Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brasilien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och temperaturskilnaden mellan dag och natt
går under den torra tiden stundom till 28–30° C.
Regnet börjar vanligen i Nov. och
räcker merendels till Juni. I Juli är värmen
minst, i Febr. störst. Den torra årstiden i B.
(April–Sept.) motsvarar således hösten och
vintern hos oss, den våta (Okt.–Mars) våren och
sommaren. De särskilda landsdelarna visa dock
betydliga skiljaktigheter i detta hänseende.
Mångenstädes och ofta faller rikligt regn äfven
den torra tiden, och under tiden från Okt. till
Mars kunna stundom regnen helt och hållet uteblifva.
Årliga regnmängden på kusten är 2 m.
(6,7 f.). Luften är så fuktig, att läder och
papper mögla och metaller snabbt oxidera.
Koksaltet måste genom torkning öfver eld hindras
från smältning. Rio de Janeiro är en af
de fuktigaste orter på jorden. Klimatet är dock
i allmänhet ganska sundt, om ock, efter hvad det
säges, för européer mattande genom den ringa
afkylningen under natten. Gula febern har efter
1850 uppträdt epidemiskt på kusten; äfven
koleran har flere gånger gjort svåra
hemsökelser.
Växtligheten är utomordentligt rik, till följd
deraf att våren är nästan oafbruten. 20,000
växtarter äro kända. Eqvatorialbältet är till en
bredd af 1,026 kilom. (140 mil) betäckt af en
sammanhängande urskog. Äfven kustlanden
hafva sådan. Campos på de inre platåerna äro
trädlösa, men klädas vid regntidens inbrott med
den rikaste blomsterskrud. De omvexla med
busksnår och urskogar, som frodas vid alla vattendrag.
Skogen består af myrtenträd, palmer,
trädlika ormbunkar, bambu m. m. och sammanväfves
af jättelika, endast i trädtopparna grönskande
lianer. Af trädslagen äro 120 användbara
till byggnad och husgeråd. I Europa äro
bland dem de mest kända: mahogny-arter och
jakaranda. Många träd gifva olja; ännu flere
gifva textila ämnen. Rik på mjölksaft är framför
andra seringueira (Siphonia elastica), som
lemnar kautschuk. Bland färgträden må nämnas
orleana, brasilieträdet (bresilja l. fernbock)
och drakblodsträdet. Till de nyttigaste af alla
trädslag hör carnaúba-palmen (Copernicia cerifera),
som lemnar byggnadsvirke, läkemedel,
bast, stärkelse, kreatursfoder, surrogat för kork,
surrogat för kaffe, mjölksaft, alkali, fibrer till
hattar (till ett årligt värde af öfver 2 mill. kr.)
och slutligen vax, hvaraf ensamt i prov. Ceará
vissa år mer än 2 mill. kilogr. (4,705,040 skålp.)
skördats. B. är utomordentligt rikt på medicinalväxter.
De vigtigaste äro sassaparill, ipecacuanha
och copaiva. Bland kryddväxter må
nämnas kakao, vanilj, spansk och cayenne-peppar;
bland ätliga frukter: ananas, guava, jaboticaba
samt, af rotfrukter, batater, maniok, yams m. fl.,
hvilka planteras, ehuru de växa vildt. Om de
odlade växterna längre ned.
B:s fauna är ytterst rik, i synnerhet på fogelarter
med en utomordentlig färgprakt. För
landet egendomliga äro tukanen och kolibri.
Många slags papegojor finnas och stora hönsfoglar,
hvilka sistnämnda gifva godt villebråd.
B. är fattigt på större däggdjur. Störst är tapiren.
Vildsvin, flodsvin och hjortar finnas i
mängd. Sengångaren, myrsloken och bältdjuret
äro anmärkningsvärda. Det största rofdjuret är
jaguaren. Hvaldjur finnas i hafvet och i Amazonfloden.
Äfven alligatorn, boan, skallerormen
och korallormen förekomma. Sköldpaddor finnas
i stor mängd, och fisk i oerhörda massor. En
liten sötvattensfisk, piranha, är B:s farligaste
rofdjur. Insektvärlden är lika rik. Termiter,
myror, kakerlackor, sandloppor, mosquiter och
ohyra äro en landsplåga.
Folkmängden uppgick 1876, enligt officiel
uppgift, till 10,108,291, deraf 1,510,806 slafvar,
hvartill kommer omkr. 1 mill. indianer. Brasilianerna
äro, liksom deras stamfäder, portugiserna,
småväxta och mörka. Slafvarna behandlas
väl. Genom en lag af d. 14 Sept. 1841 blef
slafhandeln förbjuden, och efter 1855 har troligen
ingen slaf införts från Afrika. Enligt en
lag af 1871 födes ingen till slaf. En allmän
emancipation har ansetts oförenlig med statens
bestånd, men till slafvars friköpande har bildats
en fond, ur hvilken 1871–75 utgåfvos 8,300,000
kr. för 6,000 slafvars frihet. – Indianerna, af
hvilka högst få äro bofasta, äro delade i
200–300 stammar, som äro hvarandra tämligen
lika i kroppsbildning och seder, men olika i
språk. I B. finnes ett betydligt antal blandningsraser:
mulatter, mestizer, kreoler, caribocas m. fl.
Afkomlingar af hvit och indian
kallas cafusos. – Språket är portugisiskan.
Mellan hvita och indianer användes tupi-språket.
Åkerbruket är landets rikedomskälla. Alla
kulturväxter, äfven flere nordiska, kunna i B.
odlas. Hela skogsregionen har en utomordentligt
rik växtmylla. Hvetemjöl måste dock införas,
ehuru hvetet ger 20:de–60:de kornet (i
landets sydligaste del, der det kan odlas). Majs
ger i medeltal 150:de kornet. Jorden skötes
illa. Svedning är ännu det allmänna förfaringssättet.
Maniok-roten, som raspas till ett grynlikt mjöl,
utgör ett vigtigt näringsämne. Dernäst
komma majs, batater, ris och brödfrukt.
Det förnämsta födoämnet utgöres dock, jämte
fläsk, af svarta bönor. Till utförsel odlas kaffe,
socker, bomull och tobak, hvartill slafarbete
ännu anses oundgängligt. Kaffe odlas öfver
nästan hela B. Dess odling, som tog fart i
midten af 1700-talet, upptager nu 3 mill. qv.-kilom.
(5,454 qv.-mil) och lemnar årligen 260
mill. kilogr., d. v. s. 2/5 af hela jordens kaffeproduktion.
Det har förut ansetts sämre än det
asiatiska, men har nu börjat täfla med de bästa
sorterna deraf. Bomullen är inhemsk i B.; hela
landet är lämpligt för odling af sådan. Hufvudexporten
utgjordes förr af socker. Sådant hemtar
man uteslutande från sockerröret, hvaraf äfven fås
ett bränvin, "cachaça", som har en vidrig smak,
men älskas af negrerna. Tobak (Bras. fumo,
Ind. petum) växer ännu vildt. Kakao fås mest
i Amazondalen. Kinesiskt te odlas numera i en
mängd, som är mer än tillräcklig för landets
behof. Paraguay-te (Bras. Herva-maté) växer
vildt i de sydligaste provinserna. – Boskapsskötsel
skulle kunna idkas öfver större delen af
landet; dock är det mest de inre platålanden samt
de sydligaste landskapen, som drifva sådan. Af
hornboskap eger landet, enl. officiel beräkning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
