
Sedan 1697 har det haft rättighet att bekomma
ett visst antal friexemplar af allt som tryckes
i Danmark och bilanden, först 5, så 3 och nu 2.
Det eger f. n. omkr. 470,000 bd tryckta
skrifter och omkr. 20,000 handskr., bland hvilka
finnes den enda kända pergament-handskriften
af Saemunds Edda ("codex regius") och en
samling skrifter på páli- och singalesiska språken,
en af de största i Europa, hemförd af Rask
1823. – Ett universitetsbibliotek tyckes
hafva funnits i Köpenhamn redan 1482. Det
ökades småningom betydligt genom donationer (af
Kristian IV m. fl.) och utgjorde 35,000 bd, när
det 1728 förstördes genom en eldsvåda. Genom
gåfvor af Kristian VI, Rantzau, Arne
Magnussen m. fl. upprättades 1732 å nyo ett
universitetsbibliotek, hvilket sedermera betydligt ökats
genom inköp, gåfvor och, från 1753, genom
friexemplar af alla i Köpenhamn och, från 1821,
af alla i hela landet tryckta skrifter. 1860
inrymdes det i en enkom för detsamma uppförd
lokal. 1867 förenades dermed större delen af
det Classenska biblioteket (8,000 bd), och
f. n. eger det 200,000 bd samt 4,000 handskr.,
bland hvilka särskildt böra nämnas den
arnemagneanska samlingen af isländska handskrifter,
den i sitt slag förnämsta, samt de af Rask
hemförda zend- och pelvi-handskrifterna.
I Norge är universitetsbiblioteket i Kristiania
det förnämsta. Det stiftades 1811, samtidigt med
universitetet, af Fredrik VI och erhöll 30,000
bd dupletter ur det Store kongel. bibliotek
i Köpenhamn, den af konungen inköpta
Colbjörnsenska boksamlingen (3,000 bd),
Rumohrska samlingen (2,100 bd) och en boksamling
på 15,000 bd, hvilken Halvor Andersen 1807
hade testamenterat till ett blifvande universitet
i sitt fädernesland. Derjämte införlifvades med
universitetsbiblioteket bergsseminariets i
Kongsberg boksamling (1,000 bd). F. n. räknar det
omkr. 210,000 bd och 1,100 handskr. Af öfriga
norska bibliotek må nämnas: det Deichmanska
i Kristiania (omkr. 13,000 bd), 1780
testamenteradt till denne stad af Deichman; vidare
det bibliotek, som tillhör det Kongel.
norske videnskabers selskab i Trondhjem
(omkr. 50,000 bd, jämte flere handskr.),
Museibiblioteket i Bergen (22,000 bd), bildadt
(1869) hufvudsakligen af bibliotekarien P.
Botten-Hansens efterlemnade boksamling; biblioteken
i Arendal (12,000 bd), Fredrikshald (9,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
