- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
905-906

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borgen, Borgensförbindelse - Borgenär - Borgerdyd, Selskabet for - Borgerhout, fabriksstad i belgiska prov. Antwerpen. 16,079 innev. (1874) - Borgerlig död - Borgerlig tid. Se Soltid - Borgerligt år, kronol.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

större, men väl i mindre, omfattning än
gäldenären sjelf. I hvilken grad han verkligen är
förpligtad utvisar förbindelsen, hvilken måste
tolkas strängt efter orden. Af
borgensförbindelsens subsidiära natur följer vidare, att hon
först då kan göras gällande, när det visat sig,
att den ursprungliga förbindelsen icke blifvit
uppfylld. Denna förmån (beneficium
excussionis
), att först i andra rummet svara för skulden,
kan löftesmannen afsäga sig genom att teckna
borgen "såsom för egen skuld" (proprie-borgen),
då han omedelbart kan sökas för skulden och
äfven i öfrigt är likställd med en gäldenär.
Hans ansvarighet vid sådan borgen förfaller
dock, om förbindelsen icke göres gällande inom
tolf månader efter skuldens förfallotid. – Om
flere personer ingått borgen för samma skuld,
äro de efter regeln ansvariga hvar och en för en
lika stor del af densamma; de ansvara "efter
hufvudtalet". Dock kan deras ansvarighet äfven
gälla olika stora delar eller för hvar och en
sträcka sig till skuldsumman i dess helhet
(solidarisk borgen); sådant måste då vara
uttryckligen sagdt i förbindelsen. En löftesman, som
betalt till borgenären, förvärfvar derigenom (för
så stor del af skulden, som icke belöper sig
på honom sjelf) dennes rätt såväl mot
gäldenären som mot de öfrige löftesmännen. Om
borgen for samma skuld tecknats af flere
personer på olika tider, har en äldre borgesman
dock ingen rätt mot en senare (men väl
omvändt). I. Afz.

Borgenär kallas i allmänhet den person, som
nar något att fordra af en annan. Den senare
kallas gäldenär. Jfr Konkurs.

Borgerdyd, Selskabet for, en i
Köpenhamn 1785 stiftad förening "for at virke til
borgerdyds udbredelse", bl. a. genom
förbättring af undervisningen. Föreningen grundlade
flere institutioner, som ännu blomstra, t. ex.
de stora latinskolorna Borgerdydskolen i
Köpenhamn (stiftad 1786) och Borgerdydskolen
på Kristianshavn (1795).

Borgerhout [-haut], fabriksstad i belgiska
prov. Antwerpen. 16,079 innev. (1874).

Borgerlig död. 1. Kriminalr. Enligt den
äldre franske lagen medförde vissa brott jämte
sjelfva straffet äfven den påföljden, att den
brottslige förklarades för borgerligen död. Han
förlorade derigenom rättigheten att förfoga
öfver sin egendom, hvilken skiftades mellan hans
laglige arfvingar, såsom om han aflidit och
utan afseende på om han genom testamente
annorlunda förordnat. Vidare kunde han icke
genom arf, gåfva, testamente eller på annat
sätt förvärfva egendom, icke afsluta något
inför lag giltigt aftal, icke inför domstol föra
talan hvarken för sig sjelf eller andra, icke
vittna och icke ingå äktenskap. Om han förut
var gift, ansågs äktenskapet upplöst. Mellan
1790 och 1810 var detta straff tidtals
afskaffadt eller åtminstone i tillämpningen inskränkt;
men sistnämnda år bestämdes genom
"Code pénal" denna straffpåföljd för brott, som voro
belagda med dödsstraff, straffarbete på lifstid eller
förvisning (deportation). Genom en lag af d. 3
Juni 1854 blef den borgerlige döden afskaffad

i Frankrike och ersatt med en lindrigare
straffpåföljd, benämnd "interdiction légale". Äfven
i de land, hvilka i sammanhang med införandet
af den franska lagstiftningen tillegnat sig
ifrågavarande straffart (såsom Belgien, Holland,
Italien samt åtskilliga tyska och nordamerikanska
stater), har den efter hand blifvit afskaffad.

I Sveriges nu gällande brottmåls-lagstiftning
förekommer icke någon straffart motsvarande
den borgerliga döden; men i vårt lands äldre
lagar finnes något liknande, näml. det för vissa
svårare förbrytelser, särskildt de s. k.
edsöresbrotten, bestämda stadgandet att den
brottslige skulle "biltog läggas och dömas fridlös
öfver allt riket". Sålunda skulle den biltoges
lösa gods, sedan hans skulder blifvit gäldade,
skiftas mellan jordegaren, konungen och
häradet, och afkastningen af hans fasta egendom –
hvilken såsom en slägtens tillhörighet icke kunde
förverkas – skulle, såvida den ej åtgick till
gälds betalande, utdelas till de fattige samt till
kyrkor och kloster. Den biltoge fick icke taga
arf, icke genom testamente mottaga eller
bortgifva egendom och ej vittna. Ingen fick gifva
honom föda eller husrum eller värja honom;
blef han dräpt, fick han ligga ogild. Med
andra ord: den biltoge var ställd utom
samhällets skydd och kunde således sägas vara
borgerligen död, om ock, till följd af de olika tids-
och samhällsförhållandena, de bägge straffen i
mycket skilde sig från hvarandra. Jfr Akt,
Bann, Biltog, Capitis deminutio
och
Fridlös.

2. Civilr. Om en person är borta, och man
ej har någon underrättelse huruvida han varit
vid lif under de sist förflutna tjugo åren; eller
om han blifvit svårt sårad i krig; eller
befunnit sig om bord på ett fartyg, då det förgicks;
eller varit i annan lifsfara och man ej vet
huruvida han blifvit räddad samt fem år förflutit
sedan han veterligen var vid lif; eller om hans
ålder, såvida han vore vid lif, skulle öfverstiga
nittio år: så eger domstolen i den ort, der
han sist hade sitt hemvist, att, på ansökan af
den bortkomnes presumtive arfvingar, genom
kungörelse tre gånger i allmänna tidningarna
kalla den bortkomne att gifva sig till känna hos
domstolen eller dess ordförande. Kommer han
ej inom ett år från sista kungörandet, eger
domstolen förklara, att "han skall för död
anses", och förfares sedan med hans
qvarlåtenskap, som om han aflidit. Om det sedan
befinnes, att den sålunda för död förklarade är vid
lif, skola de, som tillträdt hans egendom,
återbära densamma. C. W.

Borgerlig tid. Se Soltid.

Borgerligt år, kronol. Det astronomiska
året
(se d. o.) innefattar en tidrymd af 365,2422
(något mindre än 365 1/4) dagar. I det
borgerliga lifvet måste man dock såsom tidsenhet
naturligtvis använda en period af ett helt antal
dagar, och man låter derför i vanliga fall året
utgöras af jämnt 365 dagar. Derigenom
uppkommer likväl den olägenheten, att de tillfällen,
då solen intager samma lägen i förhållande till
jordens eqvator, under 4 år blifva
tillbakaflyttade nästan ett dygn, För att ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:21:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfab/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free