Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bismarck-Schönhausen, Otto Eduard Leopold von - Bismuthum, kem. latinska namnet på metallen vismut - Bisnagur - Bisnao - Bi-solar - Bison
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka förhållandet mellan kyrka och stat
reglerades. Dessa lagar hafva skipats med
obeveklig stränghet. Skaror af prester hafva blifvit
afsatta och kyrkans stormän tuktade genom
fängelse, böter, utpantning och landsflykt.
Sålunda förvandlade till martyrer, utöfvade de, trots
afståndet, större inflytande än någonsin öfver
sina hjordar. Emellertid står hela det liberala
och protestantiska Tyskland på B:s sida och ser
i den forne junkern målsmannen för en af det
moderna samhällets lifsfrågor. Denna åsigt fick
kraftig näring, då B. 1874 i Kissingen blef
utsatt för ett mordförsök af en ultramontan
fanatiker (Kullmann) – en händelse, hvilken B. på
ett oädelt sätt begagnade till ett anfall mot
centern.
B. är en af samtidens störste statsmän. Han
öfvertänker länge och noga sina planer, men
då utförandets stund är kommen, ryggar han
ej tillbaka för något, utan genomdrifver sin
vilja med en fasthet, som icke sällan öfvergår
till hänsynslöshet och onödig hårdhet. Den
diplomatiska konstens alla resurser stå till hans
förfogande, och stundom lägger han sina
afsigter i dagen med en öppenhet, som
anhängarna af den gamla kabinettspolitikens mystiska
förbehållsamhet icke kunna fatta. Som
parlamentarisk talare utmärker han sig synnerligen
genom kraftiga uttryck och en frisk humor, som
ofta förskaffar honom seger. B. F. O.
Bismuthum, kem., latinska namnet på metallen
vismut.
Bisnagur, fordom praktfull, numera nästan
helt och hållet öde stad i Främre Indien,
presidentskapet Madras, vid floden Tumbudra.
Storartade tempelruiner.
Bisnao, en kast i nordvestre delen af
britiska Ostindien. Se Bischnavi.
Bi-solar, meteor., prismatiskt färgade fläckar
på ömse sidor om solen och mestadels på
omkring 22° afstånd från henne. Åt solsidan äro
de mer eller mindre starkt färgade i rödt och
sluta vanligen åt den från solen vända sidan
med en starkt glänsande, nästan ofärgad, svans.
De tillhöra de s. k. halo-fenomenen (se d. o.),
hvilka visa sig, när himlen är öfverdragen med
en mycket tunn slöja af fjädermoln (cirri), och
bero på solljusets brytning i de små iskristaller,
af hvilka dessa moln utgöras. Bisolarna
uppträda oftast i sällskap med andra till samma
grupp hörande optiska företeelser, t. ex.
solgårdar. De betraktas, icke utan skäl, såsom
tecken till stundande regnig väderlek. R. R.
Bison, Bos bison, zool., en art nötdjur, som
i den förhistoriska tiden var utbredd öfver nästan
hela Europa, mellerste och norre delarna af Asien
samt norra Amerika, men som blifvit utrotad
i den gamla verlden, utom i Bialovicz-skogen i
Litauen och på norra sidan af Kaukasus. I
Sverige lefde detta djur i Skåne, der man stundom i
torfmossarna träffar qvarlefvor af detsamma. I
Pommern sköts den siste bison i midten af förra
årh. I norra Amerika, der bison-oxen är känd
under namnet buffel, förekommer han ännu i
ganska stor mängd, företrädesvis i trakten af
Missouri, ehuru förföljelser och landets odling hota
att utöda honom äfven der. Han är dock ett
kraftigt djur, ett bland de största af nu lefvande
landtdjur, med en längd af ända till 3 m. (10 f.) och en
höjd af 1,8 m. (6 f.) öfver bogarna. Från våra
tama nötkreatur och deras egentliga stam-art,
(Bos primigenius, den egentlige uroxen) skiljer
han sig genom sin starkt kullriga panna, sina
längre fram sittande horn, sin större frampart
(hans bakpart deremot är jämförelsevis lägre) och
 |
| Bison-oxe. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
