- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
681-682

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blindhet - Blindinstitut. Se Allmänna institutet för döfstumma och blinda samt Blindundervisning - Blindning, befästningsk. Se Blinda och Blindverk - Blindnässla, bot. Se Lamium - Blindrote, milit. Se Rote, milit - Blindrotta, Spalax typhlus - Blindrå - Blindtarm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och lemna ljusstrålarna tillträde till näthinnan.
Sådana äro fördunklingar af hornhinnan eller
den del deraf, som motsvarar
pupillar-öppningen, vidare tilltäppningar af pupillen genom
inflammationsprodukter eller sammanväxningar
deraf, fördunklingar af linsen ("grå starr"),
förändringar af glaskroppen (hvarigenom denna
förlorar sin genomskinlighet), sjukdomar i ögats
kärlhinna (choroidea) och i näthinnan (retina),
aflossningar af denna, tumörer (uppsvällningar)
i ögat o. s. v. Ytterst sällan är blindheten
medfödd. Många former deraf kunna botas,
men ej sällan måste dervid operativa åtgärder
användas. För att en operation skall lemna utsigt
till framgång, fordras likväl, att blindheten ej
är absolut fullständig; åtminstone förmågan att
skilja ljus och mörker måste finnas qvar.
Utgången af en operation är dock alltid
tvifvelaktig, och en mängd former af blindhet kunna
hvarken botas genom kirurgisk eller annan
åtgärd. Så mycket nödvändigare är det att söka
förekomma blindhet genom att i tid riktigt
behandla de grundläggande orsakerna. Dervid
bör väl ihågkommas, att äfven de till
utseendet oskyldigare ögonsjukdomarna kunna, genom
brist på vård eller en förvänd sådan,
medelbart eller omedelbart medföra förlusten af
synen på det angripna ögat, ja att i ej få fall
en sjukdom, som att börja med angriper endast
det ena ögat, efter längre eller kortare tid
drager äfven det andra i förderfvet. Rsr.

Blindinstitut. Se Allmänna institutet
för döfstumma och blinda
samt
Blindundervisning.

Blindning, befästningsk. Se Blinda och
Blindverk.

Blindnässla, bot. Se Lamium.

Blindrote, milit. Se Rote, milit.

Blindrotta, Spalax typhlus, zool., kallas en
gnagare, som närmast liknar mullsorkarna och
utgör typen för en särskild familj, Spalacoideae.
Denna rotta har endast rudimentära ögon, som
täckas af huden, och hon saknar yttre öron
och svans. Liksom mullvaden gräfver hon sina
gångar i jorden, der hon föder sig af
växternas rötter. Hon förekommer i östra Europa
och vestra Asien, ända bortåt Sibirien. F. A. S.

Blindrå, sjöv., en rå (rundhult, a), som
medelst den s. k. sadeln (en tågstropp) fordom
hängdes horisontalt under bogsprötet, straxt
utanför fockstaget (b). Till denna rå var fäst ett
fyrkantigt segel (h), kalladt blinda, stundom
waterblinda, underblinda eller storeblinda.
Blindans ref gingo i kryss från de öfre hörnen och
snedt öfver seglet. När blindan skulle föras
bidevind, intogs det ref, som gick från lä hörn,
hvarefter vid lovarts skothorn fästes en tyngd
och lä brass (triss) halades, till dess seglets
underkant blef ungefär horisontal. Derigenom
fick seglet utseende af ett gaffelsegel eller
mellanstagsegel, men var det oaktadt ganska svårt
att föra bidevind. För att råns ställning skulle
kunna förändras, nyttjades tåg, som kallades
blinde-brassar eller blinde-trissor (c) och
blinde-toppläntor (d). De förra leddes
vanligtvis genom block å fockstaget, derefter

genom block å märsens underkant och ned i däck.
Bruket af ett dylikt segel under bogsprötet var
mycket gammalt och upphörde ej förrän på
1830-talet. Efter denna tid nyttjade man blindrån

illustration placeholder


uteslutande för att dermed sprida klyfvare- och
jagarebomsgajarna, hvarigenom dessa tåg bättre
stöttade klyfvarebommen sidovägen. Blindrån
utbyttes dock snart dels mot de s. k.
"klyfvareboms-däverterna" (äfven kallade "viskertar"),
tvänne bommar, hvilka med sina inre
klykformade ändar stödja mot bogsprötet, straxt
innanför esselhufvudet, dels mot de på
kranbalkarna sittande "gajdäverterna", jernarmar med
klykor. Stundom begagnas för detta ändamål
backspir (se Back).

Under tiden från slutet af 1500-talet till fram
på 1700-talet brukades på större fartyg (skepp)
den s. k. bovenblinde-masten (e), hvilken
stod lodrätt på bogsprötets ytterste ände, der
en mastkorg hade sin plats. På denne mast
löpte bovenblinde-rån (f) med sitt segel
(g), kalladt bovenblindan eller
skufblindan, hvilket äfven var fyrkantigt och
skotades (utspriddes) till blindråns ändar. Masten
stöttades sidovägen genom vanten (i) och
bakifrån genom bakstaget (k). På masttoppen
hissades en flagg, som kallades
gäckengösen (l). När i början af 1700-talet bogsprötet
delades i tvänne delar, derigenom att det
försågs med en särskild bom, kallad utliggare-
eller klyfvarebom, borttogs
bovenblinde-masten, och dess rå flyttades i stället ned under
klyfvarebommen, straxt utanför bogsprötets
esselhufvud. När seglet nu tillsattes, halades det
medelst s. k. uthalare ut till klyfvarbommens
ände, hvarvid racken (en omkring bommen
sittande tågring, i hvilken rån hängde) löpte
på bommen; seglet skotades liksom förut till
blindrån. Skufblindan upphörde att begagnas
i början af 1800-talet, eller något före
blindan. Då bovenblinde-masten borttogs, ditsattes
i stället en liten flaggstång, kallad gösstake,
på hvilken man hissar gösen, en flagg, som
numera i Sverige utgöres af unionstecknet. R. N.

Blindtarm (caecum), anat., kallas den
förste delen af groftarmen (tjocktarmen), i hvilken
tunntarmen ingår. Blindtarmen, som hos
menniskan är belägen i bukhålans högre nedre del
(höftgropen), har fått sitt namn deraf att han
bildar en nedåt (bakåt) gående blindt slutande
säck. G. V. P.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:02:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free