- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
827-828

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bolgrad - Boli - Bolin (rättare boglina), sjöv. - Bolin, Andreas Vilhelm - Bolinder, Johan Erik - Bolinder, Jean - Bolinder, Karl Gerhard - Bolinders mekaniska verkstads aktiebolag - Bolingbroke, Henry S:t John

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de bulgariske kolonister, som efter freden i
Adrianopel 1829 nedsatte sig på andra sidan
Donau.

Boli, stad i asiatiska Turkiet, ejaletet
Kastamuni, vid karavanvägen mellan Konstantinopel
och Erzerum. Omkr. 12,000 innev.

Bolin (rättare boglina), sjöv., ar ett i de
stående liken (de lodräta kanterna) på råseglen
anbragt tåg, som tjenar att vid bidevindssegling
(kryssning) hålla seglet riktigt styft till lovart
eller åt fören till, hvarigenom fartyget kan
segla något närmare vinden. Bolinen sitter ej
omedelbart fast i sjelfva liket (tåg, hvarmed
seglet är kantadt), utan löper medelst en kaus
(ring af jern eller metall) i bukten af ett kort
tåg, kalladt bolinspruta, hvars sladdar
(ändar) splitsas eller fästas i de s. k. lödror, som
för detta ändamål sitta i nedre hälften af liket.
På större segel sitter dock nämnda sprutas ene
sladd ej fast i liket, utan löper på samma sätt
i bukten af ytterligare ett dylikt kort tåg,
hvarigenom vid bolinens uthalning frestningen
fördelas jämnare på flere olika punkter. Bolinen
har namn efter det segel han tillhör:
fockebolin, förmärsbolin (förr magerman) o.
s. v. När ett fartyg ligger bidevind, säges det
segla för "uthalade boliner". R. N.

Bolin, Andreas Vilhelm, finsk
bibliotekarie, filosof, föddes i Petersburg d. 2 Aug. 1835
såsom svensk undersåte, blef student i
Helsingfors 1852, filos. licent. 1860, filos. doktor 1864
och docent i filosofi 1865. Från sistnämnda år
till 1869 förestod han professuren i filosofi och
väckte derunder genom sitt fängslande föredrag
ett stort filosofiskt intresse hos studenterna. 1870
utnämndes han till e. o. professor och 1873 till
bibliotekarie vid universitetet. Utom åtskilliga
artiklar i in- och utländska tidskrifter har han
författat Familjebegreppets utveckling ända till
reformationen
(1860), Leibnitz ett förebud till
Kant
(1864), Familjen (1864), samt det stora
och värdefulla arbetet Europas statsltf och
filosofiens politiska läror
(2 d., 1868–71)
äfvensom Undersökning af läran om viljans frihet
med särskildt afseende å Kants behandling af
problemet
(1868) hvari B. söker försvara
deterministernas åsigter. Hans brefvexling med
Feuerbach är offentliggjord i dennes af K. Grün
1874 utgifna "Briefwechsel und nachlass". B.
är en själsfrände till den engelske filosofen
Herbert Spencer och har städse slutit sig till
dem, som på naturforskningens grund söka
fota äfven de historiske och filosofiske
vetenskaperna. A. J. L.

Bolinder, Johan Erik, miniaturmålare, f. i
Söderhamn 1768, d. 1808, var en betydande
företeelse på det vid förra århundradets slut
och i början af det innevarande allmänt
omtyckta miniaturmåleriets område. Hans porträtt
utmärka sig för kraftig modellering, utmärkt
teknik och stor naturtrohet. Nationalmuseum
eger af honom ett miniaturporträtt på elfenben.

1. Bolinder, Jean, fabriksidkare, född d. 12
Sept. 1813 i Vaksala socken, nära Upsala, kom
1829 till Stockholm, der han blef elev hos G.
Broling, och var 1834–44 verkmästare vid kongl.
myntet. Efter flere under denna tid företagna

resor i England och Skotland, hvarunder han
inhemtade grundlig kännedom om
jernmanufakturen i dessa land, anlade han 1845 jämte sin
broder Karl Gerhard B. den Bolinderska
verkstaden i Stockholm (se nedan). Genom sina
redogörelser för de i andra land brukliga
inrättningarna för trävirkes bearbetande i stort har
han i hög grad främjat äfven den svenska
träförädlingen. Till följd af dessa B:s väckelser
hafva på senare tider uppstått flere storartade
snickerifabriker. B. är äfven en mycket anlitad
kommunalman: stadsfullmäktig i Stockholm
sedan 1862 o. s. v. 1858 invaldes han till
ledamot af Vetenskapsakademien. Sedan 1864 är
han ledamot af Tekniska högskolans (förut
Teknologiska institutets) styrelse.

2. Bolinder, Karl Gerhard, den förres
broder, fabriksidkare, född d. 24 Sept. 1818 i
Vaksala socken, nära Upsala, anställdes vid 19
års ålder såsom elev vid Sam. Owens
verkstad i Stockholm, hvarifrån han 1838 kom till
Motala och något senare, såsom verkmästare,
till Kockums gjuteri i Malmö. 1841 begaf han
sig i sällskap med sin broder Jean till England,
der han qvarstannade i två år, under hvilken
tid han arbetade på flere verkstäder. Vid
återkomsten började han genast jämte brodren
vidtaga anstalter för anläggandet af det stora
etablissement (Bolinders mekaniska verkstad), hvars
arbetschef han ännu är. B. besitter, utom
grundlig kännedom af fackets olika grenar, ett strängt
ordningssinne och stor organisationsförmåga.

Bolinders mekaniska verkstads aktiebolag,
på Kungsholmen i Stockholm, inrättades 1845
af bröderna Jean och K. G. Bolinder och
har från en ringa början höjt sig till ett af
landets mest betydande anläggningar i sitt slag.
Vid verkstaden, som f. n. (1877) sysselsätter
600 arbetare, hafva tillverkats 501
ångmaskiner om tillsammans 11,386 nominella hästkrafter
(den största om 250 hästkrafter), 587 större och
mindre ångpannor, en mängd kylskepp,
gasklockor, cisterner, ångkaminer, blästerhållare m.
fl. plåtarbeten äfvensom sågverk, ångqvarnar
och maskinerier för andra merkantila behof. I
gjuteriverkstaden hafva tillverkats spislar,
värmapparater, strykugnar och byggnadsarbeten.
Tillverkningsvärdet utgjorde första året (1845, då
endast några få arbetare sysselsattes) 21,000
kr., men uppgick 1876 till 1,534,732 kr.

Bolingbroke, Henry S:t John, viscount,
engelsk statsman och skriftställare, föddes i
Battersea (Surrey) 1678. Redan under sin vistelse
vid Oxfords universitet gjorde sig S:t John känd
både genom sina stora talanger och genom ett
utsväfvande lefnadssätt. År 1701 fick han plats
i underhuset, slöt sig der liksom Harley till de
moderate "tories" och vann hastigt genom sin
vältalighet och sin skicklighet, synnerligen i
intriger, en framstående ställning. När 1704
torykabinettet ombildades i mera liberal
riktning, ingick Harley såsom utrikes- och S:t John
såsom krigs-minister. Snart började de
intrigera emot "whigs". En Harleys slägting, m:rs
Masham, undanträngde hertiginnan Marlborough
ur hennes inflytelserika ställning hos drottning
Anna, hvars sympatier tillhörde tory-partiet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free