- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
617-618

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björklund, Isak - Björkman, Hans - Björkman, Fredrik Adolf - Björkna - Björkolja, Björktjära, Ryssolja - Björk-region. Se Björk, 1 - Björksta - Björktjära. Se Björkolja - Björktrast, zool. Se Snöskata - Björkvik - Björkäng - Björkö - Björkö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till adjunkt i filosofi i Åbo. 1725 utnämndes
han till lektor i Borgå. Dessa beställningar
kom han dock ej att tillträda, till följd deraf
att han var sysselsatt med att genomse det
gezelianska bibelverket, hvilket fullbordades af
honom. Sedan han 1726 blifvit prestvigd,
kallades han 1728 till professor i österländska
språk vid universitetet i Åbo, hvarifrån han
1734 befordrades till teologie professor och till
pastor vid Åbo stads församling. Död 1734.

Björkman, Hans, operasångare, f. 1730, d.
1805, var till en början musikdirektör och
organist vid Kalmar domkyrka, debuterade såsom
öfverstepresten i "Thetis och Pelée", när K.
operan i Stockholm öppnades (d. 18 Jan. 1773),
och stannade vid denna scen till 1803. År 1773
blef han inspektor för spinnhuset. Bland de
partier, i hvilka B. utmärkte sig, nämnes
Polyfem i "Acis och Galathea", men framför allt
Herkules i "Alceste", hvari han ansågs icke
ega sin like. A. L.

Björkman, Fredrik Adolf, bibeltolkare,
ämbetsman, f. i Sigtuna 1753, sysselsatte sig
till en början hufvudsakligen med filologiska
studier, men ändrade sedermera lefnadsplan och
ingick såsom tjensteman i Svea hofrätt. 1789
blef han borgmästare i Vasa. Derefter egnade
han sig åter med brinnande ifver åt filologien
och gjorde framför allt den heliga skrift till
föremål för sina studier. Med tillhjelp af sin
tids bästa exegetiska hjelpmedel utarbetade han
en bibelöfversättning, som omfattade störste
delen af bibeln och hvaraf han utgaf Profeten
Mika, Sex kapitel af Daniels bok
och flere af
Pauli epistlar. 1803 åtgick B. från sin
befattning i Vasa och begaf sig tillbaka till Sverige,
der han dog 1807.

Björkna, Abramis blicca, zool., en i södra
och mellersta Sverige, liksom i störste delen af
det öfriga Europa norr om Alperna, ganska
allmän braxenfisk, som till utseendet kommer
mycket nära den egentlige braxen, men lätt kan
skiljas från denne, dels derigenom att hennes
ögon vanligen äro större än nosens längd och
dels genom den röda färgen på bröst- och
bukfenorna. Dessutom är hon mindre: hon blir
på sin höjd 25–30 ceutiin. (8–9 tum) och
nyttjas hälst endast till agn. Äfven analfenan
är hos björknan kortare än hos braxen och har
22–27 strålar. Den vigtigaste skilnaden ligger
dock i svalgtänderna, af hvilka björknan har två
rader på hvar sida, braxen en. Lika omtyckt som
den sistnämnde är till föda, lika föraktad är
björknan, som är mager och benig. Om vintern
samla björknorna sig på de djupare ställena i
sjöar med ler- eller sandbotten eller ock i jämnt
flytande strömmar; om våren stiga de upp i
grundare vatten, och i Juni leka de (de äldsta
först, de yngre senare) bland gräset och vassen
vid stränderna. Vid denna tid och under
sommaren äro de ganska förargliga för metaren,
hvilken ofta, när han väntat sig något bättre,
får endast en björkna. För öfrigt är denne
fisk känd under många namn: i mellersta
Sverige kallas han björkna och panka, i den
södre delen af landet blicka, bjelk eller
björkfisk. F. A. S.

Björkolja, Björktjära, Ryssolja, beredes
af björknäfver på det sätt, att en jerngryta,
öfvertäckt med ett durkslag af jernbleck,
nedgräfves, så att brädden står jäms med
jordytan, hvarefter en annan med björknäfverstycken
fylld jerngryta omvänd ställes ofvanpå den
förra, således med bottnen uppåt. Genom värme
från en omkring den omnämnda grytan
uppgjord eld utdrifves oljan ur näfvern och samlas
i den undre grytan. Ryssläder, som garfvas
medelst pilbark, insmörjes med dylik olja och
får derigenom sin lätt igenkänliga, ej oangenäma
lukt. C. A. T. B.

Björk-region. Se Björk, 1.

Björksta, socken i Vestmanlands län,
Ytter-Tjurbo härad. Arealen 6,020 hekt. (12,155
tnld). 64 1/4 fm. mtl. 1,334 innev. (1875).
Konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vesterås stift,
Sala kontrakt.

Björktjära. Se Björkolja.

Björktrast, zool. Se Snöskata.

Björkvik, socken i Södermanlands län,
Jonåkers härad. Arealen 22,420 hekt. (45,416 tnld).
114 1/32 ofm., 86 21/32 fm. mtl. 3,612 innev. (1875).
Konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Strengnäs
stift, Nyköpings vestra kontrakt.

Björkäng, kapellsocken i Vestergötland,
Skaraborgs län, Vadsbo härad. Arealen
(tillsammans med Fredsberg) 11,767 hekt. (23,837 tnld).
1,968 innev. (1875). Jämte Fredsberg och Bäck
utgör B. ett regalt pastorat af 1:ste kl., Skara
stift, Norra Vadsbo kontrakt.

Björkö, socken i Småland, Jönköpings län,
Östra härad. Arealen 9,960 hekt. (20,176 tnld).
42 1/2 ofm., 33 3/4 fm. mtl. 1,490 innev. (1875).
B. utgör jämte Näfvelsjö ett konsistolielt pastorat
af 3:dje kl, Vexiö stift, Östra härads kontrakt.
– Socknens namn skrefs fordom Biureke
(1381) och Byrcke (1401). Ättehögar,
runstenar och andra fornlemningar finnas inom B.

Björkö, ö i Mälaren, i norre delen af
Björkfjärden. Hon tillhör Adelsö socken, Färentuna
härad och Stockholms län (Upland). Öns längd
är omkr. 4 kilom. (3/8 mil); bredden 1,3 kilom.
(1/8 mil). Genom en från vestra sidan
inskjutande större vik, Kats-viken, är hon delad i två
genom ett lågt näs förenade hälfter, af hvilka
den södra, kallad Grönsö, är bergig och
skogbevuxen, den norra till större delen slät och
odlad. Ön eges nu af bönder, boende i Björkö
by vid Kats-vikens norra strand. Nära 100
innev. (1877).

Norra hälften af ön är öfversållad med
grafhögar, bland hvilka några (t. ex. "Ormknösen")
äro af tämligen betydlig storlek. Vid vestra
stranden ligger ett högt berg, mot sjösidan
otillgängligt och mot landsidan befäst genom
en nästan halfcirkelformig, med 3 öppningar
försedd vall af kullersten och grus, den s. k.
"borgen". Norr om denna utbreder sig ett
åkerfält af ungefär 6 hekt. (11 tnld) vidd,
hvilket i anledning af den starkt kolhaltiga
jordmånen kallas "svarta jorden", eljest
"bysta’n" eller "bystads-gärde", hvilket mot öster
begränsas af en af 6 öppningar genomskuren
hög jordvall. Hela detta fält är till ett djup
af 3–8 fot betäckt af en blandning af kol,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:11 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free