- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
707-708

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blom, Fredrik - Blom, Gustav Peter - Blom, Hans Jörgen - Blom Carlsson, Karl Gustaf - Blombotten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Blom, Fredrik, arkitekt, mekaniker, f. 1781
i Karlskrona, blef 1801 konduktör, 1805
löjtnant-mekanikus och 1808 kapten-mekanikus vid
flottan. S. å. invaldes han till ledamot af
Målare- och bildhuggareakademien (Akad. för de
fria konsterna), i hvilken han tidigare hade
vunnit flere belöningar. 1809 var han adjutant
hos d. v. generalen v. Stedingk såväl under
fredsunderhandlingarna i Fredrikshamn som under
ambassaden till Petersburg. 1810 blef han
ledamot af Krigsvetenskaps-akademien, 1811
direktör för Mekaniska skolan, vid hvilken han
1803 hade blifvit ord. lärare, och 1812 major vid
örlogsflottans mekaniska kår samt arkitekt vid
kronans allmänna byggnader i hufvudstaden.
1817 förordnades han till departements-chef
vid arméns flottas eskader i Stockholm och
utnämndes till professor i den högre
byggnadskonsten vid Akademien för de fria konsterna,
i hvilken han sedermera var vice preses från
1836 till sin död. Han utnämndes 1822 till
öfverste-löjtnant, gjorde 1829–30 en
vetenskaplig resa i utlandet, blef 1836 intendent vid
öfverintendents-ämbetet och 1840 öfverste vid
flottans mekaniska kår. Död i Stockholm 1853.
Om hans rastlösa verksamhet vittna en mängd
maskinkonstruktioner, besigtningar samt
reparationer af kyrkor och slott, byggnader för
militära behof (bl. a. kasernen för lifgardet till
häst
), bro- och vattenbyggnader (bl. a.
kajbyggnaden vid operahuset samt den forna flottbron
mellan Blasiiholmen och Skeppsholmen, 1822),
förslag till Kungsträdgårdens förändring (1816)
m. m. 1820 väckte han mycken
uppmärksamhet både inom och utom landet genom
uppfinningen af ett nytt sätt att bygga flyttbara
trähus. Bland hans öfriga arbeten må nämnas
ullmagasinet i Norrköping (1832) samt, i
Stockholm och dess omgifningar, den kongl.
paviljongen (borgen) på Ladugårdsgärdet (1818),
ombyggnaden af det gamla posthuset (1821),
skeppsholmskyrkan (1824–42), Rosendals
lustslott
och påbyggnaden af konstakademiens hus
(på 1840-talet). – B. är den siste
representanten för den bedröfligt torftiga och nyktra stil,
som i synnerhet under 1820-talet utmärkte
Sveriges byggnadskonst. I skeppsholmskyrkan
spåras visserligen en klassisk riktning, men
byggnaden torde likväl ej kunna anses såsom ett
lyckadt konstverk. Fördelaktigare te sig B:s
små, i en nätt och behaglig trästil uppförda
landthus. R-n.

Blom, Gustav Peter, norsk ämbetsman,
författare och politiker, f. 1785 i Hurums socken,
blef 1810 sorenbirkeskriver (häradshöfding) i
Nordre Jarlsberg, 1826 byfoged (borgmästare)
i Drammen och var 1831–57 amtman
(landshöfding) i Buskeruds amt. Död i Drammen 1869.
Han var under sin långa tjenstemannabana
ledamot af åtskilliga kongl. komitéer, bl. a.
"hovedmatrikulerings-kommissionen" 1823–38 (om
hvars arbeten intill 1826 han utgaf en
broschyr), ett par komitéer för
bergverksförhållandenas ordnande, fattigvårds-komitén (1843),
skogskomitén (1849–50) och sågverks-komitén
(1852). För att studera
fattigvårds-organisatio-nen företog han 1843 en resa genom Danmark,

Tyskland, Holland, Belgien, Frankrike och
England samt utgaf 1844 en utförlig reseberättelse.
I riksförsamlingen på Eidsvold 1814 var B.
representant för Jarlsbergs grefskap och slöt sig
då till grefve Vedels parti. På alla storting
under tidrymden 1830–48 representerade han
Drammen. Utom de förut nämnda skrifterna
författade han bl. a. en Geschichte der
staatsveränderung Norwegens
(1858), hvilket arbete
1860 utkom i norsk bearbetning och såsom
källskrift ej är utan värde, samt
Bemærkninger paa en reise i Nordlandene og igjennem
Lapland
etc. (1827–30) och Das königreich
Norwegen statistisch beschrieben
(1843). Y. N.

Blom, Hans Jörgen, dansk officer och
militärförfattare, f. 1792, deltog 1813–14 som
löjtnant i fälttåget i Holstein och 1848–50 som
bataljonschef i det slesvigska kriget samt tog afsked
1852. Bland hans skrifter må nämnas
Unionskrigene og borgerkrigene (1826), Katechismus
for den danske krigsmand
(1829) och
Krigstildragelserne i Själland 1807 (1845). Dessutom
författade han flere skarpa och snillrika flygskrifter
om landets försvarsväsende. Död 1864. E. Ebg.

Blom Carlsson, Karl Gustaf, arkitekt, f.
1799 i Stockholm. (Ursprungligen hette han
endast Blom, men tillade sedermera namnet
Carlsson för att derigenom skilja sig från den samtida
arkitekten Fredrik B.) Han var först i
snickarelära hos sin fader och blef derunder
antagen som elev vid Akademien för de fria
konsterna, hvilken 1825 kallade honom till lärare i
den förberedande byggnadsskolan, 1826 till
agré, 1837 till ledamot och 1841 till vice
professor i byggnadskonst. 1818 hade han blifvit
konduktör vid öfverintendents-ämbetet, vid
hvilket han 1862–64 var intendent. B., som
redan från sin tidiga ungdom visat mycken håg
för praktisk verksamhet, var en blygsam
nyttans man, högt aktad och mycket anlitad i
kommunala värf. Han studerade under en tid, då
arkitekturens konst i allmänhet var tillbakasatt,
och egnade sedermera sin talang
hufvudsakligast åt jämförelsevis obetydliga uppgifter.
Framför allt var han lycklig i sammansättandet af
orgelfasader (t. ex. i Lund, Strengnäs, Åbo m. fl.
städer), och efter hans ritningar äro åtskilliga
landtkyrkor i Sverige uppförda. Bland hans
arbeten i hufvudstaden, der han var vice
stadsarkitekt, må nämnas Blasiiholmskajen,
boningshusen vid Trädgårdsföreningens tomt samt
kapellet och bostället vid begrafningsplatsen utom
Norrtull. Död i Stockholm 1868.

Blombotten, bot. Fanerogamernas blommor
äro bildade af tvänne grundorgan, näml. stam
och blad (jfr Blomma). Blommans stamdel
kallas blombotten (torus). Denne del af
växtens stam skiljer sig från den öfrige delen
hufvudsakligen derigenom att den har en mycket
ringa utveckling på längden, hvaremot
utvecklingen på bredden ofta är jämförelsevis stor.
Hos Angiospermae inträffar det endast i
tämligen få fall, att en eller annan del af
blombottnen utväxer något litet i längd. Detta
förhållande eger rum t. ex. hos nejlikeväxterna
(Silenaceae), hvarest det stycke af blombottnen,
som ligger emellan foderbladen och kronbladen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free