Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bombskepp - Bombsäker, befästningsk. Se Bombfri - Bombus, zool. Se Humla - Bombylius, zool. Se Sväfvarehumla - Bombyx, zool. Se Spinnare - Bomdirk, sjöv. Se Bom - Bomfim, José Lucio Travassor Valdes - Bomilcar - Bommel (Zalt-Bommel) - Bommel, Cornelius Richard Anton van - Bomolja, ett sämre slags olivolja (se d. o.) - Bomsegel, sjöv. - Bom-skot, sjöv. Se Bom - Bomull kallas de hår, som bekläda fröen hos några arter af slägtet Gossypium (se d. o.) - Bomullsfrökakor - Bomulls-industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bombskepp, sjöv., allmän benämning på
fartyg, som äro inrättade att föra en eller flere
mörsare. Förslaget att nyttja mörsare ombord
väcktes först af en ung fransk sjöofficer, Renau
d’Elicagarray, vid Ludvig XIV:s krigsföretag
mot Alger 1681. Ehuru förslaget till en början
möttes med löje, sattes det likväl i verket
och med den lyckligaste följd. Senare tiders
bombskepp hafva fått benämningen
mörsarefartyg. R. P.
Bombsäker, befästningsk. Se Bombfri.
Bombus, zool. Se Humla.
Bombylius, zool. Se Sväfvarehumla.
Bombyx, zool. Se Spinnare.
Bomdirk, sjöv. Se Bom.
Bomfim, José Lucio Travassor Valdes,
grefve af B., portugisisk general, f. 1787, kämpade
1828 för Maria da Gloria mot dom Miguel,
men besegrades. 1832 var han en bland
de förste, som slöto sig till dom Pedro. Såsom
chef för de konstitutionelle blef han 1837 krigs-
och marinminister, men 1841 nedlade han sin
portfölj. Då absolutisterna 1842 kommo till
makten och upphäfde 1837 års konstitution,
ställde han sig i spetsen för trupperna, men
måste 1844 kapitulera och taga till flykten. 1846
återkom han och fick ett befäl, men häktades kort
derefter. Sedan han blifvit frigifven, ställde han
sig åter i spetsen för ett uppror, men blef slagen
och deporterad till Afrika (s. å.). Han benådades
1847, återvände till Portugal och deltog i den
republikanska resningen 1848. Död 1862.
Bomilcar 1) Kartaginensisk fältherre, som
310 f. K. blef slagen af Agathokles från Syracusa.
308 sökte han tillskansa sig enväldet i
Kartago, men besegrades och afrättades. – 2)
Befälhafvare öfver den kartaginensiska flottan
under andra puniska kriget (218–201 f. Kr.).
Bommel (Zalt-Bommel), stad i nederländska
prov. Geldern, vid Waal, n. om den af floderna
Maas och Waal bildade ön Bommelwaard (möjligen
Caesars Insula batavorum). 3,987 innev. (1873).
Nära B. ligger det af
spaniorerna 1599 uppbyggda fästet Andreas.
Bommel, Cornelius Richard Anton van,
belgisk biskop (i Liége), f. 1790, d. 1852,
arbetade med ifver för prästerskapets inflytande
på skolundervisningen och tog en verksam andel
i upprättandet af det katolska universitetet
i Louvain. Belgiens skollag af 1842 har till
en del honom att tacka för sin tillkomst.
Bomolja, ett sämre slags olivolja (se d. o.).
Bomsegel, sjöv., det segel – vanligtvis gaffelsegel
– hvars underkant antingen är litsad
(fäst) till en bom eller ock kan utspännas långs
bommen genom en s. k. uthalare, som är fäst
i seglets skothorn (nedre, bakre hörn) och löper
genom bommens ytterste ände. Jfr Bom. R. N.
Bom-skot, sjöv. Se Bom.
Bomull kallas de hår, som bekläda fröen hos
några arter af slägtet Gossypium (se d. o.).
Bomullsfrökakor. Till utfodring åt husdjuren
användas numera ganska allmänt oljekakor,
hvilka vid oljeslagerierna fås såsom biprodukt
efter åtskilliga frön, såsom linfrö, bomullsfrö,
rapsfrö, hampfrö m. fl. Bomullsfröen
bestå af ett hårdt skal och en oljehaltig kärna,
hvilka hvardera utgöra ungefär hälften af fröets
vigt. Vid utpressning af oljan brukar man antingen
förut skala fröen eller ock pressa dem
utan att afskilja skalen, och i bägge fallen erhåller
man bomullsfrökakor. De kakor, som man
får efter oskalade frön, hafva naturligtvis ett
långt ringare näringsvärde än de kakor, som
man fått efter skalade frön. De sistnämnda
kakornas ägghvite- (protein-) halt uppgår till
30–40 proc., och deras fetthalt till 10 proc.,
hvadan de äro det näringsrikaste fodermedel,
som man har att gifva husdjur. Goda bomullsfrökakor
böra hafva gul färg och angenäm smak.
Mörka, härskna och mögliga kakor böra ej användas.
Vid utfodring krossas bomullsfrökakorna till
ett groft pulver, som jämte säd, halm
och rotfrukter dagligen gifves boskapen: 2–3
skålp. till nötkreaturen och 1/2–1 skålp. till får
och svin. Jfr Fodermedel. C. A. L.
Bomulls-industri. Enligt alla nyare forskningar
är Indien bomullens hemland, och sannolikt
hemtade kineserna länge bomullsväfnader
derifrån. Först i 10:de årh. fick bomullsodlingen
en större utsträckning i Kina. I Egypten
tyckes bomullen hafva varit okänd till omkr.
500 f. Kr. Alexander den stores tåg till Indien
förmedlade bomullens spridning till Grekland
och Italien. I 9:de årh. grundlade morerna en
betydande bomulls-industri i Spanien, hvilken
dock upphörde med deras välde. Den gamla
italienska bomulls-industrien antog vid början
af 15:de årh. storartade proportioner i Venezia
och några närliggande städer. Derifrån kom
bomullen till Tyskland, der den i 14:de och
15:de årh. blef föremål för en ansenlig industri.
Det är obekant när den först började bearbetas i
England, men man vet, att bomullsfabriker funnos
i Manchester redan vid midten af
17:de årh. 1764 funnos kattuntryckerier i England,
och 1812 voro 4 mill. spindlar i verksamhet derstädes.
– I Amerika torde bomulls-industrien hafva
varit urgammal. När den nye
verldsdelen upptäcktes af européerna, fans en
sådan industri i stor skala hos aztekerna (i
Mejico). 1621 anställdes det första försöket med
bomullsplantering i de britiska kolonierna i
Nord-Amerika, och 1849 uppgick utförseln till
mer än 425 mill. kilogr. (1,000 mill. skålp.).
F. n. intaga, hvad fabrikernas storlek, förbrukningen
af råämne, antalet arbetare och användningen
af mekaniska hjelpmedel angår, bomullsspinningen
och bomullsväfningen det främsta
rummet inom den textila industrien. De voro
de första, som gjorde sig till godo den nyare
tidens uppfinningar på maskinkonstruktionens
område. Spinnmaskinen och den mekaniske
väfstolen användes först i bomullsindustrien –
på henne bero t. o. m. deras uppfinning och
konstruktiva utveckling –, och från henne banade
sig tryck- och appretur-maskinerna derefter väg
till andra textila områden.
Bomullsförbrukningen i Europa utgjorde i
medeltal årligen:
| 1846–50 | 518 | mill. | kilogr. | (1 kilogr. = 2,4 skålp.). |
| 1851–55 | 704 | " | " |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
