Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 887-888 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borddans - Bordeaux - Bordeaux-vin - Bordell - Bordereau - Bordesholm - Bordeyri, handelsplats på vestre delen af Island - Bording, Anders - Bordläggning, skeppsb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

företeelse iakttogs först i Amerika (på 1840-talet) och
begagnades snart af de "troende" till att
åstadkomma förbindelse med aflidna personer o. s. v.
Jfr Animal magnetism, Klappandar,
Psykograf, Spiritism.

Bordeaux [-då], stad i franska depart.
Gironde, på venstra stranden af floden Garonne
och 91 kilom. (12 1/2 mil) från mynningen.
194,055 innev. (1872). Näst Marseille och Havre
är B. Frankrikes mest betydande sjöstad.
Garonne, som ända till B. är segelbar för fartyg
på 800 tons, bildar en förträfflig hamn, som
rymmer 1,000 fartyg. Öfver nämnda flod leder
en präktig bro med 17 hvalf. Staden eger många
vackra torg, af hvilka det förnämsta, Place des
Quinconces, är prydt med stoder af
Montesquieu och Montaigne. Stor vetenskaplig
verksamhet råder. Universitet (stiftadt 1472).
Ärkebiskopssäte. Fem teatrar. Ytterst liflig handel,
hufvudsakligen med vin och spirituosa; staden
ligger nämligen midt i vindistriktet Médoc.
Före jernvägarnas uppkomst berodde B:s
handel mycket på Languedoc-kanalen. Utförsel och
införsel tillsammans uppgingo 1872 till 297 mill.
kr. Vin utskeppades till ett värde af 101 mill.
(Se Bordeaux-vin.) Öfriga utförselvaror äro
hufvudsakligen säd, frukt, socker och kork samt,
till Sydamerika, fabriksvaror af alla slag.
Skeppsbyggeriet är betydligt. 1875 egde staden 220
fartyg med 92,000 tons. Direkt
ångbåtsförbindelse med Sverige. – B. var på romarnas tid
hufvudort i provinsen Aquitania och kallades då
Burdigala. Sedan blef det hufvudstad i de
franska landskapen Guienne och Bordelais.
1152–1453 lydde det under engelsmännen. O. A. S.

Bordeaux-vin [-då-] är det gemensamma
namnet på de viner, som alstras i franska depart.
Gironde och som öfver staden Bordeaux komma
i marknaden. Dessa viner, af hvilka det finnes
både röda och hvita, hänföras till 6
hufvudslag: Médoc, Graves, Palus, Côtes, De
terre forte (S:t Emilion) och D’Entre deux
mers. De finaste röda sorterna (les premiers
crus) äro Lafitte, Latour,
Château-Margeaux och Haut-Brion; af andra rangen (les
deuxièmes crus) äro Mouton, Rauzan,
Léoville m. fl. Det yppersta hvita bordeaux-vinet
är Château d’Yquem. I England kallas
alla röda bordeaux-viner Claret.

Bordell (Fr. bordel, af Fornn. bord, bräda),
egentl. brädhus; af offentliga qvinnor bebodt
hus, som står under polisens uppsigt, skökohus.

Bordereau [bårdörå], Fr., handelst., lista
öfver de vexlar, som blifvit insända till
diskontering, eller öfver inlemnade effekter,
penningesorter m. m.

Bordesholm, by i Holstein, s. v. om Kiel.
Der fans fordom ett kloster, i hvilket 1522
mellan Kristian II och hertig Fredrik af Gottorp
en förlikning slöts, som betydligt kringskar
konungens makt och derigenom äfven
förberedde hans fall.

Bordeyri, handelsplats på vestre delen af
Island.

Bording, Anders, dansk skald, f. 1619, d.
1677, var en kortare tid lektor i teologi i Ribe
och begaf sig derefter till Köpenhamn, der han

1666–77 utgaf "Den danske Mercurius", ett
på vers affattadt månadsblad, som var Danmarks
första politiska tidning. B. hade på sin tid och
straxt efter sin död ett mycket stort anseende
som skald. Hans Poetiske skrifter utgåfvos 1735
af F. Rostgaard och P. Terpager. C. R.

Bordläggning, skeppsb., kallas på träfartyg
samlingen af alla de plankor, som till
beklädnad äro lagda långskepps utanpå
förtimringen (gemensamt namn på spant, köl och
stäfvar). Af de olika bordläggningsgångarna (d. ä. i
samma rad gående plankor) kallas den, som
ligger närmast kölen och betäcker de uti
bottenstockar och zittror för vattnets
genomsläppande upphuggna våghålen, sambordsplanka



(m); den eller de något tjockare plankgångar,
som vanligen betäcka tapptimmerfogningarna,
kallas råhult (l). – Bordläggningen på
akterspegeln får särskildt namn af spegelklädsel,
och bordläggningen på hvalfvet kallas
hvalfklädsel. På båtar få bordläggningsgångarnas
särskilde delar namn af bord. På större
fartyg och en del båtar läggas
bordläggningsplankorna kant i kant, d. v. s. så, att deras
yttersidor bilda en jämn yta (i detta fall säges
fartyget eller båten vara bygdt på kravel);
deremot låter man på småfartyg och en del båtar –
synnerligast om bordläggningen har ringa
tjocklek – den ene bordläggningsgångens
underkant skjuta något öfver den underliggande
bordläggningsgångens öfverkant (i detta fall säges
farkosten vara byggd på klink). Den del,
hvarmed gångarna skjuta inpå hvarandra, kallas
land, och den obetydliga öppning, som finnes
mellan två närliggande bordläggningsgångar,
kallas nåt. Sammanfogningen emellan tvänne
bordläggningsplankor i samma gång på
kravelbygdt fartyg kallas stuflask.

På jernfartyg utgöres bordläggningen af alla
de plåtar, som ligga utanpå spanten och som
fastnitas till dessa samt till köl och stafvar.
Hela bordläggningsytan är afdelad i plåtrader,
kallade stråk, hvilka i jämn tur löpa utefter
fartyget i hela dess längd. Förr, då
bordläggning på jernfartyg skedde på samma sätt som
på klinkbyggda träfartyg, var det nödvändigt,
att arbetet började underifrån och fortgick uppåt
stråk för stråk; numera lägges hvartannat stråk
inpå spanten och hvartannat utanpå de redan
pålagda innerstråkens kanter, hvarigenom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>