- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
825-826

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bolagsstämma - Bolan - Bolander, Lars - Bolander, Sofia - Bolbec - Bolberg, höjd på Jyllands vestkust. Se Bulberg - Bolby, jur., gammal by, odalby. Se Afgärdaby - Bolchov, kretsstad i storryska guvern. Orel, vid floden Nugra. 18,490 innev. (1871) - Bolde, Furunkel - Bole, engelskt sädesmått. Se Boll - Bolero - Boleslav. Furstar och hertigar af Böhmen - Boleslav. Konungar i Polen - Boletus - Boleyn, Anna. Se Anna, engelska furstinnor - Bolgari - Bolgrad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som företrädesvis tillhöra bolagsstämma, äro:
val af styrelse, granskning af förvaltningen utaf
bolagets angelägenheter och utdelning af
bolagets vinstmedel. De bolagsstämmor, hvilka
enligt bolagsordningens föreskrift skola hållas å
vissa bestämda tider, kallas ordinarie; de, som
dess emellan af styrelsen utlysas, kallas extra
eller extra ordinarie bolagsstämmor. C. W.

Bolan, vigtigt bergspass i Belutsjistan, på
vägen från Indien till Afganistans högland. En
engelsk armé öfversteg detsamma 1839 under
ett tåg mot afganerna. På höjden af detta pass
upprinner Bolanfloden.

Bolander, Lars, djur- och blomstermålare,
f. i Småland, d. 1795, målade i Oudrys manér
och anställdes af Gustaf III som dekorations-
och ornamentsmålare vid teatern.

Bolander, Sofia, författarinna, föddes d.
28 Jan. 1807 i Göteborg, blef tidigt moderlös
och uppfostrades sedan i en pension i Karlstad.
Vid 18 års ålder blef hon lärarinna i ett
enskildt hus, men hade ingen särskild håg för
undervisningskallet. 1844 flyttade hon tillbaka
till Göteborg, der hon någon tid gaf
musiklektioner. Hennes första, med mycken välvilja
mottagna arbete var Tant Agnetas
aftonberättelser
(1840), hvilket efterföljdes af några
ganska väl skrifna följetongsartiklar i Post- och
inr. tidn. samt Göteborgs handels- och
sjöfartstidning. Hennes första större roman, som blef
skarpt kritiserad, var Trolldomstecknet (1845).
Bland hennes öfriga romaner må nämnas
Israeliten, Bröderna, Johan Gyllenstjerna,
Königsmark
samt en mängd mindre berättelser och
uppsatser, de flesta under pseudonymen S-e-der.
B. ifrade mycket för qvinnans frihet och rätt
att försörja sig genom eget arbete. Hon dog i
Göteborg d. 2 Juni 1869.

Bolbec, stad i franska depart. Seine
inférieure. 10,204 innev. (1872). I grannskapet
tillverkas utmärkta linneväfnader (toiles
crétonnes
).

Bolberg, höjd på Jyllands vestkust. Se
Bulberg.

Bolby, jur., gammal by, odalby. Se
Afgärdaby.

Bolchov, kretsstad i storryska guvern. Orel,
vid floden Nugra. 18,490 innev. (1871).

Bolde, Furunkel, kirurg., en i eller tätt
under huden befintlig mindre, vanligen väl
begränsad bulnad, hvilken jämte var plägar innehålla
en liten propp af brandig, "nekrotiserad",
bindväf, som på hvardagsspråket betecknas med det
ej olämpliga namnet var-moder. Liflig rodnad,
hetta och värk åtfölja dess bildande och vika
ej, förrän innehållet blifvit uttömdt. Detta kan
ske antingen genom spontan genombrytning eller
medelst incision, hvilket senare obetingadt är
att föredraga, såsom i betydlig mån förkortande
smärtorna och sjukdomsförloppet. Rsr.

Bole, engelskt sädesmått. Se Boll.

