- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
839-840

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bombaj l. Bombay - Bombard - Bombarder-galiot - Bombardering - Bombardon - Bombasin - Bombast - Bombax - Bombax-ull, bot. Se Bombax - Bombay, presidentskap och stad i Indien. Se Bombaj - Bombebössen - Bombelles - Bombfri, Bombsäker, befästningsk. - Bombinator, zool. Se Klockgroda - Bombkanon - Bombkits, sjöv. - Bombo, nord-amerikanskt bränvin af rom, muskot och socker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bombaj l. Bombay. 1) Presidentskap
i engelska Ostindien. Det innefattar vestre
delen af Dekan, mellan 28° 32’ och 13° 65’ n. br.,
och gränsar i n. v. till Belutsjistan, i n. till
Pendjab, i ö. till Indore (Holkars land),
centralprovinserna Vest Berar och Nizams område, i
s. till Madras och Maissor, i v. till Arabiska
hafvet. Arealen 501,693 qv.-kilom. (9,111
qv.-mil), hvaraf 322,343 qv.-kilom. (5,854 qv.-mil)
äro Englands omedelbara besittning och 179,350
qv.-kilom. (3,257 qv.-mil) tillhöra lydstater.
Innevånare-antalet uppgick 1872 till 25,189,206
personer, af hvilka 16,349,206 tillhörde de
omedelbara besittningarna och 8,840,000
lydstaterna. Presidentskapet indelas i provinserna
Dekan, Kokan, Gujerat och Sind. – 2)
Hufvudstad i nämnda presidentskap, vid
Arabiska hafvet, med den bästa hamnen på hela
vestra kusten och den enda, som är tillgänglig
under sydvest-munsonen. 644,405 innev. (1872),
hvaraf 63 % hinduer, 22 % muhammedaner och
5 % europeer. Betydande handel. Utförsel,
hufvudsakligen af bomull och säd, 504 mill. kr.;
införsel 402 mill. kr. (1872). O. A. S.

Bombard (Fr. bombarde, Ital. bombardo, T.
pommer). 1) Ett på 1600- och 1700-talen
brukligt blåsinstrument af trä. Bombarden, från
hvilken fagotten leder sitt ursprung, fans i flere
storlekar och tonomfång. Den största arten,
bombardone, var mer än 2,67 m. (9 f.) lång. – 2) En
i äldre orglar befintlig 16-fots pedalstämma. A. L.

Bombarder-galiot, sjöv., galiot-tackladt
bombskepp, med två mörsare, uppställda på
bäddning framför den främsta masten. Jfr
Bombskepp, Galiot, Mörsarefartyg. R. P.

Bombardering, krigsv., ett krigsföretag, som
vanligen utföres i förening med inneslutning
och som afser att genom beskjutning tvinga
befästa platser att gifva sig. Elden bör dervid
utbredas öfver hela den befäste platsen eller ock
samlas mot de delar af densamme, genom
hvilkas förstörande man tror sig framkalla det
största moraliska intrycket och sålunda så fort som
möjligt ernå hvad man åsyftar, nämligen
platsens kapitulation. Se Fästningskrig. W. G. B.

Bombardon [bångbardå’ng], Fr., ett stort,
bastuban liknande och af henne numera nästan
alldeles utträngdt blåsinstrument af bleck. Det
har 3 ventiler och omfånget B-g1. A. L.

Bombasin, Fr. (af Grek. bombyx, silkesmask),
ursprungligen ett endast i Italien förfärdigadt
tyg af bomull, kamelhår och silke. Numera
består bombasin vanligen endast af ull och
väfves i flere europeiska land.

Bombast (af Grek. bombos, doft brummande
ljud), svulstigt och högtrafvande
framställningssätt. – Adj. Bombastisk.

