- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
711-712

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomhylle - Blomhölster, bot. Se Ax - Blomkalk - Blomklase och Blomknippe, bot. Se Inflorescens - Blomknopp - Blomkolf, bot. Se Ax - Blomkorg, bot. Se Inflorescens - Blomkrona - Blomkål, bot. Se Kål - Blomkålssvamp, bot. Se Sparassis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

monokotyledonerna. Utgöres blomhyllet af en
enda bladkrans, säges det vara enkelt och
kallas då blomkalk. Detta slag af blomhylle
förekommer såväl hos de lägre dikotyledonerna
som hos de lägre monokotyledonerna (jfr
Blomfoder, Blomkalk, Blomkrona). V. W.

Blomhölster, bot. Se Ax.

Blomkalk, bot., ett sådant blomhylle, som
består af en enda krans af blad. Blomkalken
benämnes foderlik, om hans blad äro gröna och
af en fastare byggnad; består han deremot af
blad, som hafva en annan färg än grönt, kallas
han kronlik. Foderlik blomkalk ega nässlorna
(Urticaceae), mållorna (Chenopodiaceae) och
några halfgräs (Cyperaceae), kronlik ega
begoniorna, tibasten (Daphne), Aristolochia m. fl.
Liksom blomkronan och blomfodret kan äfven
blomkalken vara fribladig eller sambladig, likbladig
eller olikbladig (jfr Blomkrona). V. W.

Blomklase och Blomknippe, bot. Se
Inflorescens.

Blomknopp, bot., en sådan knopp, som
utvecklar sig till en blomma. Bladens läge i
blomknoppen är bestämdt icke endast för de
särskilda arterna och slägtena, utan mycket ofta
äfven för familjerna. I afseende på bladens
läge har man att skilja emellan deras inbördes
läge, foliation, och det enskilda bladets läge
i och för sig, vernation (jfr Knopp). De
vanligaste slagen af foliation hos blomknopparna
äro den kantlagda och den tegellagda.
Exempel på kantlagda foderblad lemna oss
växtfamiljerna Tiliaceae och Malvaceae, och på
kantlagda kronblad Campanulaceae, Compositae m. fl.
Tegellagda foderblad finnas hos Cucurbitaceae
och Geraniaceae, tegellagda kronblad hos
Umbelliferae, Rosaceae, Pomaceae m. fl. familjer. Bland
de många slagen af vernation må nämnas ett
par af dem, som äro lättast att iakttaga. Hos
t. ex. vallmoknopparna eger det egendomliga
förhållandet rum, att deras kronblad äro
liksom hopskrynklade, och hos linet och
vintergrönan m. fl. växter äro kronbladen vridna i
knoppen. Hos "blomman för dagen" liksom
hos öfriga Convolvulaceae äro kronbladen ej
allenast vridna, utan äfven veckade; hos
potatisblomman äro de sammanvikna, hos
Umbelliferae äro de i toppen inrullade o. s. v. –
Någon gång innehålla blomknopparna, i rikligare
mängd än den utslagna blomman, ämnen, som
äro för menniskan användbara, hvarför växten
skördas innan blomman slagit ut. Detta är
förhållandet med t. ex. kryddnejliketrädet, hvars
blomknoppar gifva oss de bekanta
kryddnejlikorna. V. W.

Blomkolf, bot. Se Ax.

Blomkorg, bot. Se Inflorescens.

Blomkrona, bot., är den inre bladkransen i
ett dubbelt blomhylle med kransställda blad,
och den eller de inre blad-cyklerna (se
Bladställning) i ett dubbelt hylle med spiralställda
blad. De särskilda bladen i blomkronan
benämnas kronblad (Se Blad). Liksom
blomfodret under stundom är till sin beskaffenhet
kronlikt, är blomkronan någon gång foderlik.
Exempel derpå lemna den vanliga daggkåpan

(Alchemilla vulgaris) och en del palmer. Det
finnes två hufvudslag af blomkronor: fribladiga
och sambladiga. De fribladiga hafva
kronbladen fria, de sambladiga deremot hafva dem
förenade med hvarandra. Den sambladiga
blomkronans öfre och af de fria kronbladsflikarna
bestående del kallas brämet; den nedre deremot
pipen (jfr Androeceum). Hos somliga växter
är blomkronan ej rent fribladig och ej häller
rent sambladig, utan några kronblad äro fria
och andra förenade. Detta är förhållandet med
ärtväxterna (Papilionaceae), hos hvilka de tre
öfre kronbladen äro fria, men de två nedre
sammanhänga med hvarandra. Ärtväxternas
blomkrona har man, på grund af hennes
(tämligen obetydliga) likhet med en fjäril, kallat
fjärilslik. – Från en annan synpunkt kan man
urskilja följande två hufvudslag af blomkronor,
nämligen likbladiga (oftast, ehuru mindre
lämpligt, benämnda regelbundna) och olikbladiga
(oregelbundna). Hos de likbladiga blomkronorna
äro alla kronbladen af samma form och storlek,
hos de olikbladiga åter är antingen formen eller
storleken eller vanligen bådadera på en gång
olika. I den likbladiga blomkronan äro
kronbladen regelmässigt så anordnade, att
blomkronan är flersidigt symmetrisk, d. v. s. på mer
än ett sätt delbar i tvänne lika hälfter. I den
olikbladiga hafva kronbladen nästan alltid
sådan anordning, att blomkronan blir tvåsidigt
symmetrisk, d. v. s. att hon endast på ett sätt
låter dela sig i tvänne lika delar. Detta är
förhållandet med den ofvannämnda
fjärilsblomman samt med blomkronan hos Violaceae,
Labiatae
m. fl. Med användning af ofvannämnda
indelningsgrunder erhåller man fyra hufvudslag
af blomkronor, näml. å ena sidan fribladig
likbladig och fribladig olikbladig, å andra sidan
sambladig likbladig och sambladig olikbladig.
Fribladiga likbladiga blomkronor äro mycket
allmänna. Sådana finna vi hos Senticosae, der
de äro rosartade, hos Silenaceae, der de äro
nejlikeartade, hos Cruciferae, der de äro
korsformiga o. s. v. Fribladiga olikbladiga
blomkronor äro mera sällsynta. Exempel på sådana
gifva oss Violaceae. Sambladiga likbladiga
blomkronor förekomma hos en mängd växtgrupper:
hos Campanulaceae (klockformiga), hos Boragineae
(än trattformiga, än fatlika), hos Vaccinieae
(klot- eller äggformiga) o. s. v. Sällsynta äro
ej häller sambladiga olikbladiga blomkronor.
Sådana finna vi hos många Compositae (tunglika),
hos Labiatae och Personatae (läppformiga) m. fl.
På nu antydda sätt vexlar blomkronan nästan
i oändlighet i afseende på form och
beskaffenhet; men ändamålet med denna vexling är att,
på olika sätt, främja befruktningen, dels genom
att gifva skydd åt frömjölet, dels, och ännu
mera, genom att locka insekterna till blomman,
för att genom dem frömjölet må blifva
öfverfördt från den ena blomman till den andra (jfr
Pollination). En utförligare framställning af
hithörande förhållanden lemnas i Th. Fries’
arbete "Om växternas blomning" (1875). Jfr
Blomma. V. W.

Blomkål, bot. Se Kål.

Blomkålssvamp, bot. Se Sparassis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:15:32 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free