Bolero, en spansk dans i måttlig 3/4 takt och
med pantomimiska åtbörder, såsom i menuetten,
samt med en rytm, som mera liknar polonäsens,
ehuru stundom afbruten af en lifligare rörelse.
Boleron dansas med kastanjetter och ledsagas
af cittra eller flere instrument. Dess

karakteristiska rytm användes ofta jämväl i sångstycken.
Modeller för dess nyare form finner man i
Méhul’s "De bägge blinde", Webers "Preciosa"
och Auber’s "Den stumma". A. L.

Boleslav. Furstar och hertigar af Böhmen.
1) B. I var broder till Wenzel, Böhmens förste
konung, hvilken han mördade 938. Sedan gjorde
han sig fri från Tysklands öfvervälde, men
bragtes 950 åter under detsamma af kejsar Otto I.
953 slog han ungrarna, som infallit i Böhmen.
Död 967. – 2) B. II, den fromme, son till den
föregående, sökte utrota hedendomen i Böhmen.
Såsom bundsförvandt till den upproriske Henrik
af Bajern besegrades han af kejsar Otto II,
men fick dock behålla sitt rike. Död 999.

Boleslav. Konungar i Polen. 1) B. I
Krobri
(den tappre), reg. 992–1025. Han låg i
ständiga krig med sina grannar och utvidgade
sitt välde ända till Östersjökusten. I de nordiska
sagorna omtalas han under namnet Burislev,
stod i vänskapligt förhållande till Erik
Segersäll och var dubbelsvåger med danske
konungen Sven Tveskägg.– 2) B. II, den djerfve,
sonsons son till den föregående, reg. 1058–79.
Han förde lyckliga krig med flere grannriken, bl.
a. Ryssland, der han trängde fram till Kiev, och
upphäfde Polens vasallförhållande till den tyske
kejsaren. För sin grymhets skull fördrefs han
(1079) och dog i Böhmen. – 3) B. III, den
snedmynte,
den föregåendes brorson, f. 1085,
reg. 1102–39. Han låg i ständiga krig med
pomrarna, som han till störste delen
underkufvade, hvarefter han tvang dem att antaga
kristendomen. Sitt rike delade han mellan sina
söner, men sökte trygga enheten genom
senioratlagens införande. – 4) B. IV, den föregåendes
son, reg. 1146–73, förde i många år krig med
sin broder Vladislav och dennes söner, hvilka
understöddes af den tyske kejsaren. – 5) B. V,
den kyske,
reg. 1228–79. Under hans tid
oroades riket af inre strider och genom
tatarernas anfall.

Boletus L., bot., ett till hattsvamparna
(Hymenomycetes Fr.) hörande slägte, som
igenkännes på den rörformiga bildningen af
sporfästet (hymenium) å den undre sidan af den
med särskild fot försedde hatten. Arterna, som
äro ganska många, förekomma under
eftersommaren och hösten å betesmarker, ängar och
gräsbevuxna ställen i skogar. Många bland
dem äro ätliga och högt värderade, såsom
kosvampen (B. bovinus L.), läckra rörsoppen
(B. edulis Bull.), gula rörsoppen (B. luteus
L.), sträfva rörsoppen (B. scaber L.) m. fl.
Andra äro giftiga, såsom B. luridus Schseff.,
B. piperatus Bull. m. fl. Giftiga anses äfven
de rörsoppar, som hafva sporfästets rör i
mynningen rödaktiga eller rödgula. Jfr
Lärksvamp. O. T. S.

Boleyn [bålin], Anna. Se Anna, engelska
furstinnor.


Bolgari, by i ryska guvern. Kasan, vid
floden Volga. Omkr. 900 innev. Ruiner efter
den bulgariske residens-staden Bolgar.

Bolgrad, stad i Moldau, vid Jalpusch’s
mynning i Jalpusch-sjön. 10,200 innev. (1872).
Tillhörde före 1856 Ryssland. Hufvudort för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:21:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfab/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free