- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
615-616

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björk - Björk, Isak, författare. Se Börk - Björka - Björkboda - Björke - Björkeberg - Björkegren, Jakob - Björkekind - Björkekind - Björkenäs - Björketorp - Björkfisk, zool. Se Björkna - Björkfjärden, Norra och Södra - Björklag l. Björklake. Se Björk, 1 - Björklera - Björklinge - Björklund, Isak

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

trädartade björkarna. De äro merendels tämligen
hög växta buskar. S. A.

2) Skogsh. Ehuru björken ej är bunden vid
någon viss jordmån, är en lerblandad, ej för
mager sandjord fördelaktigast för detta träd.
Plantan, hvilken såsom späd är ömtålig för
torka, fordrar obehindradt tillträde af ljus,
liksom trädet i allmänhet ej fördrager skugga.
Under de första 10–15 åren växer björken
ganska snabbt och bär vid 20 års ålder
grobara frön. Då hon växer tillsammans med
andra trädslag, kan hon hinna en ålder af 80–100
år, med eljest inträffar hennes mognadstid när
hon är 60 år.

Björken uppdrages mest genom sjelfsådd från
fröträd, men äfven medelst sådd af frön, som
insamlas i September och utsås i askan efter å
marken uppbrändt ris, hälst samme höst fröen
blifvit insamlade, emedan dessa ytterst lätt
blifva odugliga genom att taga till sig hetta, då
de förvaras i större mängd. Plantering af
björktelningar, hvilka hunnit sådan ålder, att
stammen antagit hvit färg, lyckas sällan. C. A. T. B.

3) Paleont. Björkslägtet uppträder mot slutet
af kritperioden eller början af den tertiära
perioden. Under den senare räknade det många
arter och förekom äfven på Spetsbergen.
Lemningar af dvärgbjörken har man funnit uti
istidens aflagringar i Skåne, Danmark,
Tyskland, Schweiz och södra England, ofta i
sällskap med lemningar af polarvidet, fjällsippan
och andra arktiska eller alpina former. Dessa
lemningar bevisa således riktigheten af den åsigt,
enligt hvilken den arktisk-alpina vegetationen
fordom förekommit på det europeiska
låglandet. A. G. N.

Björk, Isak, författare. Se Bork.

Björka, socken i Skåne, Malmöhus län, Färs
härad. Arealen 960 hekt. (1,946 tnld). 4 13/24
fm. mtl. 391 innev. (1875). Annex till
Ilstorp, Lunds stift, Färs kontrakt.

Björkboda, jernbruk i Dragsfjärds
kapellsförsamling af Kimito socken i Åbo län. Det
anlades 1734.

Björke. 1) socken i Vestergötland,
Elfsborgs län, Väne härad. Arealen 3,353 hekt.
(6,793 tnld), 11 3/8 fm. mtl. 1,126 innev.
(1875). Annex till Tunhem, Skara stift, Väne
kontrakt. – 2) Socken i Vestergötland,
Elfsborgs län, Gäsene härad. Arealen 1,335 hekt.
(2,705 tnld). ll 3/8 fm. mtl. 258 innev. (1875).
B. utgör jämte Grude, Hudene, Gällby och
Vesene ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl.,
Skara stift, Kullings eller Gäsene kontrakt.
– 3) Socken i Småland, Jönköpings län. Se
Björkö. – 4) Socken i Gotlands norra
härad. Arealen 1,297 hekt. (2,627 tnld). 8 3/4
ofm., 9 1/2 fm. mtl. 201 innev. (1875). Annex
till Roma, Visby stift, medelkontraktet. Kyrkan,
uppförd af huggen och tuktad kalksten och
invigd åt S:ta Katarina, är en s. k. tredingskyrka,
der medeltredingens presterskap sammanträder.
Skeppet anses vara uppfördt redan omkr. 1260;
koret är troligen från 1450-talet. I kyrkan
finnas grafstenar med latinsk munkstils-inskrift
från 1382 och 1444. – I denna socken fans
ett "S:ta Katarinas gille", stiftadt 1443, hvars

skrå eller stadgar ännu äro i behåll (utg. af
G. E. Klemming 1877). Vid Björksarfve gård
finnas ruiner efter ett gammalt märkligt stenhus.

