- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
821-822

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boktryckarekonst (Boktryckerikonst) l. Typografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Med undantag af honom voro Danmarks äldste
boktryckare tyskar. I Malmö tryckte Oluf
Ulricksen redan 1529, men under de följande
hundra åren känner man inga tryckalster från
denne stad. Först 1660 uppsatte Georg Hantsch
ett tryckeri derstädes. – Under hela 1500-talet
trycktes danska böcker till ett stort antal utomlands
(i Paris, Köln, Rostock, Lybeck m. fl. st.). Från
1571 hade universitetet i Köpenhamn sitt eget
tryckeri. På Hven tryckte Tyge Brahe från
1576 sina astronomiska arbeten m. m.
Tryckerier upprättades dessutom i Ribe (1508),
Århus (1519), Viborg (1528) och Roskilde
(1534). Ända till nyare tid har
boktryckarekonsten stått tämligen lågt i Danmark, och de
flesta, af hennes äldre produkter sakna den prägel
af omvårdnad, som utmärker italienska, franska,
engelska och holländska tryckverk. År 1600
uppgick tryckeriernas antal i Danmark enligt
en dansk källa till omkr. 5, 1700 till 9, 1800
till 24, 1870 till 119 (i Köpenhamn 36).

Island tryckte svensken Jon Mattiasson
1531 Breviarium Nidarosiense i Holum. Den
isländske bibeln med träsnitt trycktes 1584 och
är numera mycket sällsynt. På Grönland
inrättades omkr. 1860 ett tryckeri i Godthaab,
der infödda arbetare sysselsättas.

I Norge voro Trondhjem och Kristiania
(det senare från 1644) tidigast i besittning af
tryckerier, hvilka dock, i likhet med de senare
i Bergen och Kristiansand upprättade,
förblefvo stående på ett lägre utvecklingsstadium.
Boktryckeriernas antal i Norge uppgick 1870
till 60 (i Kristiania 19).

II. Asien, a) Angående boktryckarekonsten
i Kina se ofvan sp. 811. – b) I Japan infördes
hon af jesuitmissionärer, hvilka i slutet af 16:de
årh. inrättade en press i Nangasaki. I Jeddo
har sedan 1785 tryckts på europeiskt sätt. Det
gamla trätafletrycket, troligen infördt från Kina
och användt äfven i Kaschmir, Tibet m. fl. land,
har redan till störste delen undanträngts af den
Gutenbergska tryckmetoden, hvilken för länge
sedan vann insteg äfven i – c) Indien, särskildt
genom engelska missionärer. Så anlades
tryckerier i Tranquebar 1569, Kalkutta 1778,
Bombaj 1792. För närvarande står den
indiske pressen ganska högt, och särskildt är
journalistiken stadd i kraftig utveckling. Religiösa
och vetenskapliga arbeten intaga framstående
platser. – d) I Persien fördröjdes den
typografiska konstens införande genom fördomar, som
ej tilläto, att en helig bok mångfaldigades
genom annat än handskrift. Först 1820
inrättades tryckanstalter i Teheran och Tabris.
Dessa blefvo dock utan nämnvärd betydenhet.
Efter sjah Nasr-eddins europeiska resa (1873)
har likväl boktryckeriet vunnit en viss lyftning.
– e) I asiatiska Ryssland och i det af Ryssland
eröfrade Central-Asien finnas numera en mängd
tryckerier, från hvilka missionsliteratur,
regeringstryck och guvernementstidningar m. m. utgå.

III. I Amerika uppträder boktryckarekonsten
först i Mejico, der en tysk, Joh. Cromberger,
1544 tryckte religiösa skrifter. I de
syd-ame-rikanske staterna, liksom i så många andra
land, var det jesuiterna, som inrättade

tryckverkstäder. Sådana uppstodo i Lima 1586, i
Puebla och Quito före 1612. I Brasilien lär
boktryckarekonsten hafva idkats redan i 16:de årh.,
ehuru inga tryck från denna tid äro kända (de
flesta härstamma från innevarande århundrade).
Buenos Ayres fick en press 1789,
Montevideo 1807, när engelsmännen eröfrade landet.
– Bland Vestiridiens öar erhöll Haiti redan i
början af 17:de årh. sjelfständigt tryckeri; de
öfriga något senare. – Massachusetts var den
förste af Nord-Amerikas förenta stater, der
boktryckarekonsten infördes, hvilket skedde genom
britiska kolonister, först genom presten Joseph
Glover, hvars press från 1638 arbetade i
Cambridge. Efter honom följde John Day och
senare Sam. Green (1649). Den nya konsten
utbredde sig hastigt i Amerika. Så upprättades
tryckerier i Boston 1676, i Filadelfia 1686.
På det senare stället arbetade skalden Sam.
Keimer, hvilken omedelbart satte sina poem.
Hos honom uppfostrades Benj. Franklin, som
näst konstens uppfinnare är den berömdaste af
alla boktryckare, ryktbar ej så mycket genom
sina böckers elegans i typografiskt hänseende
som genom valet af de arbeten han förlade. Han
flyttade sedan till staten New Jersey, der han
i Burlington tryckte pappersmynt för
statens räkning och använde den första
koppar-tryckspress i Amerika. Från Filadelfia kom
1735 boktryckarekonsten till Germantown
genom tysken Kristoffer Sauer, som först utgaf
en tysk tidskrift och 1743 en tysk bibel,
hvilken länge var de nord-amerikanska koloniernas
förnämsta tryckalster. Genom Sauer inrättades
ock det första stilgjuteriet i Nord-Amerika.
New-York erhöll 1693 genom Will. Bradford sitt
första tryckeri och ett pappersbruk. Under 18:de
årh. fingo de flesta af Nord-Amerikas stater egna
tryckerier, och i det 19:de hafva indianska
tryckerier uppstått. Så utgafs 1828 i New Echota
i staten Arkansas en indiansk-engelsk tidning,
"Cherokee Phoenix", hvars alfabet uppfunnits
af en chirokes-höfding och bundits vid 85
skriftecken. Äfven Chippeway- och
Dakota-indianerna hafva i senare tid utgifvit en tidskrift
och en tidning.

IV. Till Afrika, särskildt Egypten, förde
Napoleon I:s expedition den förste tryckpressen.
Den uppställdes i Kairo 1798. Samtidigt
inrättades ett tryckeri i Alexandria och något
senare ett annat i Gizeh. Med värme
omfattades den nya konsten af Mehemed Ali, som 1822
i en af Kairos förstäder stiftade en högskola
med dertill hörande tryckeri. Alger fick efter
fransmännens eröfring eget tryckeri 1830. I
vestra Afrika lära portugiserna redan i 16:de
årh. hafva anlagt tryckerier på Senegambiens
kust. Den amerikanska negerkolonien Liberia
har länge haft ett tryckeri i Monzovia,
hvarifrån "Liberia herald", redigerad af negrer,
utgifves. Kapstaden är sedan 1806 försedd med
ett tryckeri, och under de sista 30 åren hafva
i Kapkoloniens öfrige städer många sådana
uppstått, från hvilka en mängd tidningar utgifvas.
Numera finnas tryckerier äfven i Kafferlandet,
Oranje-republiken,
bland hottentotter,
betsjuaner
m. fl. negerfolk. Portugiserna tryckte redan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:13:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free