Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bopp, Frans - Boppard - Bor, kem. - Bor, Peter Christinenzzon - Bora - Bora, Katarina von - Borabora, en af Sällskapsöarna - Boracit - Boragineæ l. Borragineæ - Borago - Borassus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sanskritstudiet i Tyskland. Hans vigtigaste
arbete är emellertid Vergleichende grammatik des
sanskrit, zend, armenischen, griechischen,
lateinischen, litauischen, altslawischen, gothischen und
deutschen (1833–52; 3:dje uppl 1868–71).
Detta epokgörande verk ådagalägger genom
orubbliga bevis, att alla språk från Ganges till
Island bilda en stor familj, hvars samtlige
grenar uppvuxit ur en enda stam. I Glossarium
sanscritum (1830; 3:dje uppl. 1867) lemnade
han en god ordbok för det första studiet af
sanskritspråket. Äfven hans "Vergleichende
grammatik" innehåller ett utmärkt glossarium.
Såsom kompletteringar till nämnda grammatik
utgaf han dessutom Ueber die keltischen sprachen
(1839), Ueber die verwandtschaft der
malayisch-polynesischen sprachen mit dem
indogermanischen (1841), Vergleichendes accentuationssystem
(1854) m. fl. Den 16 Maj 1866 – femtionde
årsdagen efter offentliggörandet af hans
"Konjugationssystem" – grundlades i Berlin en fond,
"Die Boppstiftung", med ändamål att främja
studiet af sanskrit och jämförande språkforskning.
Död d. 23 Okt. 1867. Se vidare "Geschichte
der germ. philologie" von R. von Raumer.
Boppard, stad i preussiska regeringsområdet
Koblenz, vid Rhen. Omkr. 5,000 innev. Icke
långt från B. ligger kallvattenkur-anstalten
Marienberg.
Bor, kem., ett till metalloiderna hörande
grundämne, hvars atomvigt (11, då vätets är 1)
tecknas B. I naturen förekommer bor aldrig i
obundet tillstånd, utan alltid förenad med syre till
borsyra eller borsyrade salter (borat). Af
borsyra kan man erhålla bor genom upphettning
med metallen natrium. Man får på detta sätt
ett mörkbrunt, affärgande pulver, som vid
upphettning i luft förbrinner till borsyra. Bor
löses ej i vatten, men syrsättes af salpetersyra.
Genom upphettning af borsyra med aluminium
framställde Wöhler och H. Sainte-Claire Deville
1856 s. k. bor-diamanter, hvilka utgöras af
föreningar mellan aluminium och bor samt kol.
De äro ytterst hårda, hafva gulaktig färg och
diamantglans. De kunna dock, till följd af sin
skörhet, ej slipas och infattas. P. T. C.
Bor, Peter Christinenzoon, holländsk
historieskrifvare, f. 1559, d. 1635, blef 1615 af
staterna Holland och Vest-Friesland utnämnd
till deras historiograf. Af hans stora verk
Oorsprony, begin ende vervolg der nederlandsche
oorlogen utkom den bästa upplagan 1679.
Bora, meteor., benämningen på en nordlig
eller nordöstlig, någon gång på en mera östlig,
vind, som företrädesvis vintertiden blåser i den
norre änden af Adriatiska hafvet. Han utmärker
sig genom sin häftighet och de ytterst våldsamma
byar ("refoli"), af hvilka han är beledsagad och
som hvirfla upp stenar af t. o. m. en
knytnäfves storlek. När denne vind blåser, ligger
alltid ett molntäcke öfver de Juliska alperna,
medan himlen åt hafssidan ofta är klar. Boran
utgör en fortsättning af de svagare nordliga
vindar, som herska på andra sidan om nämnda
bergskedja, men får sin styrka, när hon genom
passen nedtränger till hafskusten. Lorenz anser,
att de häftiga byarna härleda sig derifrån att
vindens passage genom bergpassen röner ett
motstånd af en vid dessa tillfällen i de högre
luftlagren framgående sydlig luftström
("scirocco"), hvars tillvaro synes honom ådagaläggas
af molnens rörelser. R. R.
Bora, Katarina von, Luthers maka, f. 1499,
blef tidigt nunna i klostret Nimptschen, men
flydde derifrån, tillsammans med åtta andra
nunnor, 1523, då hon af Luthers skrifter funnit sig
kunna göra detta utan samvetsförebråelser.
Sedan vistades hon i Wittenberg, der hon gifte
sig 1525. Hon blef moder till tre söner och
tre döttrar. Luther testamenterade henne all
sin egendom, "emedan hon städse varit en from
och trogen hustru". Död i Torgau 1552.
Borabora, en af Sällskapsöarna.
Boracit, miner., ett i kuber och dermed
beslägtade former kristalliserande mineral, som,
inneslutet i gips, träffas i Hannover, Holstein
och vid Halberstadt. Boraciten utgöres af ett
borsyradt salt af magnesium i förening med
klormagnesium. Den är nära beslägtad eller
kanske identisk med stassfurtit. P. T. C.
Boragineae l. Borragineae, bot., är en
naturlig växtfamilj, som tillhör de med sambladig
blomkrona försedda (gamopetala) dikotylema och
i synnerhet är utmärkt genom frukten, som
består af 4 smånötter. Från den närmast stående
familjen, Labiatae, som har likadan frukt,
skiljes den genom sin regelbundna blomkrona.
Nästan alla dithörande växter äro sträfhåriga örter.
Familjen tillhör nästan uteslutande den norra
tempererade zonen; i Sverige finnas omkr. 20
arter, af hvilka flere höra till våra
allmännaste och mest bekanta växter, t. ex. arterna af
slägtet Myosotis (Förgät mig ej). Hvarken
i medicinskt eller tekniskt hänseende äro de af
någon synnerlig vigt. S. A.
Borago L., bot., växtslägte af nat. fam.
Boragineae, kl. Pentandria L., ordn. Monogynia.
B. officinalis L., hvilken härstammar från
medelhafstrakterna och såsom förvildad är
tämligen allmän i södra och mellersta Europa, är
en grenig, omkr. 0,3–0,6 m. (1–2 f.) hög, med
hvitaktiga, styfva borst beklädd ört, som har
ganska stora, äggrundt lansettlika blad och
vackra, oftast himmelsblåa, hjullika blomkronor.
Nästan hela växten är saftig, luktar och
smakar som gurka och plägar, medan den är ung,
ätas som salad. Den innehåller salpeter och
sprakar derför starkt vid förbränning. Fordom
nyttjades den i medicinen. Ldt.
Borassus L., Solfjäderpalm, bot.,
växtslägte af nat. fam. Palmae, kl. Dioecia L., ordn.
Hexandria. – B. flabelliformis L., vanlig
solfjäderpalm, vinpalm, palmyrapalm, en
tämligen högväxt, vacker palmart med
solfjäderlikt delade bladskifvor, är ett af de
nyttigaste träd, som finnas, täflande med
dadelpalmen och kokospalmen. I Ostindien, der det
förekommer både vildt och odladt, är det af
synnerligen stor vigt. Om man afskär
honblommornas kolfvar eller gör inskärningar i de
hölster, som omsluta dessa, så utflyter en
vätska, hvilken under namn af palmvin eller toddy
nyttjas som dryck. Af denna vätska beredes
genom inkokning ett slags brunt socker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
