Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Billroth, Johann Gustav Friedrich - Billroth, Theodor - Billström, Lars - Billungarna - Billwerder - Bilma l. Kavar - Bilmark, Johan - Bil- och bolfärdigt - Bilskirne (Bilskirnir) - Bilston - Biltog - Bi-lus - Biläger (T. beilager), furstliga personers bröllop - Biläggningskarta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framställningssätt. Dessutom har han utgifvit bl. a.
kommentarier öfver Pauli bref till korinterna. Efter
hans död utkommo (1837) hans Vorlesungen
über die religionsphilosophie.
Billroth, Theodor, tysk läkare, f. 1829 på
Rügen, blef professor i kirurgi i Zürich 1860
och i Wien 1867. Han är en af samtidens
mångsidigaste kirurger, ej allenast en genialisk
operatör, utan äfven en skarpsinnig fysiolog och
en framstående statistiker. Af hans arbeten
må nämnas: Beobachtungsstudien über
wundfieber und accidentelle wundkrankheiten (1862),
Die allgemeine chirurgische pathologie und
therapie (6 uppl. 1872) och Chirurgische briefe
aus den feldlazarethen in Weissenburg und
Mannheim 1870 (1872). B. är dessutom, i
förening med prof. v. Pitha, utgifvarc af det stora
verket Handbuch der chirurgie (ifrån 1865).
Billström, Lars, ämbetsman och
riksdagsman, f. på Tjörn i Bohus län d. 26 Febr. 1801,
blef 1820 student i Lund och tog 1826
juridisk examen. Sedan han under ett par år haft
åtskilliga domare-förordnanden, utnämndes han
1828 till akademi-kanslist i Lund och
förordnades s. å. att bestrida akademi-notarietjensten,
hvarmed han fortfor till 1841, jämte det att
han flere särskilda gånger (sammanlagdt under
sju år) förrättade sekreterare-befattningen. 1837
valdes han till rådman i Lund och utnämndes
1855 till borgmästare derstädes. Vid riksdagen
1834–35 var han anställd som kanslist i
bondeståndet och sekreterare i detta stånds
enskilda besvärsutskott. Under de sex
riksdagarna 1844–61 var han medlem af
borgareståndet, inom hvilket han utöfvade ett stort
inflytande såsom den liberala oppositionens
faktiske, om också ej synbare, ledare. Han
tillhörde under fem riksdagar konstitutionsutskottet
och var 1853 ledamot af det då tillsatta
hemliga utskottet. Dessutom representerade han
1848–63 borgareståndet såsom direktör i
Rikets ständers lånekontor i Malmö. Under
riksdagarna 1867–71 var han ledamot af förste
kammaren för Malmöhus län, men hindrades
derunder ofta af sjuklighet att deltaga i ärendenas
behandling. – Hösten 1876 invigdes Bohus läns
på Tjörn belägna folkhögskola, som har B.
ensam att tacka för sin tillkomst och hvars
fortfarande bestånd han tryggat genom rikliga
anslag. I denna skola skall, så snart
förhållandena det medgifva, meddelas undervisning
äfven i trädgårdsskötsel, jordbruk m. m.
Billungarna, en ansedd sachsisk slägt, hvars
medlemmar, son efter far, 961–1106 innehade
den hertigliga värdigheten i östra Sachsen. Den
siste af dem var Magnus, som var invecklad
i strid med kejsar Henrik IV. Han dog 1106
utan söner. Sachsen lemnades åt Lothar af
Supplingenburg; de billungska arfgodsen
tillföllo hertig Magni båda döttrar, Wulfhild och
Eilika, af hvilka den förra blef gift med
Henrik den svarte af den welfiska ätten, den senare
med Otto af Ballenstedt, den askanska ättens
stamfader. S. F. H.
Billwerder, en Hamburg tillhörig ö, som är
bildad af Elbe och dennas biflod Bille. Ett
fruktbart lågland. 8,227 innev. (1875).
Bilma l. Kavar, bergig oas i Sahara, nästan
midt emellan Fessan och Bornu, bebos af
tibbuerna. Marken är rik på salt, och från sjöarna
afdunsta inom få dagar tumstjocka saltskorpor.
Bilmark, Johan, universitetslärare, f. i Skara
1728, blef student i Åbo 1746 samt professor
i historia och praktisk filosofi derstädes 1763.
Död 1801. Han författade eller presiderade för
ej mindre än 229 akademiska disputationer,
bland hvilka en stor del berör Finlands historia.
Mest värd att ihågkommas är Historia regiae
academiae Aboensis (1770–76). B:s arbeten,
hvilka gåfvo Porthan, "den finska
häfdateckningens fader", väckelsen att rikta sina
forskningar åt samma håll, ega numera värde nästan
endast som materialsamlingar. B. testamenterade
till universitetet störste delen af sin ganska
ansenliga förmögenhet, hvilken han samlat genom
den yttersta sparsamhet. V.
Bil- och bolfärdigt (fordom "bil- och
borfärdigt", af bila, yxa, och bor, bord, plankgång
i ett fartygs yttre beklädning), sjöv. Ett
nybygdt fartyg säges vara "bil- och bolfärdigt",
när det egentliga timmermansarbetet är
afslutadt. Enligt § 2 i Sjölagen skall skrofvet då
vara färdigt, diktadt och kalfatradt samt i flott
vatten felfritt; derjämte skall fartyget vara
försedt med fullständiga förbindningar af trä och
jern äfvensom med röstsmide, roder och
roderbeslag, klys, spygatt, pumpar, spel och
bogspröt – allt detta insatt hvar på sitt ställe –
samt vidare med master och alla till tacklingen
hörande rundhult, "ändå att detta ej insatt är".
Bestämmelserna angående ett bil- och
bolfärdigt fartygs tillbehör afse uteslutande större
fartyg och kunna ej tillämpas vid byggandet
af mindre sådana. Dessa föreskrifter gälla till
efterrättelse endast såvida annat aftal derom ej
blifvit uppgjordt, såsom om inredning, målning
m. m. R. N.
Bilskirne (Bilskirnir), Nord. mytol., en
praktfull sal med 540 "golf", belägen i
Trudvang eller Trudhem, Tors rike. Denne sal har
ej sin like i storhet.
Bilston [bi’lstön], stad i engelska grefskapet
Stafford, n. v. om Birmingham. 24,188 innev.
(1871). Storartad jernindustri och fabrikation,
i synnerhet af emaljerade och lackerade
bleckvaror.
Biltog (Fornsv. biltugher, som anses komma
af bil, afstånd, och tog, färd; jfr dock
Rydqvist, Sv. spr. 1. II. 388), jur., betydde
ursprungligen detsamma som fridlös och blef
senare liktydigt med landsflyktig.
Bi-lus, zool., kallas dels 1) Cantharidernas
(spansk-flugornas och oljebillarnas) larver, hvilka
klamra sig fast vid bien för att kunna passa
på, när dessa lägga sina ägg, och då smyga
sig in i deras celler (äggbo), der de uppäta
både ägg och honing (se Spansk-fluga); dels
2) Braula coeca, en verklig parasit på bien,
en lusfluga, utan ögon och vingar, ungefär 1 1/2
millim. lång. F. A. S.
Biläger (T. beilager), furstliga personers
bröllop.
Biläggningskarta, ett stämpladt papper af
mindre format, ämnadt att vidfästas en skrift,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
