Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bolivar, Simon - Bolivia - Boll l. Bole, engelskt sädesmått = 6 bushels = 218 liter (83,3 knr) - Boll, badort i würtembergska Donaukretsen, nära Göppingen. Svafvelkällor - Bollandister - Bollebygd - Bollène - Boller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjelfständighet. Bland de storverk, som utfördes af B.,
må i främsta rummet nämnas slafemancipationen,
hvarom kungörelse utfärdades d. 21 Juli 1822.
– I Jan. 1825 afsade sig B. diktaturen i
Columbia. Det oaktadt beskylldes han sedermera
för att vilja upphöja sig till kejsare öfver de
stater han befriat, och stämplingar gjordes mot
hans lif. Derför afsade han sig i Jan. 1830
presidentskapet och begaf sig i Maj på väg
till Europa, men tvangs af sjukdom att stanna
på kusten vid Santa Marta, der han dog d. 30
Dec. s. å. 1852 aftäcktes i Lima hans i brons
gjutna ryttarestod.
Bolivia, förut Charcas eller Öfre Peru,
stat i Syd-Amerika. Det gränsar i n. och ö.
till Brasilien, i s. ö. till Paraguay, i s. till
Argentina, i s. v. till Chile och Stilla hafvet, i v.
till Peru.
Ytvidd och naturförhållanden. Landet,
som är nära tre gånger så stort som Sverige, har
en areal af 1,297,255 qv.-kilom. (23,560 qv.-mil).
Det är lågländt i n. och ö., omkring floderna
Marañon och La Plata, men i midten uppfylles
det af Andernas fjäll, som der bilda två
hufvudkedjor. Den ena bland dessa, den vestra,
har en medelhöjd af 4,160 m. (14,000 f.), och
hennes lägsta pass når en höjd af 3,860 m.
(13,000 f.). De högste topparna äro Huallatieri,
Nevado de Parinacota, Nevado de Pomarape
och Sahama, hvilka alla äro 5,938 m. (20,000 f.)
höga eller derutöfver. Den östra bergskedjan,
som kallas Cordillera real (Kungskedjan)
eller Bolivias Kordillerer, skiljer sig från den
vestra vid 23° s. br. och förenar sig åter med
henne vid 14° 40’ s. br. Medelhöjden är 4,340
m. (14,500 f.); det lägsta passet 3,768 m.
(12,700 f.). På denna kedja ligger Porcos och
Potosis fjällknut. De högste topparna äro
Illimani, 6,600 m. (22,000 f.), och Cerro de Sorata,
6,900 m. (23,000 f.); dessutom räknar man der
39 toppar, som äro mer än 3,860 m. (13,000 f.).
Snögränsen är vid omkr. 4,809 m. (16,200 f.)
höjd. Bland mindre bergskedjor i B. märkes
Cordilleras de Cochabamba, som går från
Cordillera real åt Ö. Mellan de bägge
hufvudkedjorna ligger den stora högslätten Oruro,
hvilken har en areal af 80,530 qv.-kilom. (1,451
qv.-mil).
B. är vattenfattigt. De flesta vattnen komma
från den östra sluttningen af Cordillera real
och flyta ut i Amazonfloden genom Madeira
(och dess tillflöden Veni, Mamoré, Itonama, Rio
Blanco och Guaporé) samt till La Plata genom
Paraguay, Pilcomayo och Verméjo. På den
vestra kedjan upprinna högst få vattendrag.
Den norre delen af högslätten Oruro intages
af sjön Titicaca, som har en areal af 8,380
qv.-kilom, (151 qv.-mil) och ett djup af bortåt 208 m.
(700 f.). Från dess sydöstre ände utgår floden
Desaguadero, som tömmer sig i en mindre sjö,
Pampa de Aullagas. Hela detta vattensystem
saknar aflopp.
Klimatet är på högslätterna torrt. I de
norra och östra låglanden falla starka regn.
Luften på de förra är mild, ehuru landet ligger
inom tropikerna. På lågslätten är värmen
tryckande. Befolkningen, som uppgår till omkr.
2 mill., tillhör den katolska religionen och talar
det spanska språket. Bland landets produkter
må nämnas guld, silfver i ymnighet, koppar
och tenn; salt; kinabark af bästa slag,
sassaparill, tobak och kryddor m. m. Boskaps- och
fårskötseln drifves med ganska stor framgång.
Läder, ull af får och vicuña samt guano utföras
i betydlig mängd. Bergverken gifva den största
inkomsten. Den årliga afkastningen är omkr.
300,000 marker silfver, 5,000 marker guld.
Grufdriften har dock mycket försämrats genom den
ständiga politiska osäkerheten i landet. De
rikaste grufvorna äro vid Potosi. – Införseln
uppgick 1875 till ett värde af 20,700,000 kr.;
utförseln s. å. till 18 mill. kr. Statsskulden var
61 mill. kr. Samfärdseln i landet försvåras
mycket till följd af fjällens och passens höjd
samt försiggår på lama- och mulåsnerygg till
B:s hamn Cobija eller till Perus hamn Arica.
B. är numera deladt i 11 departement:
Chuquisaca, Potosi, Oruro, Tarija, Atacama, La Paz,
Mejillones, S:a Cruz, Veni, Cochabamba och
Melgareja. De förnämste städerna äro:
Chuquisaca l. Sucre, hufvudstad, Potosi, La Paz,
Cochabamba samt hamnen Colija.
Före spaniorernas ankomst tillhörde B. det
gamla Inkas-riket. Väldiga ruiner omkring
Titicaca vittna ännu om dess storhet. Efter
eröfringen kom det under vice-konungen i Peru och
sedan under vice-konungen i Buenos Ayres.
Vid de öfriga spanska koloniernas resning skilde
sig äfven B. från moderlandet. – Dess
statsförfattning antogs d. 25 Aug. 1852. Styrelsen
är republikansk. Landet fick sitt namn efter
Simon Bolivar. Dess historia är efter
befrielsen en oafbruten rad af omstörtningar,
liknande hvad i de andra f. d. spansk-amerikanska
landen egt och eger rum.
Boll l. Bole, engelskt sädesmått = 6
bushels = 218 liter (83,3 knr).
Boll, badort i würtembergska Donaukretsen,
nära Göppingen. Svafvelkällor.
Bollandister, en förening af jesuiter, som
har sitt namn efter Johann von Bolland (f. i
Limburg 1596, d. 1665). Denna förening utgaf
Acta sanctorum (se d. o.).
Bollebygd. 1. Härad och tingslag i
Vestergötland, Elfsborgs län. Arealen 37,512 hekt.
(75,987 qv.-mil). 131 29/3a ofm., 88 3/4 fm. mtl.
6,631 innev. (1875). Det består af socknarna
Bollebygd, Björketorp och Töllesjö samt bildar
tillsammans med Marks och Vedens härad Marks
fögderi. – 2. Kontrakt. Se Marks och
Bollebygds kontrakt. – 3. Socken i Elfsborgs
län, Bollebygds härad. Arealen 19,048 hekt.
(38,586 tnld). 65 15/32 ofm., 41 1/4 fm. mtl. 3,172
innev. (1876). B. utgör jämte Björketorp och
Töllesjö ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontrakt.
Bollène [-län], stad i franska depart.
Vaucluse, vid floden Lez. 5,703 innev. (1872).
Silkesspinnerier, färgerier.
Boller, herregård i Jylland, nu tillhörande
grefskapet Frijsenborg. Det var 1630–58
vistelseort för Kristian IV:s hustru Kristine Munk,
som blifvit förvisad från hofvet och som dog
på B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
