Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björck, Gustaf Daniel - Björck, Albert Vilhelm - Björck, Adolf Leopold - Björck, Ernst Daniel - Björck Svensson, Sven - Björgvin, den fornnordiska benämningen på staden Bergen - Björk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
schartauanska schematismens klara skärpa. I hans
praktiska ämbetsverksamhet har – såsom det
tyckes till följd af hans milda undfallenhet –
den schartauanska strängheten ej så mycket gjort
sig gällande.
2. Björck, Albert Vilhelm, den
föregåendes halfbroder, ämbetsman, politiker, f.
i Göteborg d. 17 Aug. 1812, blef student i
Upsala 1829, undergick 1830 examen för
inträde i rättegångsverken och fick 1835 en
underordnad plats vid rådhusrätten i sin
födelsestad. Med denna tjenst förenade han en
vidsträckt verksamhet som advokat – en
sysselsättning, som i väsentlig mån bidrog att göra
honom skicklig för den riksdagsmannaverksamhet
han senare utöfvade. 1843 befordrades han till
civilnotarie vid dåv. kämnersrätten i Göteborg,
och 1844 valdes han till rådman i denne stad,
hvilken befattning han innehade till 1871, då
han tillträdde justitieborgmästare-ämbetet
derstädes. – Efter att hafva varit ledamot i
statsrevisionen 1847 utsågs han till en af sin
födelsestads representanter i borgareståndet vid
riksdagen 1850–51 och bibehöll detta uppdrag
under alla de följande ståndsriksdagarna. Efter
representationsförändringen var han Göteborgs
representant i andre kammaren under den
första valperioden. 1850–51 var han suppleant
i konstitutions-, banko- och bevillnings-utskotten;
1853–54 var han ledamot i
konstitutions-utskottet och författade då den reservation, som
ledamöterna af borgare- och bondestånden
afgåfvo mot utskottets utlåtande i decharge-frågan.
Vid alla de följande riksdagarna var han
medlem af statsutskottet. 1860–68 var han
bankofullmäktig, och 1868 ledamot af det första
lagtima kyrkomötet. Dessutom har B. sutit i
tvänne af konungen förordnade komitéer, den
ena för sjöförsvaret (1863), den andra för
unions-angelägenheter (1865). – B. var en
af dem, som verksammast arbetade för den
gamla fyrstånds-representationens ombildning.
Under riksdagen 1853–54 framlade han ett
förslag till ändring i grunderna för
borgareståndets representation, vann väl icke gehör
för alla deri förekommande nyheter, men bragte
dock saken derhän, att inträde i ståndet
bereddes husegarna i städerna – en
genomgripande förändring, som bröt ståndsprincipen och
rödde väg för det nya representationssättet.
Med ett sådant mål som representationens
ombildning för ögonen och lifligt berörd af
styrelsens fasthållande vid sitt system, kom han att
sluta sig till oppositionen, hvilken inom
borgareståndet, när han inträdde der, räknade T. Petré
och L. Billström bland sina mest framstående
medlemmar. Snart steg B. fram i de styrande
männens led och vid de siste ståndsriksdagarna
hade hans ord mycket ofta en afgörande
betydelse. – Vid kyrkomötet föreslog han flere
åtgärder i syfte att skilja staten och kyrkan
samt att upphäfva skolans beroende af kyrkan,
genom religionsundervisningens fullständiga
öfverflyttande från skolan till presterskapet.
3. Björck, Adolf Leopold, den
föregåendes broder, publicist, f. i Göteborg d. 13 Okt.
1816, blef student i Upsala 1832 och egnade
sig derefter åt utforskande af medlen för
landtbrukets förbättring samt åt studium af detta
ämnes hjelpvetenskaper. Med ett litet
understöd af allmänna medel besökte han 1844 några
landtbruksskolor i Tyskland och utarbetade efter
hemkomsten en ännu ej utgifven lärobok i
landtbruk. 1846 ingick han som medarbetare i "Post-
och Inrikes tidningar", för hvilka han 1856
öfvertog chefskapet. Som redaktör för
tidningen, hvilkens format han utvidgade, visade han
mycken publicistisk takt samt deltog
lidelsefritt och belysande i diskussionen öfver dagens
frågor, i synnerhet de kommunala. Sedan han
1865 frånsade sig all befattning med nämnda
tidning, har han genom åtskilliga uppsatser
(företrädesvis i "Nya dagligt allehanda") yttrat
sig i frågor rörande skol-, mynt-, bank- och
fängelseväsendet samt om brott och straff m. m.
4. Björck, Ernst Daniel, prest, skald, son
af G. D. Björck, föddes i Göteborg d. 25
September 1838. Redan vid unga år visade han
fallenhet för författareskap och egnade sig,
sedan han 1858 blifvit student i Upsala, med
växande framgång deråt. Han var 1860 en bland
stiftarna af det vittra ynglingasamfundet "N. S."
(Namnlösa sällskapet), i hvars båda kalendrar
"Sånger och berättelser" (1863 och 1865) han
skref under signaturen "Daniel". 1861 vann
han Svenska akademiens heders-accessit för
Naturbilder, en samling dikter. Han
prestvigdes 1866 och blef s. å. domkyrkoadjunkt i
Göteborg. 1868 utnämndes han till komminister
i Kristine församling i nämnde stad, der han
afled d. 28 Sept. s. å. B. framträder i sina
sånger som en varm, om än ej synnerligen djup,
lyriker. Bäst lyckades han i den poetiska
berättelsen. Efter hans död hafva utkommit:
Femton predikningar och tvänne skriftetal (1868)
samt Valda dikter, med förord af G. D. af
Wirsén (1869, 2:dra uppl. 1873).
Björck Svensson, Sven, skald och
grosshandlare, f. 1777 i Stockholm, d. 1815,
utbildade sig till vältalare under Lehnbergs
omedelbara ledning. 1802 vann han Svenska
akademiens mindre pris i vältalighet. Sedermera
egnade han sig åt diktkonsten med en sådan
flit och ihärdighet, att "han fyllde flere af den
tidens dagblad med verser". En del af dessa
finnas intagna i den af honom utgifna
"Polymnia eller samling af skaldestycken af
åtskilliga författare" (1807). -rn.
Björgvin, den fornnorska benämningen på
staden Bergen.
Björk, Bétula. 1) Bot. Växtslägte hörande
till nat. fam. Betulaceae, kl. Monoecia L., skildt
från sin ende samslägting, alslägtet,
derigenom att honhängenas fjäll falla af vid
fruktmognaden och ej, som hos alarna, sitta qvar,
bildande kottar. En mängd arter finnas i den
norra tempererade zonen. Den svenska floran
räknar åtminstone fyra arter, två trädartade och
två buskartade. De förstnämnde, B. verrucosa
och B. pubescens, äro hvarandra mycket lika;
de skiljas lättast på årsskotten, hvilka hos den
förra äro glatta, men beströdda med små
hartsvårtor, hos den senare deremot småludna, utan
hartsvårtor. B. pubescens är dessutom vanligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
