Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björnstjerna, Magnus Fredrik Ferdinand - Björnstjerna, Carl Magnus Ludvig - Björnstjerna, Oskar Magnus Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värfvade infanteri. Åren 1800 och 1801
tillbragte han på resor i utlandet,
kommenderades 1803 till garnisonstjenst på Sveaborg och
i Borgå samt blef kapten 1805. Under fälttåget
1808 var han öfveradjutant vid finska arméns
generalstab och deltog som sådan på ett ärofullt sätt
i striderna vid Pyhäjoki, Siikajoki, Lappo,
Kimitto och Oravais. S. å. i Nov. lyckades han
afsluta konventionen i Olkijoki, hvilken gaf
armén tid att samla sig och åter hemta krafter.
Straxt derefter blef han major vid
Vestmanlands regemente, som han kommenderade
under 1809 års revolution, hvilken han ifrigt sökte
främja. Efter dennas genomförande sändes han i
April i en hemlig beskickning till Napoleon. 1810
blef han öfverstelöjtnant och 1812 öfverste vid
Kalmar regemente. Sistnämnda år var han chef
för v. Essens generalstab vid kust-armén, och
i Okt. s. å. sändes han till England för att
underhandla angående Norge och om
Guadeloupes afträdande. I April 1813
kommenderades han till Hamburgs undsättning och försvaret
af öarna Vierlande, gjorde derefter fälttåget
med norra tyska armén 1813 och utmärkte sig
vid Grossbeeren och Dennewitz, vid öfvergången
af Elbe (hvarvid han var den förste, som med ett
detachement gick öfver floden), vid stormningen
af Dessau (der hans lif flere gånger sväfvade i
den största fara) samt i slaget vid Leipzig d.
18 och 19 Okt. Sedermera var han med på
tåget genom Hannover till Holstein, afgjorde
med general Lallemand om Lübecks
kapitulation och med prinsen af Hessen om
vapenstilleståndet för danska kåren i Rendsburg. 1814
blef han generalmajor och deltog i tåget från
Holstein till Brabant samt i fälttåget på andra
sidan Rhen. Efter intagandet af Paris
återvände han till fäderneslandet, men afsändes
inom kort såsom generaladjutant till armén i
Norge, der han förde befälet i affären vid
Glemminge och d. 14 Aug. med norrmännen
afslöt konventionen i Moss. Han blef 1815
friherre samt generaladjutant för armén, 1820
generallöjtnant, 1826 grefve, 1841 en af
rikets herrar och 1843 general. 1828 afgick
han såsom Sveriges minister till London och
stannade der till 1846, då han återvände till
Stockholm. Ett slaganfall slutade derstädes hans
verksamma lif d. 6 Okt. 1847. B. var utmärkt
ej allenast som krigare, utan äfven som statsman
och skriftställare. Bland hans skrifter må nämnas
System för Sveriges hästkultur (1828; B. blef
1826 förordnad till chef i öfverstyrelsen för
stuterierna i riket), Om tillämpning af fond- eller
stocksystemet på Sverige (1829), Engelska
statsskulden, dess inflytande och förvaltning (1831
på engelska; öfvers. till sv. 1833), Om
beskattningens grunder i Sverige (1832), Förslag till
jury i tryckfrihetsmål (1835), Grunder för
representationens möjliga ombyggnad och
förenkling (1835; 2:dra uppl. 1839), Det brittiska riket
i Ostindien (1839; öfvers. till flere språk), Om
det sedliga tillståndet i Sverige och Norrige
och dessa båda länders politiska förening (1840
på eng., öfvers. till sv. s. å.), Om hinduernas
theogoni, philosophi och kosmogoni (1843; öfvers.
till tyska och eng.), Förslag till en förändrad
nationalrepresentation (1844) samt Anteckningar
af grefve Magnus Björnstjerna. Utgifne efter
hans död (af C. M. L. Björnstjerna, 1851, 52). –
B. blef 1834 ledamot af Vetenskapsakademien.
2. Björnstjerna, Carl Magnus Ludvig,
grefve, militär, den föregåendes son, föddes
i Stockholm d. 20 Nov. 1817, åtföljde 1828 sin
fader till London och vistades der till 1834.
Efter aflagd officersexamen utnämndes han 1836
till underlöjtnant vid Lifgardet till häst, tog
1838 kansliexamen i Upsala, blef 1839
ordonnans-officer hos Karl XIV Johan, 1849 adjutant
hos konung Oskar I, 1847 (vid faderns död)
grefve, 1853 kabinettskammarherre, 1858
öfverste och chef för d. v. Kronprinsens
husarregemente samt ledamot af
Krigsvetenskaps-akademien. 1861 förordnades han till inspektor vid
Malmö högre elementarläroverk och 1862 till
befälhafvare för den af honom ordnade Malmö
frivilliga skarpskyttekår, hvilka båda uppdrag
han lemnade 1864, då han transporterades till
sekundchef för Lifgardet till häst. Han
utnämndes s. å. till generalmajor, 1872 till inspektör
för kavalleriet och ordförande i direktionen för
Veterinär-institutet samt 1876 till
general-löjtnant. Under flere militära beskickningar har B.
haft tillfälle att inhemta kunskap om främmande
härars sammansättning och stadga sin åsigt om
nödvändigheten för Sverige att grunda sitt
försvar på allmän värnpligt. Han var också
medlem af den komité, som 1873–74 granskade
det inom generalstaben uppgjorda och 1877
framlagda härordningsförslaget. 1858 blef han
medlem af Krigsvetenskaps-akademien, hvars
förste styresman han var 1872–74. Han är
stadsfullmäktig sedan 1870 och vice ordförande i
Stockholms stads drätselnämnd sedan 1874.
Sistnämnda år var han ordförande i den komité,
som utarbetade förslaget till veterinärväsendets
nuvarande organisation. Han deltog lifligt i
ståndsriksdagarnas förhandlingar 1844–66 och
ansågs en tid såsom en af ledarna för den
yngre del af adeln, som, i politik
konservativ, i andra frågor deremot – synnerligast i
handels- och näringslagstiftning – hyste
mycket frisinnade åsigter. Vid den siste
ståndsriksdagen (1865–66) var B. ordförande i
ekonomi-utskottet och beklädde samme plats inom
1867 års statsrevision. Af ärkestiftet utsågs
han till ombud vid 1868 års kyrkomöte och
tillhörde der det mindretal, som förordade större
fördragsamhet och frihet i kyrkliga
förhållanden. Sedan 1872 är han representant för
Stockholms stad i riksdagens andre kammare, hvars
center han tillhör. B. har ordnat och utgifvit
sin faders "Anteckningar" samt författat
Britterne i Indien (1858), Anteckningar om
konungens lifgarde till häst (1873) äfvensom ett
antal uppsatser om rytteriet, intagna i
krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift.
3. Björnstjerna, Oskar Magnus Fredrik,
den föregåendes broder, statsman, militär, f. i
Stockholm d. 6 Mars 1819, blef 1838
underlöjtnant vid Lifregementets dragonkår, vid
hvilken han avancerade till ryttmästare 1858.
Under tiden hade han, 1840, blifvit utnämnd till
ordonnans-officer hos kronprinsen Oskar, 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
