- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
877-878

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bonneval, Claude Alexandre, grefve de - Bonneville, Nicolas de - Bonnier d'Arco, Ange - Bonnington, R. P., engelsk målare. Se Bonington - Bonnivard, François de - Bonnivet, Guillaume Gouffier de - Bonnueill, Etienne de - Bonny - Bononisk fosfor, kem. Se Bologneser-sten - Bononiska lysstenen, fys. o. miner. Se Bolognesiska lysstenen - Bonorum cessio, Lat., jur., "afträdande af egendom", cession. Se Konkurs - Bonosos, grekernas benämning på påfven Benedikt I - Bonosus - Bonpland, Aimé

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bonneval [-növa’l], Claude Alexandre,
grefve de B., äfven kallad Achmed pascha,
fransk äfventyrare, f. 1675, ingick vid 13 års
ålder i fransk krigstjenst och utmärkte sig
såväl i Nederländerna (1690) som i Italien (1701).
När han det oaktadt icke vann befordran, blef
han förbittrad och förolämpade krigsministern,
hvarför han af en krigsrätt dömdes till döden.
Men innan domen föll, hade B. flytt till
Österrike, der han blef generalmajor. Sedan han
tappert kämpat mot sina landsmän under
fälttågen 1710–12, befordrades han till
fältmarskalk-löjtnant och deltog såsom sådan i turkiska
kriget, hvarunder han sårades i slaget vid
Peterwardein 1716. Han vistades derefter en kort
tid i Paris, der hans process 1714 blifvit
nedlagd. 1723 blef han general-fälttygmästare i
Nederländerna, men snart derefter, i anledning
af en duell, dömd till döden. Han undslapp
dock med ett års fängelse. Sedermera begaf
han sig till Konstantinopel, der han 1730
öfvergick till islam och der han under namnet
Achmed utnämndes till pascha af tre hästsvansar.
B. organiserade det turkiska artilleriet efter
europeiskt mönster och blef till belöning
derför ståthållare på Chios, men föll slutligen i
onåd hos sultanen och dog 1747, just då han
stod redo att återvända till Europa.

Bonneville [-növi’l], Nicolas de, fransk
literatör, f. 1760, stiftade under den stora franska
revolutionen, jämte Fauchet, sällskapet "Cercle
social" samt utgaf ett par tidningar. Under
skräckregeringen häktades han, men frigafs efter
Robespierres fall. Äfven under Napoleon I:s
tid satt han någon tid i fängelse såsom politiskt
misstänkt. Död 1828. Han är författare till
Histoire de l’Europé moderne (1789–92) och
De l’esprit des religions (1791) m. fl. arbeten.

Bonnier d’Arco [bånnie darkå], Ange, fransk
statsman, f. 1750, var medlem af konventet och
röstade såsom sådan för Ludvig XVI:s död.
1797 sändes han af direktorium till Rastadt för
att underhandla om fred, och 1799, vid afresan
derifrån, mördades han jämte en annan af den
franska republikens delegerade. En brorson till
honom, Gerhard B., begaf sig 1802 till
Köpenhamn, der han upprättade bokhandel och
tryckeri, och dennes söner, Adolf, Albert och
David Felix, flyttade öfver till Sverige samt
upprättade bokhandelsaffärer i Stockholm och
Göteborg.

Bonnington [-tön], R. P., engelsk målare.
Se Bonington.

Bonnivard [-var], François de, schweizisk
andlig, f. 1496, blef 1513 prior i klostret
Saint-Victor i Genève och ställde sig derefter på de
genèviske borgarenas sida under striden mellan
dem samt deras biskop och hertigen af Savoyen,
hvilket hade till följd, att den senare höll
honom fängslad 1519–20. Tio år derefter råkade
han åter i hertigens våld och inspärrades i
slottet Chillons underjordiska fängelse, ur
hvilket han icke befriades förrän 1536, då bernarna
eröfrade slottet. Död sannolikt 1570 i Genève.
B. är hjelten i Byrons dikt "The prisoner of
Chillon".

Bonnivet [-ve], Guillaume Gouffier de,
fransk amiral, användes af Frans I, hvars
gunstling han var, i åtskilliga diplomatiska uppdrag.
1523 förde han den franska hären till Italien,
men drefs af spaniorerna tillbaka öfver Sesia
(1524) och stupade i slaget vid Pavia, d. 24
Febr. 1525.

Bonnueill [-nö’j], Etienne de, fransk
byggmästare och stenhuggare ("tailleur de pierre"),
kallades vid slutet af Magnus Ladulås’
regering från Paris till Upsala för
domkyrkobyggnadens skull. Åtföljd af tio andra mästare och
lika många gesäller, anlände han till Upsala
1287. Se Upsala.

Bonny, Nigers östre mynningsarm. Nära
derintill ligger staden Bonny (omkr. 6,000 innev.),
som är den förnämsta marknaden för palmolja.

Bononisk fosfor, kem. Se Bologneser-sten.

Bononiska lysstenen, fys. o. miner. Se
Bolognesiska lysstenen.

Bonorum cessio, Lat., jur., "afträdande af
egendom", cession. Se Konkurs.

Bonosos, grekernas benämning på påfven
Benedikt I.

Bonosus. 1) Quintus B., romersk fältherre
under kejsarna Aurelianus (270–275) och
Probus (276–282), upphäfde sig till kejsare i
Rhenprovinserna, men besegrades af kejsar Probus
och tog sig derefter af daga i Köln 280. –
2) Biskop i Sardica i Illyrien, afsattes af
synoden i Capua (391), emedan han lärde, att Maria
haft flere barn än Jesus. Anhängare af denna
åsigt, bonosianerna, funnos ännu i 6:te årh.

Bonpland [bångpla’ng], Aimé, fransk botanist,
f. 1773 i La Rochelle, studerade medicin i Paris
och begaf sig derefter, i sällskap med A. v.
Humboldt, på resor i Spanien, Mejico, Cuba,
Columbia, Kordillerernas bergstrakter samt kring
Orinoco och Amazonfloden, hvilka resor blefvo
epokgörande för naturvetenskaperna. Han
samlade i Syd-Amerika mer än 6,000 växtarter, af
hvilka 3,500 på den tiden ännu ej voro
beskrifna. Efter sin återkomst (Aug. 1804)
utnämndes han af Napoleon I till föreståndare för de
kejserl. botaniske trädgårdarna i Navarra och
Malmaison. Öfver dessa utgaf han en utförlig
beskrifning, Description des plantes rares,
cultivées à Navarre et à Malmaison
(1813, med 64
kopparstick). Vid samma tid var han sysselsatt
med utgifningen af Plantes équinoxiales
recueillies en Mexique
(1805–18) och Monographie
des mélastomacées
(1806–23, med 120
kopparstick). Kejsarens fall upprörde honom så,
att han ej längre ville stanna i Europa. Han
begaf sig derför (1816) till Buenos Ayres, der han
utnämndes till professor i naturvetenskaperna.
1820 anträdde han en färd uppför Parana-floden
för att utforska Paraguay, der han anlade en
koloni. Denna förstördes dock snart af den
afundsamme diktatorn, d:r Francia, och B. sjelf fördes
Dec. 1821 fången till Asuncion, der han, trots
alla Humboldts och flere regeringars försök att
befria honom, hölls i förvar ända till Maj 1829.
Han slog sig då, för en kort tid, ned såsom läkare
i Brasilien, vid Piratini-flodens mynning.
Derifrån begaf han sig till Uruguay, hvarest han
anlade en mängd nyttiga planteringar, i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:21:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfab/0447.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free