- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
769-770

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bodösaken - Boeck, Kristian Peter Bianco - Boeck, Karl Vilhelm - Boeck, Jonas Axel - Boeclerus, Johan Henrik - Boëdromios - Boehmeria - Boemel (Zalt-Boemel), stad i nederländska prov. Geldern. Se Bommel - Boemund (Bohemund) I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

storartad smuggleriaffär, under hvars utöfning de
till och med mötte distriktets fogde med väpnad
makt. Det lyckades emellertid tulltjänstemännen
att konfiskera en del af deras varor; Everth satt
en tid häktad, men blef sedan mot borgen
frigifven. 1819 satte han sig jämte sitt folk
med våld i besittning af en del af de
konfiskerade varorna samt lemnade Bodö. Oaktadt det
engelska handelshuset sålunda hade uppenbart
kränkt lag och rätt, begärde det likväl sedan
ersättning för den skada det lidit, och till följd
af det otillfredsställande sätt, hvarpå
utrikesdepartementet i Stockholm behandlade saken,
lyckades firman genomdrifva sina fordringar.
Bodösaken och dess utgång väckte mycken
förbittring i Norge. Handlingarna i målet utgåfvos
1827 på grund af ett stortingsbeslut. Y. N.

1. Boeck [bok], Kristian Peter Bianco,
norsk naturforskare, f. i Kongsberg 1798, blef
1840 professor i fysiologi, komparativ anatomi
och veterinärvetenskap vid Kristiania
universitet. 1838 deltog han i en fransk expedition
till Spetsbergen. 1855 fick han af svenska
vetenskapsakademien Flormanska guldmedaljen, och
s. å. vid verldsutställningen i Paris första
klassens medalj för af honom konstruerade
fysiologiska apparater. Vid Lunds universitets
jubelfest 1808 blef han medicine hedersdoktor. Död
d. 11 Juli 1877. B:s ansenliga verksamhet som
vetenskaplig författare kom hufvudsakligen
tidskrifter till godo. Det i Kristiania befintliga
museum för komparativ anatomi är anlagdt af
honom. Y. N.

2. Boeck [bok], Karl Vilhelm, den förres
broder, norsk läkare, f. i Kongsberg 1808, hade
varit anställd som bruksläkare och militärläkare,
då han 1846 utnämndes till universitetslärare
i medicin. 1869 tog han afsked från nämnda
befattning, hvarefter han i ett års tid vistades
i Amerika. 1871 blef han öfverläkare vid
rikshospitalets afdelning för hudsjukdomar. Död
1875. – B:s specialitet var hudsjukdomar,
förnämligast spetälska och syfilis, hans förnämsta
verk rörande den förstnämnde sjukdomen, Om
spedalskhed
(1847, i förening med D. C.
Danielssen), utkom 1848 på franska och belönades
af franska institutet med Montyonska priset
(2,000 fr.). I förening med Danielssen utgaf
B. äfven det stora verket Samlinger af
iagttagelser över hudens sygdomme
(1855–62). Som
syfilis-läkare tillämpade han under åtskilliga
år Augias-Turennes syfilisation
(inympningsmetod), om hvars fördelaktiga användning han
uttalade sig i flere större och mindre skrifter.
För syfilisationen verkade han äfven i England,
dit han blef kallad för att använda sin metod
på dervarande militär-hospital. Augias-Turenne
visade honom tacksamhet genom att
testamentera sitt bibliotek till Kristiania universitet.
B. sökte bilda en skola, men hans idéer rönte
föga framgång. Y. N.

3. Boeck [bok], Jonas Axel, norsk zoolog,
var son af Kr. P. B. Boeck och föddes 1833 i
Kristiania, blef 1863 medicine kandidat samt
var från 1865 till sin död, 1873,
universitetsstipendiat i zoologi och fick derunder af
regeringen i uppdrag att anställa

undersökningar rörande de norska fiskerierna. Frukterna
af dessa undersökningar nedlade han i en af
norska indredepartementet utgifven berättelse
om sillfiskena i Norge, hvilken berättelse äfven
utkom i en svensk och en engelsk-amerikansk
öfversättning. B:s största arbete är De
skandinaviske och arktiske amfipoder
(1876, utgifvet
efter författarens död). Y. N.

Boeclerus, Johan Henrik, vetenskapsman,
f. 1611 i Kronheim i Franken, var eloquentie
professor i Strassburg, när han, i likhet med
flere andra lärda utlänningar, kallades till Sverige
af drottning Kristina, som 1648 utnämnde
honom till eloquentie professor i Upsala och 1657
derjämte till rikshistoriograf. Genom sitt
högmod ådrog han sig Upsala-studenternas hat,
och hans ställning såsom universitetslärare blef
derigenom så olidlig, att han tog afsked och
återvände till Strassburg, hvarest han höll
föreläsningar både vid universitetet och på
gymnasium. Äfven der ådrog honom hans högmod
likadana vedervärdigheter, som dem han haft i
Upsala. Död 1672 i Strassburg som hofråd och
"comes palatinus". Bland hans skrifter må
nämnas: Orationen et programmata (1654), Historia
belli sueco-danici
(1676) och Compendium
historiae ecclesiasticae
(1666–70). Hans samlade
arbeten utkommo 1712 i Strassburg.

Boëdromios (af Grek. boe, skrik, och dromos,
lopp, egentl. "den vid rop om hjelp
framspringande"), Grek. mytol., ett namn som Thesevs
berättas hafva tilldelat Apollo med anledning af
den hjelp, som denne lemnade honom mot de i
Attika inbrytande amazonerna. Till minne deraf
firades årligen till Apollos ära festen
Boëdromia, i månaden Boëdromion, som var den
tredje månaden af det attiska året (motsvarande
senare hälften af September och början af
Oktober).

Boehmeria Jacq., bot., växtslägte af nat. fam.
Urticaceae, kl. Dioecia L., ordn. Tetrandria.
Dithörande arter äro halfbuskar eller små träd samt
utmärkas, liksom öfriga växter af samma familj
(t. ex. våra vanliga nässlor), genom basttågornas
styrka och varaktighet. Bastet af flere bland
dem nyttjas derför till förfärdigande af
väfnader och repslagarearbeten. Vigtigast i detta
afseende äro B. nivea Gaud., hvars basttågor
kallas kinagräs, och B. tenacissima Gaud.,
båda inhemska och odlade i Asiens varmare
delar. De väfnader, som förfärdigas af
kinagräs, utmärka sig för sin finhet och glänsande
hvita färg. Med hänsyn till styrka och
varaktighet äro tåg, snören o. s. v., som tillverkas
af bastet hos B. tenacissima, i högsta grad
förträffliga. Ldt.

Boemel (Zalt-Boemel), stad i nederländska
prov. Geldern. Se Bommel.

Boemund (Bohemund) I, furste af Taranto
och Antiochia, följde som helt ung sin fader, den
normandiske eröfraren Robert Guiscard, vid
dennes angrepp på det grekiska kejsaredömet (1081
och 1084). Efter Roberts död (1085) trängdes B.,
som var född af en lågättad moder, från sin
faders rike (Apulien och Kalabrien), hvilket,
tillföll hans yngre halfbror, Roger, och efter
en fyraårig arfstvist måste han åtnöja sig med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:21:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfab/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free