Björkeberg, socken i Östergötlands län,
Gullbergs härad. Arealen 1,314 hekt. (2,661 tnld).
19 1/4 ofm., 16 5/8 fm. mtl. 449 innev. (1875).
B. utgör jämte Ledeberg ett konsistorielt pastorat
af 3:dje kl., Linköpings stift, Gullbergs och
Bobergs kontrakt.

Björkegren, Jakob, författare, språklärd, f.
1752 i Halna socken i Vestergötland, blef 1772
student i Upsala, ingick 1778 i
Kommers-kollegium och K. biblioteket samt fick 1807 fullmakt
som k. bibliotekarie. Jämte sin
ämbetsmannaverksamhet utöfvade han ett flitigt skriftställeri.
Så utgaf han flere årgångar af
"Uppfostringssällskapets allmänna tidningar", omarbetade och
utgaf 7:de uppl. af "Tunelds geografi öfver
konungariket Sverige" (1793–94) äfvensom den
förtjenstfulla 4:de. uppl. af "Regnérs första
begrepp af de nödvändigaste vetenskaper" (1802?).
Bland hans egna arbeten intager Franskt-svenskt
lexikon
(1784–86, 2:dra uppl. 1795) ett
framstående rum. Dessutom skref B., merendels
anonymt, en stor mängd uppsatser i tidskrifter
och tidningar. Död 1825.

Björkekind, härad i Östergötlands län, Lösings,
Björkekinds och Ostkinds fögderi. Arealen
23,157 hekt. (46,911 tnld). 293 3/8 ofm., 264 5/8
fm. mtl. 5,488 innev. (1876). Häradet består af
följande socknar: Tåby, Kuddby, Å, Östra Ny,
Rönö och Konungsund.

Björkekind, kontrakt. Se Vikbolands kontrakt.

Björkenäs, en udde, som skjuter ut i Kalmar
sund, i Kläckeberga sockens skärgård, 1/2 mil
norr om Kalmar. Uddens namn skall förr hafva
varit Birkenäs eller Birkanäs (jfr Birka).
Under Erik XIV:s tid fans vid B. ett kronans
skeppsvarf.

Björketorp, socken i Vestergötland, Elfsborgs län,
Bollebygds härad. Arealen 7,907
hekt. (16,017 tnld). 41 5/6 ofm., 30 fm. mtl.
1,969 innev. (1875). Jämte Bollebygd och
Töllesjö utgör B. ett konsistorielt pastorat af
2:dra kl., Göteborgs stift, Marks och Bollebygds
kontrakt.

Björkfisk, zool. Se Björkna.

Björkfjärden, Norra och Södra, tvänne
fjärdar i den östre delen af Mälaren, hvilka
förenas genom Svinsundet, som skiljer Adelsö
och Munsö från hvarandra.

Björklag l. Björklake. Se Björk, 1.

Björklera, ett slags hvit, starkt lerhaltig, i
allmänhet ofruktbar mojord, som förekommer i
skogsbygder.

Björklinge, socken i Upland. Upsala län,
Norunda härad. Arealen 10,283 hekt. (20,831
tnld). 46 5/8 ofm., 70 5/12 fm. mtl. 1,324 innev.
(1875). Konsistorielt pastorat af 3:dje kl.,
Upsala stift, Norunda kontrakt.

Björklund, Isak, finsk-svensk
universitetslärare, f. 1686 i Lillkyro socken af Österbotten,
blef 1705 student i Upsala, men måste för
fattigdom snart återvända till sitt hem. Sedan
han efter många besvärligheter fått tillfälle att
afsluta sina studier i Upsala, kallades han 1720

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:11 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free