- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
669-670

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bleck - Blecka - Bleckert, ett slags Rhenvin. Se Bleichart - Bleda, broder och medregent till hunernas konung Attila - Bledow, Ludvig - Bleek, Wilhelm Heinrich Immanuel - Bleiberg (Deutsch-Bleiberg) - Bleibtreu, Georg - Bleichart (Bleichert), Bleckert - Bleka, skogsv. Se Blecka - Bleka kärrhöken, zool. Se Stepphök - Bleke - Bleking

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tomback-, nysilfver-, bly-, zink- och tennbleck
(hvilket starkt förtunnadt kallas stanniol eller
tennfolium) samt aluminium-, silfver-, guld och
platinableck. Bleck, i synnerhet hvitbleck, har
vidsträckt användning.

Blecka, Bleka (af Fornnord. blik, glans),
skogsh., medelst borthuggande af några
qvadrat-tum af barken utmärka växande träd för att
dermed angifva antingen att de sålunda märkta
träden skola utgallras eller ock att de skola
sparas t. ex. till fröträd å årshyggen vid
trakthuggning. Äfven skiljelinier i skog bruka
antydas genom bleckning i träden. De kronoekar,
som böra tillväxa för att sedermera blifva
användbara för flottans behof, bleckas endast i
yttre barken, på det de ej må skadas. Detta
senare förfarande kallas fläcka. C. A. T. B.

Bleckert, ett slags Rhenvin. Se Bleichart.

Bleda, broder och medregent till hunernas
konung Attila.

Bledow, Ludvig, tysk schackspelare, f. 1795,
d. 1846 som lärare i matematik i Berlin,
upprättade sistnämnda år "Schachzeitung",
Tysklands första organ i denne väg.

Bleek, Wilhelm Heinrich Immanuel,
tysk språkforskare, f. 1827 i Berlin, fördes från
studium af den klassiska filologien till
forskningar på de dittills föga undersökta
afrikanska språkens område. Redan 1851 sökte han i
en akademisk afhandling visa hottentottspråkets
nordafrikanska ursprung. 1855–56 studerade
han, under en färd i det inre af Natal (i
sydöstra Afrika) och Kafferlandet, språket och
sederna hos dessa lands innevånare. Han
anställdes derpå såsom bibliotekarie vid ett i
Kapstaden nyinrättadt bibliotek och egnade sig under
en längre tid åt samlandet af tryckta och otryckta
dokument till klassificering af Afrikas,
Australiens och Polynesiens språk. Resultaten af sina
forskningar har B. nedlagt i en mängd skrifter,
bl. a. i The languages of Mozambique (1856),
Handbook of african, australian and
polynesian philology
(1858–63), A comparative
grammar of south african languages
(1862–1869)
och Reynard the fox in south Africa, or
Hottentott fables and tales
(1864).

Bleiberg (Deutsch-Bleiberg), stor by i
Österrikiska hertigdömet Kärnthen, v. om
Villach. Omkr. 4,500 innev. Betydliga zink- och
blygrufvor.

Bleibtreu [-tröj], Georg, tysk bataljmålare,
f. 1828, fick sin utbildning i Düsseldorf och har
under de senare åren uppehållit sig i Berlin.
Hans första arbeten äro scener från tysk-danska
kriget 1848–49. Derefter målade han Slaget
vid Grossbeeren, Slaget vid Waterloo
m. fl.
skildringar från Tysklands frihetskrig. Från
tysk-danska kriget 1864 framställde han bl. a.
Öfvergången till Als, och af hans målningar från
kriget 1866 är Slaget vid Königgrätz det
förnämsta. De stora krigshändelserna 1870–71
inspirerade honom till flere utmärkta arbeten,
bl. a. General Hartmann med bajrarna framför
Paris
och Kapitulationen vid Sédan.

Bleichart (Bleichert), Bleckert, ett slags
ljusrödt vin; särskildt det, som fås från
Aar-dalen.

