Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bollerup - Bollhuset, namn på tvänne byggnader, en i Versailles och en i Stockholm. Se Bållhuset - Bolliger, John - Bollnäs - Bollshög, socken i Kristianstads län. Se Bolshög - Bollspel. Se Bållspel - Bolltistel, bot. Se Echinops - Bollverk l. Bålverk - Bolméer, Bengt Magnus - Bolmen - Bolmsö - Bolmört, bot. Se Hyoscyamus - Bologna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bollerup, socken i Skåne, Kristianstads län,
Ingelstads härad. Arealen 1,385 hekt. (2,805
tnld). 20 7/8 ofm. och fm. mtl. 589 innev. (1876).
Annex till Ullstorp, Lunds stift, Ingelstads
kontrakt. I socknen ligger Bollerup, ett af
Skånes större gods.
Bollhuset, namn på tvänne byggnader, en i
Versailles och en i Stockholm. Se Bållhuset.
Bolliger, John, äfventyrare, f. i kantonen
Bern 1822, deltog 1849 i den badensiska
insurrektionen och begaf sig derefter till sjös. I Alger
steg han ombord på ett svenskt fartyg, och i
Helsingör antog han 1851 tjenst som kock på
ett österbottniskt fartyg. Under resan och
sedermera i Gamla Karleby gjorde han sig ryktbar
för en mängd underkurer, som väckte afund hos
åtskilliga personer. Då han någon gång gifvit
antydningar om att han deltagit i 1849 års
händelser, bidrog detta att fästa vederbörandes
uppmärksamhet på hans person. Redan samma år
blef han gripen, lyckades rymma, men blef å
nyo fasttagen och förd till Helsingfors. Hans
fängslande väckte oerhördt uppseende i
Österbotten och föranledde en mängd
opinionsyttringar. I all tysthet sändes han ur landet, befann
sig 1853 i England och begaf sig slutligen till
Australien, der han dog på 1860-talet. E. G. P.
Bollnäs, socken i Gefleborgs län, södra
Helsinglands fögderi. Arealen (Katrinebergs
kapellförsamling inberäknad) 89,362 hekt. (181,019
tnld). 144 181/384 fm. mtl. (enl. 1825 års
jordebok). 6,982 innev. (1876). Jämte Annefors,
Katrinebergs brukskapell och ett bönehus vid
Hellbo masugn utgör B. ett regalt pastorat af
1:sta kl., Upsala stift, Helsinglands vestra nedre
kontrakt.
Bollshög, socken i Kristianstads län. Se Bolshög.
Bollspel. Se Bållspel.
Bolltistel, bot. Se Echinops.
Bollverk l. Bålverk, befästningsk., fordom
en allmän benämning på hvad som nu kallas
bastion, brukas numera mest i figurlig
bemärkelse för att beteckna något, som i ett eller
annat afseende tjenar till starkt skydd. G. U.
Bolméer, Bengt Magnus,
universitetslärare, f. i Hvittaryd i Småland 1785, d. 1849,
blef 1808 filosofie magister och 1810 docent i
historia vid högskolan i Lund, der han 1824 –
efter att under någon tid hafva förestått först
den estetiska och sedan den historiska
professuren – utnämndes till professor i orientaliska
språk. Han egde en omfattande humanistisk
bildning, men utöfvade ej något stort inflytande
som lärare. B. var värd i det ryktbara
sällskapet "Härberget", som i början af detta
århundrade utgjorde en samlingspunkt för de fleste
akademiske lärarna i Lund och i hvilket
Tegnér var själen.
Bolmen, Smålands störste insjö, belägen
mellan Vestra härad i Jönköpings län och
Sunnerbo härad i Kronobergs län. Arealen 183,5
qv.-kilom. (1,606 qv.-mil). Större delen af sjön,
jämte den deri belägna ön Bolmsö, räknas
till Jönköpings län. Höjden öfver hafvet
angifves till 141 m. (477 f.). B., som tillhör
Lagans vattensystem, upptager sjelf Unnen med
flere sjöar och afbördar sig sin vattenmassa
genom Bolm-ån och sjön Kösen. Genom denna
nejd, det gamla Finveden, gick, upp efter
Lagans floddal, en af de store stråkvägarna för
den forntida samfärdseln. Flere fornlemningar,
särskildt på Bolmsö, vittna om urgammal odling.
Till skydd mot framträngande fiender var på
en udde vid B:s södre spets medeltidsfästet
Piksborg anlagdt.
Bolmsö. 1. Socken i Jönköpings län,
Vestra härad. Arealen 14,572 hekt. (29,519 tnld). 39 3/8
ofm., 25 3/8 fm. mtl. 1,040 innev. (1876).
Denna socken, som omfattar ön Bolmsö och landet
vester om Bolmen, utgör jämte Dannäs och
Tannåker ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Vexiö
stift, Vestbo kontrakt. – 2. Ö i sjön Bolmen i
Småland. På denna ö, särskildt å hennes norre
och östre delar, finnes en mängd fornlemningar,
som visa, att ön haft en stor betydelse under
den förhistoriska tiden, till och med redan under
stenåldern. En gård med namnet Hof antyder,
att der funnits ett hedniskt tempel. I Hervars
saga omtalas Bolm, eller Bolmsö (Bólmsey),
som hemvist för kämpen Arngrims tolf vilde
söner, hvilka föllo i striden mot Hjalmar den
hugfulle och Arv-Udd (Örvar Oddr). Det är
omöjligt att afgöra huruvida sagans Bolmsö är
detsamma som den småländska ön eller som ön
Bolm i norre delen af Norge eller måhända
någon annan ö. Hd.
Bolmört, bot. Se Hyoscyamus.
Bologna [-lå’nja]. 1) Provins i det italienska
landskapet Emilien. Arealen 3,635 qv.-kilom.
(66 qv.-mil). 439,232 innev. (1871). B. utgör
en del af den lombardiska slätten och
vattnas af många bäckar, som nedflyta från
Apenninernas sluttning och falla ut i Po.
Betydande silkesodling och boskapsskötsel. – 2)
Hufvudstad i nämnda provins, vid
Apenninernas fot, mellan floderna Reno och Savena.
115,957 innev. (1871). Handel med mackaroni,
likörer, inlagda frukter, konstgjorda blommor,
sidentyger, papper och välluktande tvål. Säte
för prefekt, ärkebiskop, öfverdomstol och
handelstribunal. I B. finnas dessutom museum,
botanisk trädgård, observatorium, konstakademi
(stiftad af påfven Klemens XIII) m. fl.
vetenskapliga anstalter och samlingar. Mest bekant
är B. för sitt universitet, Italiens – och kanske
verldens – äldsta och utmärktaste, hvilket
stiftades egentligen först 1158, men räknar sin
uppkomst från en lärdomsskola, som lär hafva blifvit
anlagd redan 425 af kejsar Theodosius II,
ursprungligen endast för romersk rätt. Dess
bibliotek omfattar 105,000 band och 6,000
handskrifter. Af stolthet öfver detta universitet
präglade staden på sina mynt: "Bononia docet"
(Bologna är läromästarinnan). B. är en
välbyggd stad; af byggnaderna märkas i synnerhet
de bägge lutande tornen. Tillika är det en af
Italiens äldste städer. Det anlades under
namnet Felsina af etruskerna, koloniserades af
romarna och kallades af dessa Bononia. I
stadens närhet afslöts 43 f. Kr. det andra
triumviratet. Karl den store gjorde B. till en fri
stat. Under senare hälften af 1100-talet och
förra hälften af 1200-talet var staden så mäktig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