Bombax L., Ullträd, bot., växtslägte af nat.
fam. Malvaceae, underfam. Bombaceae, kl.
Monadelphia L. och ordn. Polyandria, innefattar
träd, som oftast äro resliga samt hafva fingrade
blad och vanligen hvita blommor. De flesta
arterna växa i de tropiske delarna af Amerika.
Inuti den ved- eller läderartade frukten finnes
en kort, tät ull, som omgifver fröen. Den ull,
som fås af B. Ceiba L. och några andra arter,
nyttjas till stoppning af bolstrar, dynor och

madrasser. Den nämnda arten är ett resligt,
17–30 m. (60–100 f.) högt, träd från
Vestindien och Syd-Amerika. Af dess urhålkade
stam förfärdiga infödingarna kanoter, som
rymma ända till 150 man. Några bombax-arter
hafva stammen tunnlikt uppsvälld. – Åtskilliga
arter anföras från Europas tertiära
aflagringar. Ldt.

Bombax-ull, bot. Se Bombax.

Bombay [-bä], presidentskap och stad i
Indien. Se Bombaj.

Bombebössen, danskt hospital (i Köpenhamn)
för gamla välfrejdade sjömän, upprättadt 1819
af kommendören P. N. Sölling. Namnet
härrör deraf att gåfvor till asylet insamlades i
en bomb, som för detta ändamål var framsatt i
stiftarens ämbetsrum.

Bombelles [bångbä’l], ursprungligen
portugisisk, sedan till Frankrike och sist till Österrike
öfverflyttad slägt. Ludwig Philip, grefve
af B., österrikisk diplomat, f. 1780, blef 1816
sändebud i Köpenhamn, der han förmälde sig
med en dotter till författarinnan Friederike Brun.
I Dresden, dit han sedermera skickades, blef
hans hus, genom musikaliska och dramatiska
tillställningar, en samlingsplats för den förnäma
verlden. 1819 bevistade B. kongressen i
Karlsbad, der han med hänsynslös stränghet vidhöll
sina instruktioner. Derefter tjenstgjorde han
under flere år som österrikiskt sändebud vid
några småhof i Italien. Död 1843.

Bombfri, Bombsäker, befästningsk., kallas
en sådan inom en fästning eller förskansning
befintlig plats, som genom sitt tak skyddas för
de fientlige kastkropparna. Taket utgöres
antingen af murade hvalf, som hafva stark
konstruktion och äro täckta med faskiner, jord o. d.,
eller af bjelklag med fyllning ofvanpå, såsom
vid blinderingar. Bombfria byggnader tjena
till bostäder (kaserner), sjukhus, kruthus o. s. v.
Vid fästningskrig är det, efter det refflade
artilleriets införande, af stor vigt att i en
belägrad fästning finnas bombfria byggnader i
tillräcklig mängd. G. U.

Bombinator, zool. Se Klockgroda.

Bombkanon. Bomber voro till en början
afsedda endast till att kastas ur mörsare, men
sedan konstruerades bombkanoner, med hvilka
man kunde såväl skjuta som kasta bomber. I
Sverige antogos 1840 bombkanoner af två slag
(7-tums och 6 1/2-tums), hvilka laddades från
mynningen, och 1854 antogos bombkanoner,
som voro inrättade för bakladdning enligt
Wahrendorffs system. Kanonens vigt är omkr. 3,570
kilogr. (8,400 skålp.) och således så tung, att
han endast kan användas på fästningar, fartyg
och kustbatterier. Laddningen väger omkr. 5,1
kilogr. (12 skålp.). – De slätborrade
bombkanonerna, såsom ej varande tidsenliga, utbytas
efter hand mot refflade eldvapen. W. G. B.

Bombkits, sjöv., bombskepp, liknande
bombarder-galioten, men försedd med rår på
båda masterna, eller endast på den främsta (jfr
Bombskepp, Ketch). R. P.

Bombo, nord-amerikanskt bränvin af rom,
muskot och socker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:21:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfab/0428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free