Bleka, skogsv. Se Blecka.

Bleka kärrhöken, zool. Se Stepphök.

Bleke, geol., kallas i dagligt tal ett hvitt,
löst och affärgande, hufvudsakligen af kolsyrad
kalk bestående, pulverformigt ämne, som med
olika mäktighet (från några tum ända till flere
fot) ofta träffas utbredt, vanligen under torf, å
bottnen af dälder, kärr och andra sanka ställen,
i trakter, der kalkstensberg eller i allmänhet
kalkrika bergarter förekomma. Vleket, som
egentligen är en jordformig varietet af kalktuff, har
bildats derigenom att kolsyrad kalk skilts ifrån
dermed mättadt dagvatten. Ännu i dag sker
bildning af sådant. Ej sällan innehåller bleket
en mängd skal af sötvattensnäckor, små
växtdelar m. m. Inom Sverige träffas det i
Jämtland, Småland, Vestergötland, Skåne m. fl.
landskap. Det nyttjas af allmogen till hvitlimning af
spislar, tak och väggar i boningshus m. m. E. E.

Bleking, näst Öland Sveriges minsta
landskap, är beläget mellan 56° och 56° 30’ n. br.
och 32°–33° 20’ ö. lgd, begränsas i n. och
n. ö. af Småland, i v. af Skåne, i s. och ö. af
Östersjön samt upptager en yta af 3,014,9
qv.-kilom. (26,3891 qv.-mil), hvaraf 119 qv.-kilom.
(1,0418 qv.-mil) betäckas af vatten. Det utgör
en fortsättning af det småländska höglandets
södra sluttning, och till följd deraf löpa alla
dess vattendrag i sydlig riktning. De
betydligaste af dessa äro, från ö. räknadt: Lyckeby,
Nättraby, Ronneby
och Mörrums åar.
Bland smärre vattendrag är att märka den i
nordöstlig riktning flytande Brömsebäck, som
fordom bildade gräns mellan Sverige och
Danmark och nu skiljer Bleking och Småland. Den
östligaste delen af landet är på gränsen mot
Småland någorlunda jämn, men öfvergår snart
till magra, skogbeväxta bergknallar med smala
dalgångar, hvilka närmast hafvet utvidga sig
till tämligen breda, fruktbara och väl odlade
dalar, omgifna af låga bergåsar, som på
sluttningarna äro beväxta med frodiga löfträd (björk,
ek, bok m. fl.). Höjderna äro väl icke betydliga
och utsigterna följaktligen i allmänhet icke
storartade, men intet af Sveriges landskap torde
kunna framvisa en sådan mängd af täcka nejder,
prydda af välbyggda gårdar. Utanför kusten
är en milsbred skärgård af till störste delen
kala skär och klippöar: Sturkö, Aspö, Senoren,
Hasselö
och Tjurkö m. fl.

Landskapet bildar ensamt Blekinge l. Karlskrona län
och delas i judicielt hänseende i 4 härad och tingslag:
Listers (5,8 qv.-mil), Bräkne (5,9 qv.-mil),
Östra (5,6 qv.-mil) och Medelstads
(8,9 qv.-mil), samt i administrativt i 2 fögderier:
Östra och Medelstads härads fögderi och
Bräkne och Listers härads fögderi, samt i 9
länsmansdistrikt. Länets trupper äro:
Blekinge 1:a, 2:a, 3:e, 4:e, 5:e och 6:e
indelnings-båtsmanskompanier
af tillsammans 1,527 effektiva nummer, af hvilka 27 äro
frälserotering, hvilka höra till flottan (jfr
Båtsmanshåll) och Marinregementet, f. n. stäldt på
vakans, som tillhör armén. I ecklesiastikt hänseende hör B. till
Lunds stift och är deladt i 3 kontrakt: Östra Medelstads
samt Listers och Bräkne, hvilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free