Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brachyura, Krabbor, Krabbtaskor, zool. - Brachyuras, zool. - Braddon, Mary Elizabeth - Bradford, fabriksstad i engelska grefskapet York - Bradford on Avon, gammal stad i engelska grefskapet Wilts - Bradford, William - Bradley, hytteort i engelska grefskapet Stafford - Bradley, James - Bradwardina, Thomas af - Bradypus, zool. Se Sengångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(dekapoderna), som igenkännes derpå att stjerten är
kort, tillbakaslagen under den för detta
ändamål något urgröpta bålen och försedd med
korta, trådlika bifötter, men utan simfena i
spetsen. Ryggskölden är likaledes kort,
mestadels mera bred än lång, af triangulär, rundad,
fyra- eller femsidig form, framtill stundom
utdragen i två långa pannhorn (hos Dorynchus och
Amathia). Af alla krustacéer äro krabborna de
högst utvecklade, och f. n. äro de den talrikast
representerade gruppen bland dem. De allra
flesta lefva i hafvet, men äro icke synnerligen
goda simmare, ty deras fötter äro bildade mera
för gående än för simning. Så vidt man vet,
lefver ingen af dessa arter i sött vatten. Några
få af dem tillbringa större delen af året på land
och hafva af denna anledning fått namnet
landkrabbor (Gecarcinus). Dessa förekomma på
samtliga Vestindiens öar och det midt emot
belägna fastlandet, lefva af växter, äro nattliga
djur, vandra mestadels åt sidan, sällan rakt
framåt, bo i fuktiga, skuggiga skogar, under
trädrötter eller i jordhålor, som de sjelfva gräfva,
och gifva – genom den mängd, hvari de
förekomma – en egendomlig prägel åt
Central-Amerikas fauna. När landkrabborna under
parningstiden (Febr.–April), i skaror af ända till
100,000 stycken, begifva sig till hafvet, täcka de
marken vidt och bredt och åstadkomma ett sorl,
som mycket påminner om bullret af raskt
framsprängande ryttareregementen. – När krabbornas
embryoner framkomma ur äggen, hvilka honan
bär under buken, hafva de en påfallande likhet
med de lägre dekapoderna (makrurerna) i dessas
fullbildade tillstånd. De hafva då en starkt
utvecklad svansafdelning, och från ryggskölden
utgår ett långt, uppåt och bakåt böjdt, utskott
eller horn. (Detta är djurets Zoëa-stadium,
som, då det först upptäcktes, troddes utgöra ett
eget djurslägte.) Genom gång efter annan
upprepade hudömsningar genomgår larfven derefter
det s. k. Megalopa-stådiet (äfven detta var för
ej länge sedan ansedt som ett särskildt
djurslägte), tills han slutligen får sin bestämda
form. Skandinaviens fauna räknar af
krabbornas afdelning 22 arter, fördelade på följande
15 slägten: Stenorrhynchus, Inachus, Hyas,
Eurynome, Xantho, Cancer, Pilumnus, Geryon,
Pirimela, Thranites, Carcinus, Portunus,
Pinnotheres, Atelecyclus och Ebalia. A. Sg.
Brachyuras (af Grek. brachys, kort, och ura,
svans), zool., ett syd-amerikanskt apslägte, med
egendomligt utseende. Det har nästan vågrätt
ställda framtänder och kort, täthårig svans.
Dess lefnadssätt är föga kändt. F. A. S.
Braddon [-don], Mary Elizabeth, engelsk
romanförfattarinna, f. 1837 i London, uppträdde
tidigt med lyriska dikter och med en komedi,
Loves in Arcadia (1860), samt förskaffade sig
genom romanen Aurora Floyd (1862; två
svenska öfvers. 1863) ett ganska stort rykte,
hvilket ökades genom ert annan roman, Lady
Audley’s secret (1862, åtta uppl. på tre
månader; 1863 i svensk öfversättning under titeln
"Lady Audleys hemlighet"). Flere andra af
hennes arbeten äro utgifna på svenska, såsom
John Marchmonts legacy (1864; "John
Marchmonts testamente", 1864) The doctors wife
(1864–68; "Doktorns fru", 1865). Alla dessa arbeten
tillhöra den s. k. sensationsromanen. Genom
spännande situationer väcka och underhålla de i
ovanlig grad läsarens intresse, men ega ej något
högre konstnärligt värde. Någon originalitet
röjer sig hvarken i uppfinningen eller i
behandlingen. Karaktersteckningen är dock i
allmänhet god. Miss B. utgifver f. n. i London
tidskriften "Belgravia". De fleste af hennes
romaner äro intagna i Tauchnitz’ "Collection
of british authors".
Bradford. 1. Fabriksstad i engelska
grefskapet York, v. om Leeds. 145,830 innev. (1871).
Det är för närvarande en af Englands
betydligaste industriorter. Tillverkningen består
förnämligast af ullgarn och ylletyg. I
granskapet finnas betydliga jernbruk och
stenkolsgrufvor. – 2. Bradford on Avon, gammal
stad i engelska grefskapet Wilts. 4,871 innev.
(1871). Tillverkning af fint, mycket värderadt
kläde,
Bradford, William, engelsk boktryckare, f.
1658, flyttade 1682 med de förste qväkarna till
Filadelfia och grundade der ett boktryckeri.
Snart invecklades han i koloniens stridigheter
och hölls en tid i fängsligt förvar. När han
åter blifvit försatt i frihet, begaf han sig (1692)
till New-York, der han fick titel af kunglig
boktryckare och 1725 grundade stadens första
tidskrift, "New-York gazette". Död 1742. –
Hans son Andrew B., f. 1686, flyttade 1712
från New-York till Filadelfia, der han 1719
grundade "American weekly mercury", den
första tidningen i Pennsylvanien.
Bradley [bra’dli], hytteort i engelska
grefskapet Stafford, nära Bilston, vid
Birmingham-kanalen. Der finnas Wilkinsons storartade
jernverk, som sysselsätta omkr. 5,000 arbetare.
Bradley [bradli], James, engelsk astronom,
f. 1692, blef diakon 1719, men tog afsked från
sitt andliga ämbete, när han 1721 blef
astronomie professor i Oxford. Han var den förste, som
(1727) uppställde en teori om ljusets
aberration. 1741 kallades han, efter Halley, till
kongl. astronom vid observatoriet i Greenwich.
Hans upptäckter och iakttagelser (öfver
jordaxelns nutation m. fl.) fylla 13 folianter och
utgöra ännu i dag grundvalen för alla
astronomiska tabeller. B. egnade jämväl omsorg
åt förbättrandet af de astronomiska apparaterna.
Död 1762. En del af hans manuskript
offentliggjordes 1776–1805 i Astronomical
observations made at the royal observatory at
Greenwich 1750–62 (ny uppl. 1838). Hans
Miscellaneous works and correspondence
offentliggjordes 1832.
Bradwardina, Thomas af, kallad "doctor
profundus", engelsk teolog, f. 1290, blef
kansler vid Paulskyrkan i London och dog
1349 såsom ärkebiskop af Canterbury. Mot
de då herskande pelagianska åsigterna
uppställde han ett deterministiskt, åt panteismen
lutande system, men ådrog sig likväl icke
derigenom någon förföljelse af kyrkan. Hans
arbete De causa Dei trycktes 1818.
Bradypus, zool. Se Sengångare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
