- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
765-766

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bodin, Jean - Bodinus, Heinrich - Bodisco - Bodley, Thomas - Bodman - Bodmer, Johann Jakob - Bodmer, Georg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han till representant vid riksförsamlingen i Blois,
der han genom ett tal för samvetsfriheten fick
alla fanatici till fiender och der han försvarade
folkets rättigheter (särdeles i beskattningsväg)
mot konungen, hos hvilken B. kom i onåd för
sitt dristiga språks skull. Han var derefter
handsekreterare hos hertig Frans af Alençon,
men efter dennes död (1583) återvände han till
Laon som generalprokurator. I det samtidigt
åter uppblossande inbördeskriget slöt han sig
först till ligan, men öfvergick sedan till
Henrik af Navarra och protestanterna. Död i Laon
af pesten 1596. 1577 utkom B:s ryktbaraste
verk, La république (7:de uppl. 1853; af
honom sjelf öfversatt på latin 1580), hvilket
gjorde epok inom statsvetenskapen. "Allt ifrån
det Aristoteles skref sina åtta böcker Politica"
– säger den skotske filosofen William
Hamilton – "till den tiden då Montesquieu skref
sin Esprit des lois, har icke funnits något
arbete i den filosofiska statsläran, så
djupsinnigt och märkvärdigt som Bodins La république".
Den fornromerske husfaderns absoluta välde
är hans samhällsideal. Oaktadt sitt stora
skarpsinne var denne man ej fri från sin
samtids tro på onda andar, trolldom och
stjernornas inflytande på menniskans öden. Derom
vittna hans Démonomanie (1580) och De
magorum daemonomania
(hvari hexprocesserna
försvaras). I religiösa frågor hyste han för sin
tid sällsynt fria åsigter, hvilka finnas uttalade
i Heptaplomeres de abditis rerum sublimium
arcanis,
ett posthumt arbete, som först 1857
fullständigt utgafs af trycket.

Bodinus, Heinrich, tysk zoolog, f. 1814,
var praktiserande läkare i Greifswald och en
mycket anlitad operatör, då han 1859 kallades
till Köln för att anlägga en zoologisk trädgård
derstädes. 1869 fick han en dylik kallelse till
Berlin, hvars zoologiska trädgård genom honom
förvandlats till en af de förnämste i Europa.

Bodisco, rysk konteramiral, var år 1808
under 22 dagar guvernör på Gotland. Han hade
deltagit i det krig, som Ryssland före freden i
Tilsit (1807) förde mot fransmännen. På våren
1808 fick han befälet öfver den truppstyrka af
omkr. 2,000 man, som skickades för att eröfra
Gotland och som skulle efterföljas af en vida
större här med bestämmelse att understödja B.
på nämnda ö och sedan angripa svenska
fastlandet. Sistnämnda här blef dock hindrad af
motvind. Gotland, som var lemnadt utan
krigsfolk och krigsvapen och hvars till sjelfförsvar
sig samlande allmoge af länsstyrelsen erhöll
befallning att åtskiljas och hålla sig stilla,
intogs af B. utan svärdslag och utan att ett skott
lossades. Den 25 April lät B. i kyrkorna
kungöra, att han såsom rysk guvernör numera förde
styrelsen öfver ön. Denna styrelse räckte t. o. m.
den 17 Maj. En svensk eskader under
R. Cederström, medförande 1,800 man infanteri och något
artilleri under öfverste Fleetwoods befäl, ankom
och tvang B. att genast utrymma ön och att
till svenskarna öfverlemna alla sina vapen och
krigsförråd. På Gotland uppträdde B. som en
mild fiende och upprätthöll den strängaste tukt
bland sina trupper. Vid återkomsten föll han

i onåd hos sin kejsare, emedan han utan strid
återlemnat sin lätta eröfring. Enligt en på
Gotland gängse folksägen blef han förvisad till
Sibirien. C. J. B.

Bodley [-li], Thomas, engelsk statsman,
bibliofil, f. 1544, d. 1612, fick sin första
uppfostran i Génève, dit familjen nödgats fly
undan drottning Marias förföljelser. Vid
Elisabets tillträde till regeringen återvände han till
England, der han i Oxford vann den filosofiska
graden. Efter några utländska resor användes
han i diplomatiska beskickningar till Danmark,
Frankrike och Holland. Vid återkomsten (1597)
egnade han sig i Oxford åt studier och
utvidgandet af universitets-biblioteket, hvilket
sedermera till B:s ära kallats det bodleyanska
("Bodleyan library"). Han anslog af egna medel
stora summor till denna institution och skänkte
dit värdefulla samlingar af böcker, som han
inköpt under sina resor på kontinenten. B:s
exempel följdes snart af flere mecenater, och
f. n. är nämnda bibliotek ett bland de rikare
(260,000 bd, 22,000 handskr.), särskildt hvad
angår bibliska codices, rabbin-literaturen och
källor för den engelska historien.

Bodman, by i badensiska kretsen Konstanz,
vid Ueberlingen-sjön. Omkr. 1,000 innev.
Ruiner efter det gamla slottet Bodman, efter
hvilket Boden-sjön har sitt namn.

Bodmer, Johann Jakob, schweizisk
estetiker och poet, f. 1698 i närheten af Zürich,
beträdde först köpmannabanan, men öfvergaf
den snart för att ostörd kunna egna sig åt
poesien och de historiske vetenskaperna. Under
sina studier af de gamle klassikerna och af
utlandets literatur kom han allt mer att inse den
dåvarande tyska poesiens smaklöshet och
fattigdom samt beslöt att uppträda som literär
reformator. 1721 började han i förening med sin
landsman Breitinger utgifva tidskriften "Discourse
der mahler", i hvilken han bekämpade den
rådande franska smaken och i stället sökte häfda
innehållets betydelse samt påyrka fantasiens och
känslans rätt inom poesien. Men B. gjorde sig
derunder skyldig till ensidigheter och
öfverdrifter, t. ex. genom att vilja afskaffa rimmet.
Snart fick han i Gottsched en svår motståndare,
i synnerhet efter 1740, då en långvarig
tidningspolemik började med anledning af B:s afhandling
Vom wunderbaren in der poesie. Denna vittra
strid, som ofta fördes med bitterhet och
hänsynslöshet, bidrog dock i väsentlig mån till den
tyska national-literaturens höjande. I
allmänhet slöto sig de yngre skalderna, bl. a.
Klopstock och Wieland, till B. och schweizarna. Som
skald var B. icke synnerligen betydande; större
förtjenst egde han som utgifvare af "Die
nibelungen" (1757), "Sammlung von minnesingern"
(1758) m. m. 1725 utnämndes han till professor
i schweizisk historia vid universitetet i Zürich
och 1735 till medlem af stora rådet derstädes.
Död 1783.

Bodmer, Georg, schweizisk mekaniker, f.
1786, d. 1864, uppfann redan vid 17 års ålder
det s. k. skruf- eller korshjulet samt gjorde
sedan en mängd uppfinningar och förbättringar
inom artilleriet och maskintillverkningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free