Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Botticelli, Sandro, italiensk målare. Se Filipepi - Bottfor (Fr. botteforte, af botte, stöfvel och forte, stark), ytterstöfvel - Bottin - Bottna - Bottnaryd - Bottniska (Bothniska) nationen - Bottniska viken - Botts, John Minor - Botvaldavik - Botvid - Botvidus, Sunonis. Se Bothvidus - Botzaris (BOtharis, Bozzaris) - Botzen, Ital. Bolzano - Boucanier - Bouchain - Bouchardon, Edme - Bouchardon, Jacques Philippe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Botticelli [-tjälli], Sandro, italiensk
målare. Se Filipepi.
Bottfor (Fr. botteforte, af botte, stöfvel och
forte, stark), ytterstöfvel.
Bottin (Fr. bottine, egentl. liten stöfvel;
fruntimmershalfstöfvel), snörkänga, som går högt
upp på smalbenet.
Bottna, socken i Göteborgs och Bohus län,
Qville härad. Arealen 1,796 hekt. (3,638 tnld),
20 1/2 ofm., 17 7/16 fm. mtl. 709 innev. (1876).
Annex till Qville, Göteborgs stift, Vikornas
södra kontrakt.
Bottnaryd, socken i Jönköpings, Elfsborgs
och Skaraborgs län, Mo härad. Arealen 16,994
hekt. (34,425 tnld). 55 3/4 fm. mtl (29 7/8 i
Jönköpings, 8 3/8 i Elfsborgs och 17 1/2 i
Skaraborgs). 1,866 innev. (1876). Jämte Mulseryd,
Angerdshestra och Bjurbäcks kapell utgör B.
ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Skara stift,
Redvägs kontrakt.
Bottniska (Bothniska) nationen, namnet
på en intill 1827 vid Upsala universitet
befintlig landskapsförening af studerande. Något
bestämdt år för hennes uppkomst kan ej med
säkerhet uppgifvas. På 1600-talet utgjorde hon
en af de tvänne afdelningar, i hvilka de
norrländske studenterna voro fördelade; den andra
afdelningen bestod af ångermanlänningar,
medelpadingar och jämtar (under det
gemensamma namnet Angermanni). Bottniska nationens
matrikel börjar 1643, men i den nämnes, att
före den tiden funnits ett nationen tillhörigt,
sedermera förkommet album. 1800 förenade sig
vesterbottningar och ångermanlänningar till en
nation, som kallades den bottniska och som 1827,
tillika med den medelpad-jämtländska, uppgick
i den nuv. norrländska nationen. Jfr Bothnia.
Bottniska viken, Östersjöns nordligaste vik,
mellan 60° 20’ och 65° 50’ n. br., skiljer
Finland från Norrland och sträcker sig i s. till
Åland. Enligt Ritter är längden 80 geogr. mil
(587 kilom.) och bredden 22–35 mil (161–259
kilom.) samt arealen 1,840 qv.-mil (102,120
qv.-kilom.). Se vidare Östersjön.
Botts, John Minor, nordamerikansk
statsman, f. 1802 i Virginia, var 1833–34 medlem
af sin fadernestats legislatur samt representerade
1839–43 och 1847–49 Richmond-distriktet uti
kongressen. Vid inbördeskrigets utbrott, 1860,
var han en af de få mera framstående
sydstatsmän, som ogillade söderns beteende och slöt
sig till de norre staterna. 1868 verkade han
ifrigt för Grants val. Död 1869. B. är
författare till The great rebellion, its secret history,
rise, progress and disastrous failure (1866).
Botvaldavik, lastningsplats i Gothems socken
på Gotlands östra kust. Vid lastbryggan 2,08 m.
(7 f.), i hamnen 4,45 m. (15 f.) djup. Lots
erhålles ifrån Slite.
Botvid, katolskt helgon,
"södermanlänningarnas andre apostel" (jfr Eskil), född af
hedniska föräldrar i Södertörn, blef på en
handelsresa till England omvänd till kristendomen och
verkade sedan som missionär i sitt fosterland,
synnerligast i Södermanland, tills han omkr.
