- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
567-568

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Birke-långa - Birken, Sigmund von - Birkenfeld - Birkenhead - Birkenäs (Björkenäs), näs norr om Kalmar, i Kläckeberga socken. Jfr Birka - Birkepatron. Se Birk - Birkeret. Se Birk - Birkeskriver. Se Birk - Birket-el-Kerun - Birket-el-Mariut - Birlinger, Anton - Birma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framför den vanliga långan, hvars storlek hon dock
icke uppnår. Riksmusei exemplar från Bohus
län är ungefär 85 centim. (2,86 f.) långt. Från
den vanliga långan skiljes birke-långan lättast
genom sina stora ögon, hvilkas diameter alltid
är betydligt (vanligen två gånger) bredare än
pannans bredd emellan dem. Hennes färg är
ofvantill och på ryggfenorna rödbrun, nedantill
och på analfenan hvit. Bröstfenorna äro blågråa,
liksom bakflikarna af andra ryggfenan och
analfenan samt yttre delen af stjertfenan. Den
sistnämnda är upptill och nedtill på midten rödgul,
hvilken färg äfven utmärker iris i ögat. F. A. S.

Birken, Sigmund von, tysk skald, f. 1620,
d. 1681, lärare för åtskilliga furstliga personer,
slöt sig till Harsdörfers och Klajs poetiska skola.
Han var "oberhirt" för skaldesällskapet "Die
schäfer an der Pegnitz" samt skref Festspiele
och lyriska dikter i nämnda skolas pedantiska
och fadda smak.

Birkenfeld. 1) Furstendöme, tillhörande
storhertigdömet Oldenburg. Det är beläget s. v.
om detta land och utgör en enklav i sydvestre
delen af preussiska Rhenprovinsen. 503
qv.-kilom. (9 qv.-mil). Landet är bergigt,
begränsas i n. af Hunsrück samt genomstrykes
af Hoch- och Idarwald. Floden Nahe bildar
gräns i s. Befolkningen, som 1875 uppgick
till 37,093 personer, mest protestanter, är af
frankisk härkomst. Styrelsen utöfvas af ett
särskildt regerings-kollegium; för privatmål
gäller i de flesta fall den franske civillagen. –
2) Hufvudstad i nämnda furstendöme, vid
floden Nahe. 2,323 innev. (1871). I närheten
hertigarnas forna residens-slott.

Birkenhead [-hädd], stad i engelska
grefskapet Chester, på venstra stranden af floden
Mersey, midt emot Liverpool. 45,418 innev.
(1871). Storartade dockor och skeppsvarf,
jernverk och maskinverkstäder.

Birkenäs (Björkenäs), näs norr om Kalmar,
i Kläckeberga socken. Jfr Birka.

Birkepatron. Se Birk.

Birkeret. Se Birk.

Birkeskriver. Se Birk.

Birket-el-Kerun (af Arab. birket, sjö),
forntidens Moeris, sjö i mellersta Egypten, s. v.
om Kairo, står genom en kanal i förbindelse
med Nilen. Sjön säges vara gräfd omkr. 1500
f. Kr. på föranstaltande af den egyptiske
konungen Moeris, för afledande af Nilens
öfversvämningar.

Birket-el-Mariut (af Arab. birket, sjö),
forntidens Mareotis, ansenlig sjö i Nedre
Egypten, sträckte sig fordom ända fram till
Alexandria och stod, genom kanaler, i förbindelse
med Nilen och Medelhafvet. Sjön uttorkade
i nyare tider och var länge en öcken, tills
1801 den engelsk-turkiska hären genom en
kanal dit införde Medelhafvets vatten.
Mehemed Ali tilltäppte denne kanal, men gaf i stället
sjön å nyo aflopp åt Nilen.

Birlinger, Anton, tysk filolog, f. 1834 i
Wurmlingen i Würtemberg, studerade i
Tübingen, blef 1859 katolsk prost och 1872 e. o.
professor i tyska språket och literaturen vid
universitetet i Bonn. B., som hufvudsakligen

egnat sig åt studiet af de sydtyska dialekterna,
har utgifvit bl. a. Schwäbisch-augsburgisches
wörterbuch
(1864) och Alemannische sprache
rechts des Rheins seit dem 13 jahrh.
(1868).

Birma (af innevånarna sjelfva kalladt
Mranmas rike och fordom Avas rike), sjelfständig
stat i Asien, på östra sidan af östra indiska
halfön (19 1/2°–28 1/5° n. br.). Arealen är
beräknad till 493,419 qv.-kilom. (8,961 qv.-mil).
Den norre delen är uppfylld af vilda berg;
längre mot söder blir landet mera mildt
kuperadt, och vid vattendragens stränder utbreda
sig stora alluvialslätter. Den förnämsta floden
är Iravaddi, som genomflyter landet från norr
till söder och bildar en stor handelsväg till
Kina. Klimatet är i allmänhet helsosamt.
Regntiden inträffar under Maj–September. Värmen
är starkast under April–Maj. Jorden är
bördig, synnerligast i dalarna och vid floderna,
men nästan obrukad, utom i närheten af
städerna. I norr odlas hufvudsakligen ris, i
söder hirs. För öfrigt odlas hvete, sockerrör,
tobak, indigo, bomull och te. Ek, teak och
bambu förekomma i stor mängd. Guld fås ur
flodbäddarna, och silfver ur grufvorna i landets
östre del; dessutom finnes jern, tenn, koppar,
bly, antimonium, bergolja och ädelstenar,
synnerligast rubiner och safirer. Bergsbruket
drifves emellertid illa och lamt. De husdjur, som
förekomma, äro våra vanliga nötkreatur samt
elefanter, hästar, bufflar och getter. Inga
hundar finnas. Vilda djur förekomma i stor
myckenhet, hufvudsakligen elefanter, flodhästar,
tigrar och leoparder. Folkmängden anslås till
omkr. 4 mill. personer, till störste delen
birmaner, hvilka bo företrädesvis omkring
Iravaddis mellersta lopp. I nedre B. lefva
karener, i den norre delen af landet kakhyer och
i den östre sjan (portugisernas lao), af hvilka
endast en del är skattskyldig under den
herskande stammen. Birmanerna tillhöra den
indokinesiska rasen. Deras hudfärg ar mörk, men
aldrig svart. Buddhismen är den herskande
religionen. Industrien, som är högst obetydlig,
omfattar hufvudsakligen siden- och
bomullsvaror. Regeringen är despotisk; regenten kallas
boa. – Hufvudstad är sedan 1859 Mandalaj
(de förre hufvudstäderna, Ava och Amarepura,
äro förfallna).

B:s äldsta historia är höljd i mörker. Från
9:de till slutet af 13:de årh. var staden Pagun
vid Iravaddi medelpunkten för ett blomstrande
rike, som förföll vid slutet af 13:de årh. 1518
underkufvades birmanerna af peguanerna, men
gjorde sig 1540 till herrar öfver sina besegrare.
1752 fingo dessa åter öfvermakten; men 1757
krossade Alompra, den nuvarande dynastiens
grundläggare, Pegus välde och införlifvade med
sitt rike nämnda land äfvensom flere
närgränsande provinser. När en af hans ättlingar,
Fadsjidau, 1824 eröfrat Assam, förklarade England
B. krig. Birmanerna blefvo slagna och måste
genom freden i Jandabu (1826) till Ostindiska
kompaniet afträda de vid kusten belägna
provinserna Arakan och Tenasserim. Till följd af
våldsamheter mot britiska köpmän i staden
Rangun öppnade England i början af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:21:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfab/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free