- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
485-486

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bichat, Marie-François-Xavier - Bichir - Bicocca - Bicolor - Bicolorin, kem. farmak. Se Aesculin - Bicorniger - Bida, Alexandre - Bidassoa (Vidassoa) - Biddle, John - Biddle, Nicholas - Bideford - Bider l. Bidery - Bidet - Bidevind - Bidevindseglare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

väfnader, som hvar för sig hafva speciella
egenskaper, hvilka delvis tillhöra hans materia,
delvis utmärka honom såsom lefvande. De organ,
hvilka de sammansätta och hvilka just agera
genom denna sammansättning, tillhöra antingen
den organiska (vegetativa) sidan af lifvet eller
den animala. Reproduktionen står utom båda
eller sammansmälter dem. Dessa båda
lifsformer, eller "lif", stå under inflytande och styrelse
af tre centralorgan: hjertat, lungorna och
hjernan. Lifvet upphör, då något af dessa centra
sviker i sin inverkan. Sjukdom är rubbning af
någon väfnads vitala egenskaper; läkemedlens
verkan inskränker sig till återställande af dem.
Detta är i korthet B:s teori. Men hans
egentliga storhet ligger icke deri, att han uppställde
den, utan i sättet för hans undersökningar:
sträng naturforskningsmetod, noggranhet och
kritik vid observationerna, allsidig granskning
af hvarje fråga. Sjelf knappast histolog i
modern mening, gaf han dock åt histologien, denne
den nyare tidens vetenskap, en väldig impuls
genom sin allmänna uppfattning af djurkroppens
sammansättning och väfnadernas funktioner –
ett aningsfullt Varde ljus! öfver de gamles
kaos af "partes similes et dissimiles". G. v. D.

Bichir, Polypterus bichir, zool., en fisk,
tillhörande de armfenade ganoiderna och typ för
en särskild familj, Polypteridae. Han är
märkvärdig i synnerhet derför, att hans zoologiska
karakterer ställa honom vid sidan af de i
jordens äldsta historia förekommande fisktyperna,
af hvilka de allra fleste för längesedan utdött.
Denne fisk, af hvilken man för öfrigt velat
urskilja flere arter, förekommer i hela den
tropiske delen af Afrika, men synes egentligen
tillhöra Hvita Nilens område. F. A. S.

Bicocca, by i den italienska prov. Milano,
7 kilom, (nära 1 mil) n. ö. om Milano, är
bekant genom det nederlag, som fransmännen
under fältmarskalken Lautrec ledo der d. 27 April
1522 mot österrikarna under Prospero Colonna,
markisen af Pescara och Georg Frundsberg.

Bicolor (Lat., af bis, två gånger, och color,
färg), tvåfärgad.

Bicolorin, kem. farmak. Se Aesculin.

Bicorniger (af Lat. bis, två gånger, cornu,
horn, och gerere, föra) l. Bicornis (Grek.
Dikeros), Lat., "tvåhornad", binamn på Bacchus.

Bida, Alexandre, fransk tecknare, f. i
Toulouse 1813, lärjunge af Delacroix, har gjort sitt
namn kändt genom sina illustrationer till Nya
testamentet, till hvilka han gjorde studier
under resor i Orienten 1844–46. Bland hans
öfriga arbeten må nämnas Slafmarknaden och
De sörjande judarna vid tempelmuren. B. är
sedan 1860 en af de förnämste medarbetarna i
tidskriften "Le tour du monde".

Bidassoa (Vidassoa), flod, som rinner upp
på Pyreneerna i spanska prov. Navarra och faller
ut i Biscaya-viken. På en sträcka af 20 kilom.
(nära 3 mil) bildar den gränsen mellan
Frankrike och Spanien. Vid dess mynning ligger
Fasan- l. Konferens-ön, der den pyreneiske
freden slöts, 1659.

Biddle [bi’d’l], John, stiftare af den
unitariska sekten (biddlianer) i England, f. 1615,

uppträdde i tal och skrift emot treenighetsläran
samt blef derför kastad i fängelse och
sedermera landsförvisad. Under Cromwell fick han
tillstånd att återvända, men af Karl II blef han
åter kastad i fängelse, der han slutligen dog,
1662. B. utgaf 1648 en trosbekännelse, som de
engelske unitarierna sedermera städse omfattat.

Biddle [bi’d’l], Nicholas, nordamerikansk
finansman, f. 1786 i Filadeliia, d. 1844,
verkade en tid som advokat och journalist, var
1810–11 medlem af representanternas hus och
blef 1814 senator för Pennsylvanien. 1819
utnämndes han till president i Förenta staternas
bank, som då befann sig i en mycket brydsam
ställning. Han räddade bankens kredit, men,
tillsammans med de öfrige direktörerna, började
han snart blanda sig i alla slags politiska
intriger. Då han slutligen genom bestickning och
andra olofliga medel sökte inverka på
presidentvalet, uppstod mellan honom och det
demokratiska partiet en kamp, hvilken slutade
dermed, att unionsregeringen nekade att
meddela banken ny oktroj. Sedermera skaffade B.
sig tillstånd af Pennsylvaniens lagstiftande
församling att upprätta en ny bank-inrättning,
men denna gjorde efter några års förlopp
konkurs (1839). B. anklagades för förräderi och
sammansvärjning, men frikändes. Emellertid
var han brännmärkt som svindlare och vågade
derefter aldrig uppträda i det offentliga lifvet.

Bideford [bi’ddiförd], stad i engelska
grefskapet Devon, vid floden Torridge. 6,969 innev.
(1871). Skeppsbyggen och stenkolshandel.

Bider l. Bidery [be’jösr l. be’jdöri], stad i
en provins af samma namn i britisk-ostindiska
vasallstaten Hyderabad. Fordom furstesäte.
Numera är staden förfallen. Han är ryktbar
genom sina "Bidery-varor", hvilka förfärdigas af
en legering af tenn, bly och koppar.

Bidet [bide], Fr., liten häst, klippare,
tvättbord, ett slags tvättfat; sittbad.

Bidevind, sjöv. Ett fartyg säges segla
bidevind
eller ligga bidevind, då det seglar
så nära vinden som möjligt, utan att seglen
"lefva" (fladdra). Rårna skola då vara
brassade bidevind, d. v. s. svängda långskepps
så mycket som lä, vant och barduner medgifva
(hvarvid de nedre rårna alltid brassas skarpare
än de öfra), skoten skola vara anhalade och
bolinerna uthalade. Ett rårtackladt fartyg
anses kunna ligga 6 streck nära vinden, d. v. s.
så, att kölen formerar omkr. 67 graders vinkel
med vindens direktionslinie. Slätriggade
fartyg (utan rår) ligga närmare, och vissa båtar
ända till 4 1/2 streck nära vinden. Man kan
icke föra så mycket segel, då fartyget seglar
bidevind, som när det seglar fördevind, hvarför
man, när det blåser friskt, alltid måste berga
en del segel, innan man lägger upp
bidevind
. Jfr Afdrift o. Brass. – Bidevindare
eller Bidevindseglare kallas ett fartyg, då
det seglar bidevind. R. N.

Bidevindseglare, zool., ett vanligt namn på
kolonier af Hydra-artade individer (Physalia
pelagica
och andra arter af samma slägte),
tillhörande rörmaneternas ordning. Sådana
kolonier träffas mest i de tropiske delarna af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free