- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
587-588

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bismarck-Schönhausen, Otto Eduard Leopold von - Bismuthum, kem. latinska namnet på metallen vismut - Bisnagur - Bisnao - Bi-solar - Bison

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilka förhållandet mellan kyrka och stat
reglerades. Dessa lagar hafva skipats med
obeveklig stränghet. Skaror af prester hafva blifvit
afsatta och kyrkans stormän tuktade genom
fängelse, böter, utpantning och landsflykt.
Sålunda förvandlade till martyrer, utöfvade de, trots
afståndet, större inflytande än någonsin öfver
sina hjordar. Emellertid står hela det liberala
och protestantiska Tyskland på B:s sida och ser
i den forne junkern målsmannen för en af det
moderna samhällets lifsfrågor. Denna åsigt fick
kraftig näring, då B. 1874 i Kissingen blef
utsatt för ett mordförsök af en ultramontan
fanatiker (Kullmann) – en händelse, hvilken B. på
ett oädelt sätt begagnade till ett anfall mot
centern.

B. är en af samtidens störste statsmän. Han
öfvertänker länge och noga sina planer, men
då utförandets stund är kommen, ryggar han
ej tillbaka för något, utan genomdrifver sin
vilja med en fasthet, som icke sällan öfvergår
till hänsynslöshet och onödig hårdhet. Den
diplomatiska konstens alla resurser stå till hans
förfogande, och stundom lägger han sina
afsigter i dagen med en öppenhet, som
anhängarna af den gamla kabinettspolitikens mystiska
förbehållsamhet icke kunna fatta. Som
parlamentarisk talare utmärker han sig synnerligen
genom kraftiga uttryck och en frisk humor, som
ofta förskaffar honom seger. B. F. O.

Bismuthum, kem., latinska namnet på metallen
vismut.

Bisnagur, fordom praktfull, numera nästan
helt och hållet öde stad i Främre Indien,
presidentskapet Madras, vid floden Tumbudra.
Storartade tempelruiner.

Bisnao, en kast i nordvestre delen af
britiska Ostindien. Se Bischnavi.

Bi-solar, meteor., prismatiskt färgade fläckar
på ömse sidor om solen och mestadels på
omkring 22° afstånd från henne. Åt solsidan äro
de mer eller mindre starkt färgade i rödt och
sluta vanligen åt den från solen vända sidan
med en starkt glänsande, nästan ofärgad, svans.
De tillhöra de s. k. halo-fenomenen (se d. o.),
hvilka visa sig, när himlen är öfverdragen med
en mycket tunn slöja af fjädermoln (cirri), och
bero på solljusets brytning i de små iskristaller,
af hvilka dessa moln utgöras. Bisolarna
uppträda oftast i sällskap med andra till samma
grupp hörande optiska företeelser, t. ex.
solgårdar. De betraktas, icke utan skäl, såsom
tecken till stundande regnig väderlek. R. R.

Bison, Bos bison, zool., en art nötdjur, som
i den förhistoriska tiden var utbredd öfver nästan
hela Europa, mellerste och norre delarna af Asien
samt norra Amerika, men som blifvit utrotad
i den gamla verlden, utom i Bialovicz-skogen i
Litauen och på norra sidan af Kaukasus. I
Sverige lefde detta djur i Skåne, der man stundom i
torfmossarna träffar qvarlefvor af detsamma. I
Pommern sköts den siste bison i midten af förra
årh. I norra Amerika, der bison-oxen är känd
under namnet buffel, förekommer han ännu i
ganska stor mängd, företrädesvis i trakten af
Missouri, ehuru förföljelser och landets odling hota
att utöda honom äfven der. Han är dock ett

kraftigt djur, ett bland de största af nu lefvande
landtdjur, med en längd af ända till 3 m. (10 f.) och en
höjd af 1,8 m. (6 f.) öfver bogarna. Från våra
tama nötkreatur och deras egentliga stam-art,
(Bos primigenius, den egentlige uroxen) skiljer
han sig genom sin starkt kullriga panna, sina
längre fram sittande horn, sin större frampart
(hans bakpart deremot är jämförelsevis lägre) och

illustration placeholder
Bison-oxe.


sin yfvigare, bruna hårbeklädnad, som på
frainparten och frambenen bildar man och på
hufvudet lugg och skägg. Nutidens bufflar hafva
jämförelsevis små horn, vid basen riktade utåt, men
svängda i båge uppåt och inåt, med spetsen
bakåtriktad. Skeletten af forntidens bison visa
emellertid, att han äfven i detta hänseende varit
starkare utvecklad.

Europas ännu lefvande bison skiljer sig
visserligen från den amerikanske genom en något
längre svans och mindre yfvig pels samt
derigenom att han är mindre – det uppgifves
nämligen, att den sistnämnde kan nå en vigt af
ända till 850 kilogr. (20 ctr), då den
förstnämnde deremot aldrig torde öfverstiga 510
kilogr. (12 ctr) –, men dessa olikheter, som
troligen äro utvecklade under de olika
förhållanden, i hvilka bison sedan länge lefvat i
gamla och nya verlden, kunna ej grunda någon
artskilnad. Bisons lefnadssätt och lynne äro
sig också lika öfverallt. Yster i sin ungdom,
blifver han trög, när han vuxit upp (ehuru
snabb i sitt lopp, då han är skrämd), fredlig
och feg, utom i sin brunsttid eller när han
blifvit sårad. Om sommaren söker han den
öppna slätten, om vintern tager han sitt tillhåll
i skogen. I Nord-Amerika företaga
bisonhjordarna under hösten regelbundna vandringar mot
södern, och vid vårens inbrott vandra de åter
mot norden. Som bevis på dessa hjordars
storlek kan nämnas, att, när en gång en bisonhjord
simmade öfver Missouri, der denna flod är en
engelsk mil (1,6 kilom.) bred, de sista i flocken
ännu ej hade kommit i vattnet, när de främsta
redan stigit i land på den motsatta stranden, och
detta ehuru djuren simmade tätt intill hvarandra.

Så länge bison i Amerika endast hade
indianer och vargar till sina egentlige fiender, var
han utbredd ända till Atlantiska hafvets kust.
Efter europeernas ankomst har hans
utbredningsgräns blifvit trängd allt längre mot vester.
Millioner af dessa djur fingo släppa till lifvet
endast för sin tunga och sin puckel, hvilka ansågos
för läckerheter. Numera vet man att använda
både kött och hud. Jagten på bison, som för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:21:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfab/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free