- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
479-480

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förlorade (17,386 bd, och 1,103 handsk.), så att
endast omkr. 6,700 bd och 283 handskr.
återstodo. Derefter inrymdes Kongl. biblioteket i
det ena adliga palatset efter det andra, tills
det 1768 fick den lokal (i nordöstre slottsflygeln),
som det fortfarande innehar.

Efter Antiqvitets-arkivets upphörande (1780)
erhöll Kongl. biblioteket större delen af dess
samlingar, 1792 fick det Gustaf III:s enskilda
bibliotek (14,500 bd) och 1796 Gustaf IV
Adolfs (7,500 bd), så att det 1814 bestod af
omkr. 40,000 bd. – Genom 1661 års
kansliordning och k. förordn, d. 5 Juli 1684
stadgades, att Kongl. biblioteket skulle få ett
exemplar af allt, som trycktes i Sverige. Detta
stadgande inrycktes i nu gällande
tryckfrihetsförordning (se Arkivexemplar). Det årliga
anslaget till inköp och bindning af böcker,
hvilket från 1788 utgjorde 155 rdr 26 sk. 8 rst
b:ko, bestämdes 1799 till 500 rdr b:ko och 1801
till 1,000 rdr b:ko; 1823 höjdes det till 3,000
rdr b:ko och 1844 till sitt nuv. belopp, 12,000
kronor. Genom detta anslag äfvensom genom
åtskilliga större gåfvor – bl. a.
Engeströmska boksamlingen (1864, 14,000 bd), biblioteken
å Drottningholm (1863, 3,000 bd) och
Gripsholm (1866, 1,600 bd), Netzelska donationen
(1,000 bd), den af staten 1873 inköpta Karl XV:s
enskilda boksamling och Rosersbergs bibliotek
(30,000 bd, hvaraf äfven delar tillfallit
biblioteken i Upsala och Lund) – har Kongl.
biblioteket så tillvuxit, att det f. n. eger omkr.
200,000 bd (utom den betydliga samlingen af
broschyrer, kartor och planscher) samt 8,000
handskr. Bland dessa må nämnas: samlingen af
isländska handskr. (254 bd, hvilken, näst den
arnemagneanska i Köpenhamn, är den
förnämsta man känner; den af Jón Sigurdsson 1844
deröfver uppgjorda katalogen utgafs af A. I.
Arwidsson 1848) samt de britiska och
franska handskrifterna (hvaröfver G. Stephens 1847
utgaf en katalog) och slutligen de märkvärdiga
Codex aureus och Gigas librorum (se d.
o.). – Kongl. bibliotekets hittills begagnade
lokal har redan länge varit för liten och
medel anvisades derför 1870 till en särskild
byggnad åt detsamma. Denne byggnad, som
uppfördes 1871–77 i Humlegården efter ritning
af G. Dahl, består helt och hållet af sten och
jern samt är beräknad att rymma mer än en
half million böcker. Man hoppas, att under
innev, års (1877) lopp kunna dit öfverflytta
bibliotekets samlingar.

I Stockholm finnas för öfrigt flere
specialbibliotek, såsom Kongl.
Vetenskaps-akademiens,
för naturvetenskaperna (40,000 bd),
Karol. mediko-kirurgiska institutets,
för medicin (18,000 bd), Tekniska
högskolans,
för teknologi och matematiska
vetenskaper (20,000 bd), Statistiska centralbyråns,
i statistik (15,000 bd), Riksdagens, i
politik, statsvetenskap och juridik m. m. (9,432
bd och 1,165 handskr.),
Krigs-Vetenskapsakademiens (7,000 bd) och Generalstabens
(13,000 bd), i krigsvetenskap och topografi,
Slöjdskolans, teknologi, skön konst och matematik
(12,000 bd), Musikaliska akademiens,

(antalet okändt), Landtbruks-akademiens,
ekonomi och landtbruk (7,000 bd), Fria
konsternas akademis,
skön konst (1,523 bd),
Vitterhets- hist. och
antiqv.-akademiens,
för historia (omkr. 14,000 bd),
Veterinärinstitutets, i veterinärvetenskap och
husdjursskötsel (6,000 bd), Skogs-institutets, i jagt
och skogsskötsel (1,250 bd), m. fl.

Af landsortens bibliotek är Upsala
universitets det förnämsta. Ofvan nämndes, att från
äldre tider vid Upsala akademi fans ett
bibliotek, hvarur jesuiterna 1576 läto till Stockholm
föra åtskilliga böcker. Gustaf II Adolf lade
1621 grunden till ett nytt universitetsbibliotek,
då han dit skänkte den del af det gamle
klosterbiblioteket, som ännu fans qvar på
Riddarholmen, samt sedermera äfven de i Riga och
Braunsberg tagna boksamlingarna. Af samme
konung skänktes dit större delen af det 1631
tagna biskopliga biblioteket i Würzburg. Karl
X Gustaf skänkte detsamma de under polska
kriget tagna boksamlingarna, och Karl XI de
genom reduktionen indragna De la Gardieska
och Rålambska biblioteken. Genom dessa gåfvor
vann biblioteket sådan tillväxt, att dess dittills
begagnade lokal bredvid "Consistorium
academicum" blef otillräcklig, hvarför Karl XI på egen
bekostnad 1687 lät till boksalar inreda den öfre
våningen af "Gustavianum". Upsala
universitetsbibliotek har sedermera tid efter annan fått
storartade gåfvor, dels handskrifter, bl. a. af
Magnus Gabriel De la Gardie 1669 ("Codex
argenteus", universitetsbibliotekets förnämsta
prydnad, m. m.), af J. G. Sparfvenfeldt, J. J.
Björnståhl, J. H. Lidén, O. Celsius d. y.,
hans egna och svärfaderns, A. A. v. Stiernmans,
samlingar, G. L. Cederhjelm, J. Hallenberg,
S. Rosenhane och Gustaf III, som 1792 dit
testamenterade sina efterlemnade papper, att
öppnas efter 50 år. Karl XIV Johan skänkte dit,
1814, den stora Nordinska handskriftsamligen
(2,450 nummer) rörande fäderneslandets historia.
Genom köp hafva dessutom förvärfvats Johannes
Schefferi samling af grekiska och Henrik Benzelii
af orientaliska handskrifter samt Elias Palmskölds
och Sigfrid Gahm-Perssons samlingar i historia,
juridik m. m. Af större bokdonationer kunna
bl. a. nämnas Gustaf III:s gåfva (1767) utaf
det af Ständerna åt honom såsom kronprins
inköpta Cronstedtska biblioteket, innehållande en
samling af den äldsta i Sverige tryckta
literaturen, samt de af Liden, Daniél Melanderhjelm,
C. A. Rosenadler, Claes Fleming, C. G.
Brinkman (omkr. 20,000 bd), G. Wahlenberg, A. L.
Stjerneld, B. von Beskow m. fl., gifna större
boksamlingarna. Derigenom har Upsala
bibliotek, hvilket genom kongl. förordning 1698
och tryckfrihetsförordningen 1810 äfven eger
rätt att erhålla ett "arkivexemplar" af allt
svenskt tryck, så vuxit att det f. n., sedan större
delen af dupletterna blifvit uttagna, eger omkr.
190,000 bd och 7–8 tusen handskr. En katalog
öfver bibliotekets böcker utgafs 1814 (3 bd) af
P. F. Aurivillius (se d. o.). 1817 börjades
uppförandet af ett nytt bibliotekshus,
"Carolina rediviva", i hvars båda nedre våningar
universitetets boksamling 1841 inflyttades. Utom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:25:25 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free