- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
1023-1024

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brahe, Nils - Brahe, Erik - Brahe, Magnus - Brahe, dansk adlig ätt - Brahe, Axel - Brahe, Tyge - Brahe, Niels - Brahe, Jörgen - Brahe, Otto - Brahe, Tyge (Tycho)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som sådan med heder i det första kriget mot
Danmark. 1660 blef han på en gång generallöjtnant,
riksråd, öfverste vid gardet, vice-amiral och
amiralitetsråd. Från de bägge sistnämnda
befattningarna tog han afsked 1677. I beskickningar
användes han tämligen ofta; bl. a. sändes han
i slutet af 1674 till Köpenhamn för att söka
afvärja fredsbrott från Danmarks sida och
inleda en hemlig underhandling om Karl XI:s
förmälning med Ulrika Eleonora. I
rådkammaren stod B. i allmänhet på deras sida, som
yrkade fred och sparsamhet. Såsom statsman
spelade han icke någon större rol; men såsom
Sveriges rikaste man – han ärfde nämligen
sin farbroder Per Brahe den yngres och sin
svärfaders, Karl Gustaf Wrangels, stora gods –
åtnjöt han det anseende, som rikedomen oftast
medför. Vid 1680 års riksdag visade han en
manlig och oberoende hållning. När den stora
kommissionen ställde rådet till svars för dess
förmyndarestyrelse, förklarade B., att han var
ansvarig endast inför Gud och att K. Maj:t ej
kunde tilltala honom, såvida han ej begått
förräderi, tagit mutor eller handlat i elakt uppsåt,
och hvad hans förfäder vidkomme, för hvilkas
handlingar han såsom arftagare finge bota,
ansåg han dem icke behöfva något försvar. B:s
stora förmögenhet uppslukades till större delen
af reduktionen. 1682 måste han afgå ur
rådkammaren. Död d. 25 Jan. 1699. A. B. B.

12. Brahe, Erik, den förres sonsons son,
militär, f. i Stockholm d. 25 Juni 1722,
förlorade redan i sin späda barndom sina
föräldrar och uppfostrades derför hos nära
fränder. Han studerade i Upsala, ingick i
krigstjenst 1741 samt blef 1752 öfverste för
Lifregementet till häst. Såsom den äldste grefven
förestod han vid 1751–52 års riksdag, under
landtmarskalkens (grefve H. A. Gyllenborgs) nästan
ständiga opasslighet, landtmarskalkssysslan och
förvärfvade dervid anseende för duglighet, oveld
och nit. B. åtnjöt konungens förtroende, och det
påstås, att han stundom motverkade
drottningens råd. Ehuru han icke ville återföra
enväldet, deltog han vid 1756 års riksdag i den
sammansvärjning, som åsyftade en utvidgning
af konungamakten; men då sammansvärjningens
framgång omintetgjorts genom de lägre
verktygens otålighet, arresterades B. och ställdes
inför en riksens ständers kommission. Han
dömdes till döden, och domen blef stadfäst af
stånden. Fråga hade till och med varit att
genom tortyr afpressa B. en fullständig
bekännelse. Den 23 Juli 1756 blef han, jämte
tre af sina olyckskamrater, afrättad på
Riddarholmen. I sitt testamente varnade han sin
minderårige son för att ingå i statens tjenst eller
hålla sig till något parti i landet samt
uppmanade honom att vara mån om friheten och
lagens bestånd, ära konungen, men icke söka
öfverhetens förtroende, utan komma i håg huru
fadern stött sig på hoftrappornas falska och
bedrägliga halka. A. B. B.

13. Brahe, Magnus, den förres sonson,
hofman och militär, föddes på Rydboholm
d. 2 Sept. 1790, studerade i Upsala och
inträdde 1809 i armén såsom kornett vid

Lifregements-brigadens husarkår. 1810 öfvergick
han till Lifgardet till häst och blef s. å.
kabinettskammarherre. Det hörde till Karl XIV
Johans politik att hos adeln, i synnerhet den
gamla högadeln, söka stöd för sig och sin ätt;
också omfattade han grefvarna Brahe, både
Magnus och hans fader, med synnerlig välvilja.
Redan 1823 var Magnus B. ledstjernan inom
hofkretsen, och hans inflytande blef med hvarje
dag allt mera betydande, till dess han slutligen
var alldeles oumbärlig för konungen, som
för honom hyste oinskränkt förtroende och
varm vänskap. Såsom den synlige chefen för
den s. k. kamarillan kunde han, ehuru sjelfva
älskvärdheten och godheten, icke undgå att
blifva föremål för det liberala partiets ovilja,
och hans ställning till konungen samt
nödvändigheten för honom att afslå många mer eller
mindre berättigade anspråk utsatte honom för
enskildas afund och missnöje. Hans
oegennytta och ridderliga tänkesätt kan ingen
förneka. B. upphöjdes efter hvart annat till
sekundchef för Lifgardet till häst (1822), chef för
konungens adjutants- och ordonnansofficerare (1826),
generallöjtnant (1830), riksmarskalk (1834) och
kansler för krigsakademien på Karlberg (1839)
samt blef hedersledamot i en mängd akademier
och lärda samfund. Med outtröttlig hängifvenhet
vakade han vid Karl Johans dödsläger;
ansträngningarna dervid påskyndade hans eget slut.
Han dog d. 16 Sept. 1844. Man har gifvit B.
samma eftermäle som Per Brahe d. y.: "Han
var ärligt och redligt sinnad, lade alltid godt
till för hvar och en af undersåtarna, talande
icke illa om någon." A. B. B.

Brahe, dansk adlig ätt, som härstammar från
1. Axel B. till Vidtsköfle i Skåne, medlem af
riksrådet. Denne var sannolikt farbroder till
den Johanna Torgilsdotter (se sp. 1017), som
var stammoder för den svenske grenen. – 2.
Tyge B. till Tostrup i Skåne, den förres
sonsons son, stupade 1523 i adelshärens led vid
ett af borgarenas utfall från det belägrade
Malmö. – 3. Niels B. till Vidtsköfle i Skåne,
den förres broder, blef 1529 halshuggen, derför
att han var trogen den landsflyktige Kristian II.
– 4. Jörgen B. till Tostrup, Tyges son, amiral,
deltog i slaget vid Öland 1564 samt omkom
1565, då han räddade Fredrik II från
drunkning. – 5. Otto B. till Knudstrup (Knutstorp)
i Skåne, den förres broder, f. 1517, d. 1571,
var riksråd och befallningshafvande på
Helsingborgs slott.

6. Tyge (Tycho) B., den förres son,
astronom, född d. 13 Dec. 1546 på Knutstorp i Skåne.
Redan vid unga år visade han för astronomien
stor håg, hvilken dock starkt motarbetades af
hans slägtingar. Mindre af böjelse än af tvång
studerade han i Leipzig juridik, och de tider
af dagen, då han kunde vara obemärkt, egnade
han åt astronomien. Denne vetenskap utgjorde
från 1574 hans hufvudsakliga studium.
Sistnämnda år begaf han sig till Köpenhamn, der
han någon tid höll astronomiska föreläsningar.
1576 upplät Fredrik II åt honom på lifstid ön
Hven och försträckte honom äfven penningar
för uppbyggandet af ett observatorium. Detta,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:11 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free