Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boutwell, George Sewall - Bouvines, by i franska depart. Nord - Bov (T. Bau), socken i södra Jylland - Bova, stad i italienska prov. Catanzaro - Bovadilla l. Bobadilla, Francesco de - Bovallius, Robert Maurits - Boven, sjöv. - Bovenblinda, sjöv. Se Blindrå - Bowerbank, John Scott - Boves, stad i italienska prov. Cuneo (Piemont) - Bowie-knif, en af den amerikanske öfversten Tim Bowie uppfunnen knif med sabelformig spets - Bovina, zool. Se Nötkreatur - Bovino, stad i italienska prov. Capitanata (Apulien) - Bowles, William Lisle - Bowling-green, Eng. - Bowling-Green, stad i nordamerikanske staten Kentucky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1873 afgick han från ministerposten och har
sedan dess varit senator för Massachusetts.
Han har utgifvit Manual of U. S. direct and
excise tax system (1863) samt Speeches and
papers (1867).
Bouvines [-vi’n], by i franska depart. Nord,
s. ö. om Lille, var skådeplatsen för det slag, i
hvilket konung Filip August af Frankrike 1214
slog engelsmännen och deras bundsförvandt
kejsar Otto IV och genom hvilket han befäste
sina eröfringar inom engelsmännens besittningar
söder om kanalen.
Bov (T. Bau), socken i södra Jylland, mellan
Flensborg och Abenrå. Der stod den första
större träffningen under slesvigska kriget 1848.
Danskarna under general Hedemann slogo
fullständigt den slesvig-holsteinska truppstyrkan.
Bova, stad i italienska prov. Catanzaro,
(Kalabrien), vid Joniska hafvet. 3,438 innev. (1871).
I B. och fem tillgränsande orter ("Paëse greco")
talas en förderfvad grekisk dialekt.
Bovadilla l. Bobadilla [-vadi’lja],
Francesco de, spansk riddare, som 1500 sändes
till Hispaniola (Domingo) för att anställa
undersökning om Columbi förhållande till den spanska
regeringen samt, i händelse den misstänkte
befunnes skyldig, afsätta honom och sjelf
öfvertaga ståthållareskapet. B. lät genast, utan att
anställa förhör, slå Columbus i kedjor och föra
honom till Spanien. Men der försvarade sig
denne så kraftigt, att B. blef återkallad för att
stå till ansvar. Under hemfärden (1502) led
han skeppsbrott och omkom.
Bovallius, Robert Maurits, ämbetsman,
historisk forskare, föddes d. 24 Maj 1817 i
Berg socken i Vestmanland, genomgick skola
och gymnasium i Vesterås, blef 1836 student i
Upsala, promoverades 1842 till filos. doktor samt
blef s. å. e. o. amanuens i Riksarkivet och
docent i fäderneslandets historia vid Upsala
universitet. I slutet af 1845 flyttade han till
Stockholm för att uteslutande egna sig åt
studier och tjenstgöring i Riksarkivet. I detta
ämbetsverk befordrades han 1847 till amanuens,
1853 till aktuarie vid den historiska
afdelningen och 1874 till riksarkivarie. 1848–66
tjenstgjorde han som sekreterare i Samfundet
för utgifvande af handskrifter rörande
Skandinaviens historia. B. har jämväl haft många
andra vigtiga uppdrag. Han tjenstgjorde bl. a.
såsom protokollsförande i den komité, som under
kanslerens, d. v. kronprinsens, ordförandeskap
utarbetade förslag till 1852 års statuter för
universiteten, var 1874–76 kanslerssekreterare för
universiteten i Upsala och Lund, 1865–74
ledamot af öfverstyrelsen för Stockholms stads
folkskolor och har sedan 1872 varit medlem af
direktionen öfver Stockholms stads
undervisningsverk (elementarläroverk). Utom sin
gradualafhandling, De forma regiminis Sueciae
MDCXXXIV confirmata (om 1634 års
regeringsform, 1842), och sitt docentspecimen, De
institutione nobilium in patria saeculo XVII ex
actis publicis (om adeln i Sverige under
1600-talet, s. å.), samt uppsatser i tidskrifter har B.
författat en Berättelse om riksdagen i Stockholm
1713–14, hvilken 1844 belönades med Svenska
akademiens stora pris, och en särdeles värderik
afhandling Om svenska statsskickets förändring
efter Karl XII:s död, hvilken utgjorde hans
inträdestal i Vitterhets historie och antiqvitets
akademien, af hvilken han blef ledamot 1853.
Boven, sjöv. Holl. (T. oben, Eng. above). Detta
ord nyttjas i svenska sjöspråket numera endast
på handelsfartyg; i örlogsflottan har det blifvit
utbytt mot ordet öfver. Det betecknar, i
sammansättning med andra ord, allt som hör till
bovenbramstången l. öfverbramstången
(öfre delen af undermastens andra förlängning),
bovenbramrån (den fjerde eller, på fartyg
med dubbla märsrår, den femte rån från däck)
och bovenbramseglet (det råsegel, som
sitter fast vid bovenbramrån). Boven-ledsegel
är detsamma som öfverledsegel och föres på
sidan af ett märssegel. Jfr Segel och
Tackling. R. N.
Bovenblinda, sjöv. Se Blindrå.
Bowerbank [bauer-], John Scott, engelsk
naturforskare, f. 1797 i London, började som
destillator, men egnade sig, efter att hafva
förvärfvat en stor förmögenhet, helt och hållet åt
mikroskopiska undersökningar, i synnerhet af
hafssvamparna. Hans banbrytande arbeten inom
denne del af naturhistorien äro On the anatomy
and physiology of the spongiadae (offentliggjord
af "Royal society" 1858) och Monograph of the
british spongiadae (offentliggjord af "Ray
society" 1864–66. B. är äfven stiftare af
"Microscopical society" och "Palaeontological
society".
Boves, stad i italienska prov. Cuneo
(Piemont), vid foten af Alperna. Omkr. 10,000
innev. Jerngrufvor. Marmorbrott.
Bowie-knif [båi-], en af den amerikanske
öfversten Tim Bowie uppfunnen knif med
sabelformig spets.
Bovina, zool. Se Nötkreatur.
Bovino (romarnas Vibinum), stad i italienska
prov. Capitanata (Apulien), vid Cervaro. Omkr.
7,000 innev. Biskopssäte. Vid B. besegrades
spaniorerna af österrikarna 1734.
Bowles [bauls], William Lisle, engelsk
skald, f. 1762, d. 1850 som kyrkoherde i
Bremhill (Wiltshire), var en af föregångarna till den
s. k. "Lake-school" (sjöskolan) inom den
engelska poesien. Bland hans Poetical works
(1855) framstå Sonnets (1789) och The spirit
of discovery by sea (1805). Hans angrepp mot
Pope såsom skald bragte honom i en literär
fejd med Byron och Campbell.
Bowling-green [båling-grin], Eng. (af bowl,
kägla, och green, grön plats, äng),
ursprungligen en gräsplan att slå käglor på, sedan en
gräsmatta i trädgårdar eller framför
boningshus.
Bowling-Green [båling-grin], stad i
nordamerikanske staten Kentucky, vid Barren river.
Omkr. 5,000 innev. Betydande stapelplats.
Genom sitt läge var B. under en del af
inbördeskriget af stor strategisk vigt. Det försågs
då med starka befästningar och en garnison af
25,000 man. I närheten ligger en märkvärdig
mammutgrotta, som ännu ej är fullständigt
utforskad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
