Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bildhuggarekonst (Plastik, Skulptur) - Bildnings-cirkel - Bildsnideri - Bildsten, min. Se Agalmatolit - Bildstod l. Stod, Staty - Bildstormare. Se Bilddyrkan - Bildstrider. Se Bilddyrkan - Bildt, Diedrik Anders Gillis - Bildu-dalur, handelsplats i vestre delen af Island - Bildverser - Bileam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sverige: Göthe, Byström, Fogelberg, Qvarnström,
Molin. R-n.
Bildnings-cirkel, namn på föreningar, hvilkas
syfte är att hos medlemmarna väcka och
underhålla intresset för bildande sysselsättningar samt
bringa arbetaren i beröring med bildade
personer ur andra samhällsklasser. Den förste
bildningscirkeln i Sverige upprättades 1845 i
Stockholm och räknade snart 900 medlemmar.
Den rönte uppmuntran från många håll och
understöddes af Oskar I. Dess bibliotek –
slutligen såldt till förmån för Stockholms
skarpskytteförening – utlånade årligen omkr. 3,000
böcker. Med Stockholms bildningscirkel till
mönster upprättades under senare hälften af
1840-talet dylika föreningar i åtskilliga
landsortsstäder. Många bildningscirklar uppgingo
slutligen i de sång- eller musikföreningar, som
uppstått inom de fleste bland dem. Den ende
ännu bestående bildningscirkeln är Karlskronas,
som stiftades 1848 af G. Améen, hvilken gaf
sitt verk en kraftig organisation och en
ändamålsenlig riktning.
Bildsnideri, den gren af bildhuggarekonsten,
som till material betjenar sig af elfenben, trä
och dylika mindre hårda ämnen och såsom
verktyg nyttjar knifven i st. f. mejseln och
hammaren. Denna konst, i synnerhet
elfenbenssnideriet, räknar mycket höga anor och fick
särskildt inom den grekiska plastiken en
storartad användning (jfr Kryselefantin).
Konsten att skära figurer i trä blomstrade under
senare delen af medeltiden, särdeles i Tyskland
och Nederländerna. I dessa lands gamla kyrkor
och byggnader påträffar man ännu arbeten af
denna art, hvilka ega högt konstvärde. Bland
mästarna i bildsnideri må nämnas Giov. Barile
(som lefde i Florens under första hälften af
1500-talet), B. Beham, Brüggemann, Dürer, A.
Kraft, Riemenschneider och Veit Stoss. –
Numera tjenar bildsnideriet hufvudsakligen
dekorativa ändamål. Bergsboarna i Norge samt i
åtskilliga trakter af Schweiz och södra
Tyskland (t. ex. Tyrolen) ega en högst ovanlig
färdighet i denna konstart.
Bildsten, min. Se Agalmatolit.
Bildstod l. Stod, Staty, en fristående
plastisk framställning af menniskogestalten i hel
figur, stående (Fr. statue pédestre), liggande,
till häst (ryttarestod, Fr. statue équestre)
o. s. v. En bildstod, som mycket öfverstiger
den naturliga storleken kallas kolossal eller
monumental; en som i betydlig mån
understiger densamma, kallas statyett. Bildstoden
är att skilja från bysten (bröstbilden), som
framställer endast personens hufvud, hals,
skuldror och en del af bröstet, samt från hermen,
som framställer endast hufvudet, hvilket medelst
en till hals utbildad öfvergångslem är satt på
en nedåt afsmalnande pelare. – Såsom ett slags
bildstod kan man betrakta äfven atlanten och
karyatiden, hvilka likväl uteslutande
förekomma i förbindelse med arkitektur.
Bildstormare. Se Bilddyrkan.
Bildstrider. Se Bilddyrkan.
Bildt, Diedrik Anders Gillis, militär och
diplomat, föddes d. 16 Okt. 1820 i Göteborg,
intogs 1835 i krigsakademien på Karlberg samt
blef 1837 underlöjtnant och – sedan han 1842
slutat sin kurs på Mariebeig – 1846 löjtnant
vid Göta artilleri-regemente. 1848 blef han
artilleri-stabsofficer, 1851 adjutant hos konung
Oskar I, och 1854 chef för artilleri-staben
äfvensom major i artilleriet, i hvilket han 1856
befordrades till öfverstelöjtnant. Vid denna tid
var d. v. kronprinsen Karl chef för
artilleriet. Mellan honom och B., hans närmaste
underordnade, uppstod en vänskap, som efter
1857, då kronprinsen öfvertog regeringen, gaf
sig uttryck i snabbt på hvarandra följande
befordringar. B. blef sålunda 1857 major på stat
vid Svea artilleri-regemente, 1858 öfverste i
ar-artilleriet samt landshöfding och
militärbefälhafvare på Gotland, 1859 generalmajor och
konungens förste adjutant samt 1862 öfverståthållare
i Stockholm. 1864 upphöjdes han i friherrligt
stånd. Sedan 1874 är han Sveriges och Norges
sändebud i Berlin, och sedan 1875 äfven i
Dresden. Sistnämnda år blef han general-löjtnant.
Redan 1847 började han sin riksdagsmannabana
och gjorde sig snart känd som en af
riddarhusets mera betydande talare. Under den gamla
representationen omfattade hans riksdagsarbete
hufvudsakligen anslagsfrågor, och han var en
framstående ledamot af statsutskottet. 1865
yttrade han sig till förmån för
representationsreformen, och hans ord torde, i följd af den
ställning han intog till konungen, hafva utöfvat
ett icke obetydligt inflytande på de tvehågsne.
1867–74 representerade han Stockholm i förste
kammaren och deltog derunder bl. a. i
diskussionerna om åtskilliga jernvägsfrågor. Derjämte
egnade han sig med ifver åt försvarsfrågans
behandling samt yttrade sig varmt till försvar
för den gifta qvinnans eganderätt och
främmande trosbekännares rättighet att användas i
rikets tjenst och väljas till riksdagsmän. B.,
som 1861 var ordförande i landtförsvarskomitén
och 1865 ledamot af den s. k. unionskomitén,
har varit använd i åtskilliga tillfälliga
beskickningar till utländska hof.
Bildu-dalur, handelsplats i vestre delen af
Island.
Bildverser (Fr. vers figurés) kallas verser,
hvilka vid nedskrifningen eller tryckningen så
blifvit sammanställda, att de i sin helhet
återgifva formen af något föremål, t. ex. en flaska,
ett klot o. s. v. Detta slags verskonst
uppfans af Simmias från Rhodos (omkr. 324 f.
Kr.) och utöfvades af både grekerna och
romarna under en period af poesiens förfall. Vi
ega från denna tid poem i form af bilor,
vingar, altaren, Pans flöjtspel o. d. I Frankrike
skrefvos sådana verser af bl. a. Rabelais (i
Pantagruel) och Panard. Vår egen literatur har
att uppvisa bild verser af bl. a. Lucidor och
Runnius.
Bileam (i Nya test. Balaam), Beors son,
från Petor vid Eufrat, var en profet, som af
moabiternas konung Balak uppmanades att
förbanna de i Palestina inträngande israeliterna.
B., som tvänne gånger nekade att följa
uppmaningen, åtlydde slutligen sin konungs
uppfordran och begaf sig på väg till Balak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
