Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bildhuggarekonst (Plastik, Skulptur)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
m. fl. Slutligen må påminnas derom, att
bildhuggaren framställer sina verk dels som
friskulptur (bildstod, byst, herme, grupp) – då
arbetet är fristående, så att det kan ses från
alla sidor, eller beräknadt på en bestämd
bakgrund (t. ex. gafvelgruppen) – dels som
relief (hautrelief, basrelief), då det, i större eller
mindre upphöjning, utarbetas på en plan yta.
– Utom framställningar af ämnen ur
mytologien och sagan (gudar, heroer) och ur den
heliga historien (den korsfäste, apostlarna o. s. v.)
samt af allegorier eller personifikationer af
etiska idéer (tron, hoppet, kärleken, religionen o.
s. v.) gifver oss bildhuggaren äfven mer eller
mindre idealt uppfattade porträtt af verkliga,
historiska individer. Äfven genren och
djurframställningen (i synnerhet hästen och lejonet)
erbjuda tacksamma motiv, men utgöra likväl en
underordnad gren af denna konst. Växtriket,
med sina godtyckliga och obestämda former,
är i allmänhet tillslutet för plastiken, som likväl
i den på gränsen till måleriet och teckningen
stående reliefen samt då hon tjenar
arkitekturen till prydnad, kan afbilda former ur det
vegetativa och oorganiska lifvet, dock hälst
stiliserade, utan naturefterhärmning.
Bildhuggarekonsten, som måste undvara
färgens realistiska framställningsmedel och verka
endast genom formen, är mera abstrakt
(idealistisk) än måleriet. För att beteckna den
framställda gestaltens betydelse, hennes situation,
eller den handling, hvari hon tänkes inbegripen,
måste bildhuggaren nöja sig med symboliska
antydningar. En flod kan han icke efterbilda; men
han kan antyda den, t. ex. genom att anbringa
en flodgud eller genom ett vatten, som framställes
flytande ur en kullstjelpt urna. De vigtigaste
bland dessa symboliska hjelpmedel äro
attributen, till hvilka myt och troslära lemna
förklaringen. Treudden, hafs-fiskarenas verktyg,
gifves åt hafsguden, Juno har bredvid sig
påfogeln, Athene ugglan eller egiden; örnen och
blixten hänvisa på Zevs, korset på Kristus,
nyckeln på Petrus, svärdet på Paulus o. s. v. (Se
Attribut.)
Enär bildhuggaren arbetar i ett tungt
material, är han i sin framställning bunden af
tyngdlagen och nödsakad att iakttaga jämnvigt och
symmetri i gestaltens uppbyggande. Ett
harmoniskt lugn är således bäst öfverensstämmande
med plastikens väsen. Rörelser och affekter,
äfven häftiga sådana, äro emellertid icke derför
uteslutna från hennes verk, allra minst från
reliefen, i hvilken ju den statiska bundenheten
hos friskulpturen bortfaller. – Till
byggnadskonsten ansluter sig plastiken ofta nog, i det
hon antingen sjelf behöfver en arkitektonisk
omgifning eller underordnar sig arkitekturen
och tjenar henne med utsmyckningar;
bildhuggarekonsten i och för sig tjenar dock aldrig
– såsom byggnadskonsten – materiella, utan
endast rent estetiska ändamål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
