Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 487-488 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidevindseglare - Bidevindslinie - Bidpai l. Pilpai - Bidsjapur l. Bedsjapur (se d. o.), rike och stad i britiska Indien - Bie - Biebrich (B.-Mosbach) - Biecz - Biedermann, Friedrich Karl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Atlanten, i synnerhet utanför portugisiska kusten,
hvarför sjömännen gifvit detta djur
benämningen "portugisiska örlogsmän". "En hvit simblåsa,



i den uppreste kanten färgad af blått och rödt
och i solljuset skimrande med regnbågfärgernas
skiftning, bär hela kolonien på hafvets yta.
Men när stormen eller regnet för mycket oroa,
drager sig blåsan ihop, blir specifikt tyngre,
och kolonien sänker sig ned i det lugnare
djupet. Denne hydrostatiske apparat är den ena
formen af individer. Vid nedre långsidan af
blåsan sitter en mängd trådformiga eller
tjockare, enkla eller vinklaslika organ. Äfven dessa
äro egentligen, hvart och ett, ett djur för sig.
De hafva alla uppkommit på samma sätt och
endast utvecklats olika, hvart för sitt särskilda
ändamål. Der slingrar sig i krumbukter en
hop långa trådar, blåa till färgen, svaga och
spensliga, tjockare blott när de sammandraga
sig i krusiga veck, vackra att skåda, – men
farliga att röra vid, ty tusentals nässelorgan
väpna hvar och en af dem." Jfr Smitt "Ur de
högre djurens utvecklingshistoria" (s. 15). F. A. S.

Bidevindslinie, sjöv., den linie, på hvilken ett
fartyg framgår, då det seglar bidevind, d. v. s.
6 streck (67 grader) nära vinden. Hon kallas
styrbords eller babords bidevindslinie, allt
efter som fartyget seglar för styrbords eller
babords halsar, m. a. o. allt efter som vinden
kommer från högra eller venstra sidan. Förr
kallade man den segelordning, i hvilken
fartygen segla bidevind i hvarandras kölvatten (det
ena rätt bakom det andra), för slaglinie (ligne
de bataille), nu deremot endast bidevindslinie.
Om alla fartygen på en gång vända från denna
ordning och segla bidevind på andra bogen

(med vinden in från motsatta sidan), kallas
segelordningen échiquier. R. N.

Bidpai l. Pilpai, den förmente författaren
till en samling fabler, som haft en vidsträckt
spridning i Europa och Asien. Deri nyare
forskningen har ådagalagt, att dessa fabler äro
hemtade ur den gamla indiska fabelsamlingen
"Pantsjatantra" – sammandragen och bearbetad
under namnet "Hitopadesa" – och att Bidpai
är en förvrängd form af Vischnusjarman,
namnet på Pantsjatantras upphofsman. I 6:te årh.
öfversatte Bazurych, hofläkare hos en persisk
konung, en del af fablerna till pelvi, af hvilken
öfversättning nu intet finnes i behåll.
Samtidigt öfverflyttades en del af fablerna
antingen från pelvi eller indiska till syriska språket,
och genom denna öfversättning, som är känd
under namnet "Kalilah ve Dimnah", blef
Europa bekant med fablerna. I slutet af 11:te
årh. öfversatte Simon Lethus dem på grekiska,
och i 13:de årh. utgåfvos de i hebreisk och
latinsk drägt. Sedan hafva de blifvit öfversatta
på de flesta europeiska äfvensom på några
asiatiska språk. Anders Wilde öfverflyttade en del
af dem 1745 (forts. af Peter Rubens, 1762) till
svenska under titeln "Den vise indianens Pilpay
sagor".

Bidsjapur l. Bedsjapur (se d. o.), rike och
stad i britiska Indien.

Bie, by (ungefär 2 mil från Valla
jernvägsstation) i Floda socken i Södermanland, är
bekant för den derstädes belägna badanstalten
Augustenbad. Denna anstalt, som anlades
1845 af ett aktiebolag och sedan 1853 eges af
d:r P. A. Levin, har under dennes ledning
varit så talrikt besökt, som utrymmet medgifvit:
1874 af 284 badgäster. 1866 öppnades ett
badlasarett för obemedlade sjuka, på hvilket 1874
voro intagna 56 personer, som erhöllo all vård
kostnadsfritt. Badinrättningen är en s. k.
kallvattenkuranstalt, vattnet rikligt och ypperligt,
omgifningarna vackra och sunda. En
jernhaltig källa ökar anstaltens kurmedel. – I B. finnes
sedan 1872 jämväl en folkhögskola. Jhm.

Biebrich (B.-Mosbach), vackert belägen
stad i preussiska regeringsområdet Wiesbaden
(Nassau), vid Rhen. 6,644 innev. (1871).
Praktfullt lustslott, fullbordadt i 18:de årh., fordom
residens för hertigarna af Nassau.

Biecz [bjätsch], stad i Galizien (Österrike), vid
floden Ropa. Omkr. 2,500 innev. B. var
fordom betydande och kallades Parva Cracovia
(Lilla Krakov), emedan det, utom Krakov, var
den ende fristaden i Polen. 1588 vann den
polske fältherren Zamoisky der en seger öfver
Maximilian af Österrike.

Biedermann, Friedrich Karl, tysk
författare, f. i Leipzig 1812, blef 1838 e. o. professor i
filosofi derstädes. 1845 blef det honom – till
följd af ett politiskt tal, som han hållit –
förbjudet att föreläsa öfver statsrättsliga ämnen.
Under Mars-dagarna 1848 ledde han till en del den
revolutionära rörelsen i Leipzig. Utom af
Vorparlamentet i Frankfurt och den tyska
nationalförsamlingen, i hvilken han öfvergick till högra
centern, var han medlem af den sachsiske
landtdagens andre kammare (1849–50), der han på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>