Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 667-668 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blasnavac, Milivoye Petrovitsch - Blason - Blasonering - Blastem l. Cytoblastem - Blastoidea - Blatta, zool. Se Kackerlacka - Blaurer l. Blarer, Ambrosius - Blauw, holländsk boktryckarefamilj. Se Bläu - Blaye - Blaze, Ange Henri, baron de Burry - Blechen, Karl Eduard Ferdinand - Bleck

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1868), ställde B. sig i spetsen för regeringen,
insattes sedermera af skuptschtinan till ledamot
i riksstyrelsen under furst Milans minderårighet
samt blef, när denne d. 22 Aug. 1872 nått
myndig ålder, kallad att intaga presidentplatsen,
i den nya ministèren. Död d. 5 April 1873.

Blason [-så’ng], Fr., herald., sammanfattningen
af allt, som hör till ett vapen.

Blasonering, herald., en efter heraldiska regler
gjord beskrifning öfver ett vapen; äfven en


plåtar, ordnade i tre kretsar. Nederst
sitta 3 "basalplåtar", på dem följa 5 "gaffelplåtar",
och med dessa alternera slutligen
5 mindre "deltoidplåtar". Från kalkens midt
utgå till gaffelplåtarnas förgreningspunkter 5
"pseud-ambulakrer" med tvärstrimmor och en
långsgående fåra. Blastoidéerna tillhöra uteslutande
de paleozoiska formationerna. De uppträdde
först under den öfversiluriska tiden och
nådde sitt maximum under stenkolstiden, men
synas icke hafva öfverlefvat denna. Det vigtigaste
slägtet är Pentremites. G. L.

Blatta, zool. Se Kackerlacka.

Blaurer l. Blarer, Ambrosius, tysk prestman,
f. 1492 i Konstanz, var munk, men lärde
genom Luthers skrifter inse behofvet af en kyrklig
omdaning och uppträdde som reformator i
sin födelsestad. Af hertig Ulrik af Würtemberg
kallades han 1534 att tillsammans med tvänne
andra prester ordna den evangeliska kyrkan i
dennes hertigdöme. B. dog 1564 som prest i
Winterthur i Schweiz.

Blauw, holländsk boktryckarefamilj. Se Bläu.

Blaye [blaj l. blä], befäst stad i franska depart.
Gironde (Guyenne), vid floden Gironde.
4,478 innev. (1875). Liflig handel med vin
(Blaye, hvitt franskt vin). B. är det forna
Blavia (Blaventum). Hertiginnan de Berry
hölls 1832–33 fången i dervärande slott.

Blaze [blas], Ange Henri, baron de Burry,
fransk skriftställare, f. 1813 i Avignon, har sedan 1839,
ofta under pseud. "Hans Werner",
i "Revue des deux mondes" offentliggjort en
mängd dikter, kritiker och studier öfver Tyskland
och dess literatur. 1840 öfversatte han
Göthes "Faust", och 1846, efter en längre
vistelse i Tyskland, utgaf han Ecrivains et poëtes
d’Allemagne. Bland hans öfriga arbeten märkas
Les Koenigsmark, épisode de l’histoire du Hanovre (1855)
och Le comte de Chambord (1850),
hvari han först framlade principerna för en
förening mellan de båda bourbonska husen. –
B:s maka, Marie Pauline Rose B., har under
pseudonymerna "Arthur Dudley" och "Maurice
Flassan" skrifvit kritiker och noveller i
"Revue de Paris" och "Revue des deux mondes".

Blechen, Karl Eduard Ferdinand, tysk
landskapsmålare, f. 1798, professor vid Berlins
konstakademi 1835, d. 1840, målade företrädesvis
italienska naturscenerier (Landskap vid Narni,
Badande nymfer, Neapolitanska fiskare m.
fl.), i hvilka han förstod att inlägga en elegisk
eller humoristisk stämning, förhöjd genom ett
väl valdt staffage.

Bleck, tekn., kallas i allmänhet hvarje genom
hamring eller valsning framstäldt mycket
tunt metallstycke. Ett godt bleck måste på
ytan vara fullkomligt jämnt och slätt, öfverallt
hafva samma tjocklek, ej hafva några sprickor
eller ihåligheter samt ega så stor böjlighet, som
det är förenligt med metallens natur. Användande
af det renaste och smidbaraste material
är derför af stor vigt för bleckfabrikationen.
Genom hamring fås hamradt bleck och genom
valsning valsadt. Det senare har, såsom mera
glatt och jämntjockt, företräde framför det förra.
Alla metaller med tillräcklig tänjbarhet kunna
förvandlas till bleck. Så finnes det jernbleck –
som kallas svartbleck och, då det är öfverdraget
med en hinna af tenn, förtent bleck eller
hvitbleck, – vidare stål-, koppar-, mässing-,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>