- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
1027-1028

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brahestad, stad i Salo socken af finska Österbotten - Brahe-Trelleborg, baroni på Fyen - Brahilov, stad i Valakiet. Se Braila - Brahman (Brahma), Brahmanism, Brahmaner (l. Braman, Brama, Bramanism, Bramaner)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om 6,240, 13,286 och 10,498 läster. Större
delen af stadens flotta seglar på frakt mellan
utrikes orter. 1875 inklarerades till B. 71 finska
fartyg (9,624 läster) och 26 främmande (1,771
läster); s. å. utklarerades 80 finska (8,897 läster)
och 25 främmande (1,724 läster). Importen steg
s. å. till ett värde af 927,842 kr.; exporten till
ett värde af 446,078 kr. Värdet af det
exporterade smöret uppgår till ung. 4/5 af hela
exportvärdet. Tulluppbörden utgjorde s. å. 97,118
kr. Näst smör äro tjära, beck och pottaska de
förnämste exportartiklarna. Dessutom utföras
sågade skogsprodukter m. m. 1875 funnos i
staden en fabrik, der arbeten af oädla metaller
tillverkades, ett qvarnverk, en spritfabrik och ett
ölbryggeri. B. har en tvåklassig finsk realskola
äfvensom finska folkskolor, som nyligen trädt
i verksamhet. När den s. k. "Fellmanska
donationen" uppnått beloppet af en million mark
(700,000 kr.), kommer ett handelsinstitut att
inrättas i denne stad. E. G. P.

Brahe-Trolleborg, baroni på Fyen,
Svendborgs amt. Det upprättades d. 2 Febr. 1672 af
Birgitte Trolle (enka efter Manderup Brahe till
Torbenfeld) för hennes tvänne brorsöner Niels
och Frederik Trolle. När dessa dogo
barnlösa, hemföll det till kronan; men 1722 gaf
Fredrik IV det till sin svåger grefve K. D.
Reventlov, i hvars familjs ego det ännu befinner
sig. Baroniet innefattar gårdarna B. och
Brändegård. Hufvudgården var fordom det rika
Holmekloster ("Insula Dei"), hvilket stiftades
1172, vid reformationen indrogs till kronan och
1568 af Fredrik II såldes till Henrik Rantzau
på Breitenburg, af hvilken det kallades
Rantzausholm. Senare kom det i familjen Lykkes
händer. 1661 indrogs det ånyo under kronan,
och få år derefter öfverlemnade Fredrik III det
till Birgitte Trolle, som gaf gården dess nuv.
namn.

Brahilov, stad i Valakiet. Se Braila.

Brahman (Brahma), Brahmanism,
Brahmaner
(l. Braman, Brama, Bramanism,
Bramaner
). Hinduernas religion har genomgått
flere utvecklingsskeden. I sitt äldsta skick var
hon, i likhet med de öfriga folkens af den
ario-europeiske stammen, väsentligen en
naturreligion, en dyrkan af naturens stora och
välgörande företeelser, i synnerhet ljusföreteelserna
(solen, himmelen, elden, morgonrodnaden o. s. v.),
hvilka uppfattades såsom menniskolika, ehuru
med öfvermenskliga krafter utrustade väsenden
och med ett gemensamt namn kallades devas
(de glänsande). Hos dessa lifgifvande och lifvet
uppehållande gudomligheter sökte menniskan
hjelp emot mörkrets emot henne fientliga makter.
Hon bad dem om riklig näring, stora hjordar,
talrik afkomma och långt lif. Deras välgerningar
gäldades med offer och lofsånger. Denna gudstro,
som fått sitt trognaste uttryck i vedasångerna
(veda, vetande, vetenskap), Indiens gamla heliga
skrifter, är hvarken monoteism eller utbildad
polyteism. Den gudomlighet, till hvilken en
lofsång eller bön ställes, skildras alltid såsom
oinskränkt och allrådande, och i tillbedjandets
ögonblick träda för henne alla andra
gudomligheter i bakgrunden. Sålunda prisas omvexlande

Indra (luft- och åskguden), Agni (eldens gud)
Mitra (solguden) och Varuna (himlarymdens
gud) såsom den högsta. Ett väsentligt drag i de
indiske ariernas äldsta religiösa verldsåskådning
var tron på bönens och offrets verksamma kraft.
Det förnämsta bland offren var en af
somaplantans saft tillredd rusgifvande dryck. Denne
dryck, som närde gudarna och styrkte dem i
striden mot deras och menniskornas fiender,
måste, trodde man, sjelf vara en mäktigare
gudom. Såsom sådan anropas den ock i några
vedasånger. "Soma strömmar", heter det,
"himlens och jordens, Agnis och solens, Indras och
tankens alstrare". Ännu mäktigare måste den
bön vara, som tvang gudarna att komma ned
till offermåltiden. Men när indern hunnit så
långt, att han i bönen såg en gudom och den
högste af alla gudar, hade han öfverskridit den
gamla naturreligionens ståndpunkt. I sitt eget
inre hade han upptäckt en gudomlighet, som
stod honom närmare än alla naturgudar, som
på en gång ingaf honom hans bön och hörde
bönen, som lefde inom och tillika uppehöll
honom och hela alltet.

Brahman betydde ursprungligen bön eller i
allmänhet hvarje helig handling, genom hvilken
menniskan söker vinna gudomlighetens ynnest.
Sedermera fick detta ord, som ursprungligen var
neutrum, äfven en maskulin form och kom att
i denna form beteckna den högste guden,
verldens alstrare, som kallat menniskoslägtet tiil
lif och gifvit det de heliga vedas samt Manus
lagar. Brahman var icke föremål för offentlig
dyrkan, utan endast för stilla begrundning. Inga
tempel restes åt honom. Men under två
årtusenden har Indiens hela religiösa utveckling
anknutit sig till detta namn. Brahman har
förblifvit hufvudfiguren och det enande bandet i
det indiska folkets gudatro. Han afbildas med
fyra ansigten, skådande åt alla de fyra
väderstrecken och hvilande på ett lotusblad eller en
svan. Ansiktsuttrycket är drömmande – en
bild af den i sig sjelf försjunkna
kontemplationen.

Brahmanism är det namn, livarmed man
betecknar Indiens hela religiösa
verldsåskådning, allt ifrån den tidpunkt då Brahman blef
den högste guden. Ehuru denna
verldsåskådning utvecklat sig ur veda-religionen och
erkände vedaböckerna såsom sin religiösa urkund
och högsta auktoritet, var hon dock af helt
annan art än denna gamla naturreligion. I
praktiskt hänseende skilde hon sig från densamma
genom sin asketiska riktning. Enligt
brahmanismen fans i naturen icke längre en ljus och
ren sida, som hade att kämpa mot en mörk och
oren, utan materien i och för sig var oren.
Från Brahman hade allt utgått – gudar,
menniskor, djur, växter m. m. – i olika grader och
emanationer, af hvilka hvarje grad var dess
sämre och orenare, ja mer han var aflägsen från
urkällan, så att det materiella var det allra
lägsta. Frigörelsen från materiens band var derför
vilkoret för individens slutliga uppgående i det
ursprungliga "varat". Genom en själavandring i
uppåtstigande grader sträfvade allt att återvända
dit. Med brahmankulten förenade sig dyrkan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free