- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
1063-1064

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brask, Hans - Brask, Samuel Petri - Brask, Petrus - Brass, sjöv. - Brassa, sjöv. - Brassa, arkeol., ett slags spänne. Se Bråssa - Brasseur de Bourbourg, Charles Etienne - Brassica L., Kålslägtet, bot.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

offra lif och allt för sin övertygelse. Han
var ej häller en af dessa sjelfförsakande andar,
som äfven under trycket af förhållanden, hvilka
de anse skadliga, förmå verka för sitt lands
väl. Efter den afgörande riksdagen i Vesterås
1527 flydde han från Sverige till Polen. Under
hans landsflykt räknade de öfrige svenske
flyktingarna på hans hjelp vid de oupphörliga
stämplingarna mot konung Gustafs tron, men
man vet ej huruvida han dervid medverkade.
Han dog i Landa kloster 1538 eller 1530. O. A.

1. Brask, Samuel Petri, prest och
dramatisk författare, f. 1613 i Vreta socken i
Östergötland, blef 1630 student vid Upsala
universitet, företog 1641–44 en utländsk resa,
blef 1644 lektor i Linköping, 1649 kyrkoherde
i Ekeby och 1663 i Klara församling i
Stockholm, der han dog 1668. Han införde vid
Linköpings gymnasium den då för tiden ej
ovanliga plägseden att låta ynglingarna uppföra
historiska dramer och författade för detta
ändamål Een comoedia om then förlorade sonen eller
en oförfaren vandringsman
(1645), Een
tragicomoedia om apostlarnas gärningar och
jämmerliga marterningar
(1648), Mars Germanicus
victus. Thet är: Comoedia om thet välendade
tydske kriget
(1650) och Josephus venditus,
comoedia
(1644; otryckt).

2. Brask, Petrus, den förres son, andlig
skald, föddes i Linköping troligen omkr. 1650 och
var sannolikt död före 1695. För öfrigt äro hans
lefnadsomständigheter alldeles okända. Han
öfversatte och utgaf flere arbeten: 1690
offentliggjorde han Ehn helig og hiertelig sånglust.
Han är författare till n:o 198, möjligtvis ock
455, och öfversättare af n:o 109, 137, 192,
230 (?), 253, 254, 389, 413, 441 och 457 i
1819 års psalmbok.

Brass, sjöv., tåg;, som blifvit fastsatt på en
rås ytterste ände samt derifrån ledt genom
block på någon af de andra masterna och ned
i däck. Detta tåg tjenar att förändra råns
ställning i vågrät riktning, så att den liksom vrides
omkring den stång eller rå, hvarpå den sitter.
Detta kallas att "brassa rån". Brassen får sitt
namn efter den rå han tillhör: förbrambrass,
storebrass, beginebrass
. – Borgbrass,
tåg, som under storm begagnas till förstärkning
af mars- och underrå-brassar. Det ledes från
rånocken (änden) vanligtvis direkte ned till
relingen. – Kontrabrass. För att underlätta
brassningen af de rår, hvilkas brassar gå akter-öfver,
förses de stundom derjämte med brassar, som
ledas för-öfver och hvilka kallas kontrabrassar.
Numera begagnas sådana brassar nästan endast
på storrån och kallas "stora kontrabrassar".
Jfr Brassa, sjöv. R. N.

Brassa, sjöv., medelst brassarnas halning
förändra rårnas och seglens ställning. – Brassa
bidevind,
brassa rårna så, att fartyget kan
segla så nära vinden som möjligt. Dervid
brassas de understa rårna så hårdt, som stag
och lä-vant medgifva; de öfre deremot brassas
mindre hårdt. – Brassa fyrkant, brassa
rårna så, att de blifva alldeles vinkelräta mot
fartyget. Dervid tillses, att de äfven hänga
fullkomligt horisontalt. – Brassa om, vid

vändning eller vindvexling förändra rårnas
ställning så, att de motsatta "nockarna" (ändarna),
visa "för-öfver" (framåt). – Brassa back, för
att minska farten, brassa ett (eller flere) segel
så, att vinden verkar på dess främre yta; då
seglet åter skall fyllas, d. v. s. bringas till sin
första ställning, säges man brassa fullt. Ett
gaffel- eller stagsegel backar man genom att
hala an dess skot i lovart. – Brassa in l.
hala in brassarna, då vinden "skralnar"
(blir mindre gynsam) eller då man vill styra
"högre", brassa "skarpare", så att rårna komma
att stå mera långs med fartyget. Då vinden
blir gynsammare eller man vill hålla "lättare"
och rårna således brassas mera fyrkant, säges
man brassa upp l. hala upp i brassarna. –
Brassa lefvande, brassa rårna så, att vinden
kommer att blåsa ungefär långs med dem, på
det vinden må gå ur seglet. Jfr Brass. R. N.

Brassa, arkeol., ett slags spänne. Se Bråssa.

Brasseur de Bourbourg [-sör dö bourbour],
Charles Etienne, fransk författare, f. 1814,
begaf sig 1845 såsom katolsk prest i
propagandans tjenst till Nord-Amerika, tjenstgjorde i
tre år såsom predikant vid franska legationen i
Mejico och var sedan under sex år
föreståndare för de kyrkliga angelägenheterna i
Guatemala. 1864 begaf han sig med detta års
franska expedition å nyo till Mejico. B. har
utgifvit Histoire des nations civilisées du Mexique
et de l’Amérique centrale avant Christophe
Colomb
(1857–59), Monuments anciens du Mexique
etc. (1864–66) m. fl. historiska och filologiska
arbeten samt, anonymt eller under signaturen
Etienne-Charles de Ravensberg, åtskilliga
historiska romaner och noveller.

Brassica L., Kålslägtet, bot., växtslägte af
nat. fam. Cruciferae, kl. Tetradynamia L., ordn.
Siliquosae. I ekonomiskt hänseende är B.
vigtigast af denna familjs slägten, och det är
särskildt af intresse för den stora benägenhet att
variera, som åtskilliga af dess arter visa. Från
sina närmaste samslägtingar skiljas kålväxterna
derpå att hvartdera af skidans fraktblad har
endast en mera starkt framträdande nerv, hvilken
sträcker sig längs efter bladets midt; att det
vid fruktmognaden qvarsittande stiftets längd
är flere gånger större än skidans tjocklek, och
att fröna i hvartdera af skidans rum äro
skenbart ordnade i en rad. – Slägtet omfattar
omkr. 30 arter, af hvilka tvänne förekomma
vilda i Skandinavien, näml. den öfver hela
landet på åkrar allmänna åkerkålen (Br.
campestris
L.) och kålrapsen eller rapsatkålen
(Br. Napus L.), som nästan uteslutande tillhör
Sveriges sydöstra kusttrakter. – I vårt land
liksom i det öfriga Europa odlas allmänt en
stor mängd varieteter af tre arter: den redan
af forntidens greker och romare i många
afarter kända, nu i alla verldsdelar odlade kålen
(Br. oleracea L.), hvars vilda stamform
förekommer på Englands och Frankrikes kuster,
vidare den förut nämnda kålrapsen samt
rofrapsen eller rofväxten (Br. Rapa L.), som
växer vild i mellersta och södra Europa och
måhända är endast en afart af den vanliga
åkerkålen. De båda förstnämnda hafva bladen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:21:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfab/0540.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free