Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björskog - Björsäter - Blaas, Karl - Blacas d'Aulps, Pierre Louis - Black, Joseph - Black, William - Blackburn - Black-Dome, den högste toppen af Alleghany-bergen - Blacken - Blackfeet - Blackheat - Blackie, John Stuart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Björskog, socken i Vestmanlands län, Åkerbo
härad. Arealen 5,090 hekt. (10,310 tnld). 78 1/2
ofm., 77 7/8 fm. mtl. 1,674 innev. (1875).
Konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vesterås stift,
Köpings kontrakt.
Björsäter. 1) Socken i Vestergötland,
Skaraborgs län, Vadsbo härad. Arealen 2,285 hekt.
(4,629 tnld). 25 7/8 ofm., 20 5/8 fm. mtl. 1,467
innev. (1875). Jämte Lugnås och Bresäter
utgör det ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Skara stift, Kinna kontrakt. – 2) Socken i
Östergötlands län, Bankekinds härad. Arealen
11,824 hekt. (23,951 tnld). 38 3/8 ofm., 24 1/2 fm.
mtl. 1,534 innev (1875). Jämte Yxnerum
utgör det ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl.,
Linköpings stift, Skärkinds kontrakt.
Blaas [blas], Karl, österrikisk målare, f. 1815
i Nauders (Tyrolen), studerade i Venezia och
Rom, blef 1850 professor i historiemålning vid
konstakademien i Wien och fick 1856 samma
anställning i Venezia. Han är en af nutidens
mest framstående konstnärer och målar utmärkt
i olja såväl som al fresco. Han behandlar
företrädesvis historiska, religiösa och
mytologiska ämnen. Såsom hans bästa verk anses
Karl den store på besök i en goss-skola (1855)
samt freskerna i Wiens arsenal (med ämnen ur
Österrikes historia) och åtskilliga kyrk-fresker.
– B:s äldste son, Eugen B., f. 1843 i Albano
vid Rom, är äfvenledes målare och har hittills
för det mesta varit verksam i Venezia.
Blacas d’Aulps [blaka’ dål], Pierre Louis,
hertig de B., fransk diplomat, f. 1771,
emigrerade vid utbrottet af 1789 års revolution samt
tjenade i Condés armé och i Vendée mot
republiken, begaf sig sedermera till Verona till
Ludvig XVIII, blef af honom skickad såsom
sändebud till Petersburg och följde honom
1814 till Paris samt blef statsminister och
minister för det kungliga huset. Men då han
icke slöt sig till något bestämdt parti, råkade
han i oenighet med alla och blef derför 1815
icke återinsatt i ministèren, utan skickades som
sändebud till Neapel, der han bemedlade
hertigens af Berry giftermål med prinsessan af
Neapel. Såsom sändebud i Rom hade han 1817
stor andel i det beryktade konkordatet. Sedan
han 1820 återvändt till Paris, blef han förste
kammarherre hos konungen och beklädde
1821–22 omvexlande sändebudsposterna i Rom och
Neapel. Ehuru han hade stort inflytande på
Karl X, hade han ingen andel i
Juli-ordonanserna 1830. B. följde efter revolutionen Karl
X i landsflykt och lefde efter dennes död
tillsammans med hertigen af Angoulême på slottet
Kirchberg i nedre Österrike. Död 1839. Han
egde utmärkta konstsamlingar, i synnerhet
orientaliska medaljer.
Black, Joseph, engelsk kemist, f. 1728, d.
1799, studerade vid högskolorna i Glasgow och
Edinburgh samt utnämndes 1756 till professor
i medicin vid den förstnämnda och öfvertog
1766 professuren i kemi vid den senare. Han
upptäckte 1755 kolsyran (af honom kallad fixed
air, "fix luft") och lade sålunda grunden till
läran om gaserna. B:s teori om det bundna
värmet var en stor vinst, icke allenast för
vetenskapen, utan äfven för det praktiska lifvet.
Denna lära ledde nämligen Watt till de stora
förbättringar, som denne vidtog i
konstruktionen af ångmaskinerna. Efter B:s död utkommo
Lectures on the elements of chemistry (1803).
Black, William, engelsk journalist och
romanförfattare, f. 1841 i Glasgow, har efter
hvartannat redigerat "London review" och
"Examiner". Bland hans romaner märkas In silk
attire (1868; "I silkesskrud", 1876), A daughter
of Heth (1871) och A princess of Thule (1873).
Åtskilliga af hans arbeten äro utgifna i
Tauchnitz’ "Collection of british authors".
Blackburn [-börn], fabriksstad i engelska
grefskapet Lancaster. 82,926 innev. (1871).
Rika kolgrufvor. B. är ännu, liksom redan
1650, berömdt för sin storartade linne- och
bomullsindustri.
Black-Dome [-dåm], den högste toppen af
Alleghany-bergen.
Blacken, fjärd i vestre delen af Mälaren,
genom Qvicksund skild från denne sjös vestligaste
fjärd, Galten. B. sammanhänger i n. med
Vesterås-fjärden, i ö. med Gran-fjärden.
Blackfeet [-fit], Eng., "svartfötter", namn på
en indianstam i vestra Nord-Amerika.
Svartfötterna, som tillhöra Algonkin-indianerna,
bebo trakter af territoriet Dakota vid öfre
Missouri samt i Montana. Deras antal uppgick
1868 till omkr. 11,000.
Blackheat [-hit], en högt belägen, helsosam
ort, s. ö. om London, nära Greenwich, med många
landtställen.
Blackie [-i], John Stuart, britisk filolog
och politisk skriftställare, föddes 1809 i
Glasgow, idkade studier vid skotska och tyska
universitet samt i Rom och uppträdde 1837 med
en metrisk öfversättning af Göthes "Faust".
1841–52 verkade han såsom professor vid
Marishal-college i Aberdeen och deltog
derunder ifrigt i universitets-reformrörelserna,
hvilka 1858 ledde till åtskilliga förbättringar.
1852 utnämndes han till professor i grekiska
vid universitetet i Edinburgh. 1853 företog
han en resa till Grekland, hvilken lemnade stof
till en skrift On the living language of the greeks,
hvari han varmt förordade studiet af den
moderna grekiskan. B. har dessutom framträdt
på det politiska området såsom en varm
försvarare af den skotska nationaliteten. Hans
skrift On democracy (1867) upplefde inom 14
dagar 6 upplagor. På senaste tiden har han
uppträdt med föreläsningar i "Royal institution"
i London, i hvilka han kraftigt bekämpat Stuart
Mills moralfilosofiska åsigter, Grotes höga
uppskattande af de grekiske sofisterna och Max
Müllers allegoriska förklaring af de gamla
myterna. Bland hans arbeten må, utom de redan
nämnda, framhållas The pronunciation of greek,
accent and quantity (1852), Lays and legends
of ancient Greece, with other poems (1857),
Discourse on beauty, with an exposition of the
theory of beauty according to Plato appended
(1858), Political tracts (1868) och Four phases
of morals: Socrates, Aristotle, christianity,
utilitarianism (1871). Främst står dock Homer
and the Iliade (1866), en öfversättning i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