1120 mördades, på Rogö i Mälaren, af en
vendisk träl, som han friköpt och undervisat i kristna
läran för att använda honom som trons
sändebud i hans eget fädernesland. Legenden
förtäljer, att, när B:s slägtingar seglade omkring
för att söka sin försvunne frände, en hvit fågel
satte sig på framstammen af skeppet och
liksom lotsade dem till det ställe, der den
mördade låg. B. ärades efter sin död som helig.
Hans lekamen jordades först i Julita, men
flyttades sedan till hans fädernegård, och på
grafven lät en hans broder, vid namn Björn, bygga
en kyrka, kallad "Botvidakirkia" (Botkyrka).
Botvidus, Sunonis. Se Bothvidus.
Botzaris (Botharis, Bozzaris), gammal,
namnkunnig suliotslägt. 1) Marko B., grekisk
frihetshjelte, f. 1788 i Suli, begaf sig, när denne
plats fallit (1803), till de joniska öarna och slöt
sig 1820, tillsammans med 800 landsmän, till den
turkiske sultanen, mot Ali pascha, men öfvergick
snart till denne och kämpade tappert mot
turkarna. Efter Alis död och grekiska resningens
utbrott (1821) fortsatte sulioterna kriget med
stor framgång, och 1822 fingo de förstärkning
af en afdelning regelbundna trupper under prins
Maurokordato. I slaget vid Peta (1822) blefvo
de förrådda och ledo ett svårt nederlag. B.
drog sig då tillbaka till Missolonghi, hvilket han
försvarade med hjeltemod. 1823 utnämndes han
till öfverbefälhafvare i AEtolien, intog d. 13 Maj
s. å. Lepanto och sammanträffade d. 19 Aug.
vid Karpenisi med Mustafa paschas armékår.
Natten mellan d. 19 och d. 20 Aug. skaffade
han sig med 250 man in i turkarnas läger, der
han anställde ett fruktansvärdt blodbad, under
det grekerna utifrån stormade lägret. Denna
bragd kostade honom emellertid lifvet. – 2)
Konstantin (Kosta) B., den förres broder, d.
1853 som grekisk general och senator, var en
af det grekiska frihetskrigets ädlaste kämpar.
Botzen, Ital. Bolzano, stad i Tyrolen, vid
floden Eisack, s. om Innsbruck. Omkr. 8,000
innev. Betydlig frukt- och vinodling.
Boucanier [-kanie], Fr. (af boucan, hydda af
flätverk, upptill försedd med rökhål), urspr.
benämning på de förste franske kolonisterna på
S. Domingo; buffeljägare; amerikansk tjufskytt,
äfven sjöröfvare, fribytare. Jfr Flibustier.
Bouchain [-sjä’ng], befäst stad i franska
depart. Nord (franska Nederländerna), vid floden
Schelde. 1,607 innev. (1872). Saltsjuderier.
Bouchardon [-sjardå’ng]. 1) Edme B., fransk
bildhuggare, f. 1698, studerade först hos
Coustou d. y. och sedan i Rom (1723–32) samt
dog 1762 i Paris såsom professor vid
konstakademien. Bland hans verk, som utmärka sig
genom en för den tidens plastik ovanlig renhet
i stilen, må nämnas fontänen på gatan Grenelle
(1739–46), Amor, som täljer sig en båge samt
Ludvig XV:s ryttarestaty i Paris (1750–62;
förstörd 1792). – 2) Jacques Philippe B.,
den förres broder, bildhuggare, f. 1711,
studerade i Rom under sin broders ledning och
kallades 1741 till Stockholm, der han s. å.
utnämndes till kongl. hofstatybildhuggare. I
förening med Taraval undervisade han sedan med
framgång i den sex år förut stiftade
Ritareakademien (nuv. Akademien för de fria
konsterna). Död i Stockholm 1753. – B:s verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
