Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Braunschweig (Brunsvig), hertigdöme i norra Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af Weser-bergen, men sänker sig i n. och
bildar en del af det tyska låglandet. Floden
Weser bildar i v. på några ställen gräns, men
flyter för öfrigt utom B:s område; detta
genomflytes deremot af Aller och dennas tillflöden
Ocker, Leine m. fl.
Befolkningen, som 1875 uppgick till
327,493 personer, nästan lika fördelade på
könen, är af nedersachsisk härkomst och till större
delen af luthersk trosbekännelse (1871 funnos
i B. 7,030 katoliker, 2,793 reformerta, 1,171
judar och 574 personer tillhörande andra
religionssamfund). Folkökningsprocenten för
femårsperioden 1867–71 var 0,73 och steg
1871–75 till 1,26.
Materiel kultur. Jordbruket är landets
hufvudnäring – ungefär hälften af ytinnehållet
består af åkerjord –, och på de senaste 40 åren
har denne näringsgren höjt sig betydligt. Af
skogarna, som upptaga 31 % af landets yta,
äro omkr. 3/4 statsegendom. Boskapsskötseln är
mycket uppdrifven, i synnerhet fårafveln (1/4 af
fåren äro af merino-ras). Bergsbruket, som idkas
företrädesvis i Harz, sysselsätter omkr. 1,100
arbetare. Brunkol och jernmalm brytas mest –
1874 brötos 4 1/3 mill. ctr (1 ctr = 42 kilogr.)
af det förra slaget, 6,620,000 ctr af det
senare – vidare bly-, koppar-, silfver- och
guldmalm, stenkol m. m. Ansenliga sandstens- och
granitbrott finnas. Industrien är företrädesvis
bergverksindustri. 1873 funnos i B. 28
hvitbetssockerfabriker. Jernvägarna, som 1870
öfvergingo i ett enskildt bolags ego, hafva
tillsammans en längd af 335 kilom. (45,6 mil).
Andlig kultur. B. har intet universitet
(studenter från B. besöka företrädesvis
Göttingen), men 1 polyteknisk skola ("Collegium
carolinum" i staden B.), 5 gymnasier, 3
skollärareseminarier och en mängd lägre läroverk.
Äfven ett döfstum- och ett blind-institut finnas.
Wolfenbüttel eger ett berömdt bibliotek (300,000
band och öfver 10,000 handskrifter).
Författning och förvaltning.
Statsförfattningen är, enligt grundlagen af d. 12 Okt.
1832 och sedermera vidtagna förändringar,
konstitutionelt monarkisk. Regenten bär titeln
"hertig af B. och Lüneburg". Högsta ledningen af
statsförvaltningen handhafves af ett kollegialt
statsministerium. Folkrepresentationen ("die
landesversammlung") sammanträder hvart tredje år
och består af en kammare, med 46 för 6 år
valda ledamöter (10 för stads-, 12 för
landskommunerna, 21 för de högst beskattade
medborgarena och 3 för det lutherska presterskapet).
För valbarhet fordras 30 års ålder och en viss
förmögenhet. Valen äro i städerna omedelbara,
men förrättas på landet medelst elektorer.
Förvaltningen är i ej ringa mån öfverlemnad åt
folket sjelf. Landet är deladt i 6
förvaltningskretsar (Braunschweig, Wolfenbüttel, Helmstedt,
Blankenburg, Gandersheim, Holzminden), hvilka
omfatta 23 amt. – För rättskipningen finnas
1 högsta domstol (i Wolfenbüttel) samt 1
domstol för hvar krets och en för hvart amt, 2
stadsdomstolar och, i staden B., 1
handelsdomstol. – För den evangelisk-lutherska kyrkan
gäller synodalförfattning. Synoden består af
28 representanter (12 andliga, 16 lekmän),
sammanträder hvart fjerde år och företrädes under
mellantiden af ett femmanna-utskott. Den
speciella uppsigten och ledningen af kyrko- och
skolangelägenheterna tillhör konsistoriet i
Wolfenbüttel, under hvilket 6 general- och 34
special-superintendenter lyda. De reformerte
bilda 1, katolikerna 3, och judarna 1 församling.
– Statsbudgeten för 1876–78 upptager
inkomster och utgifter till 7,700,133 mark (6,844,841
kr.). Dit räknas likväl icke civil-listan, som
till störste delen bestrides af
domän-afkastningar (729,166 mark; 641,665 kr.). Statsskulden
belöpte sig 1876 till nära 92 mill. mark (omkr.
81 1/2 mill. kr.), större delen åsamkad för
jernvägsbyggnader. – I tyska rikets "bundesrath"
har B. 2 röster; till tyske riksdagen sänder det
3 ombud. Dess krigskontingent utgöres af 1
husar- och 1 infanteri-regemente (med 2
bataljoner landtvärn) samt ett batteri. Dess
kontanta bidrag till rikskassan belöpte sig 1876 till
485,145 mark (431,240 kr.). Det i Schlesien
belägna mediatiserade furstendömet Oels
tillhör hertigen af B., men står ej i någon
förbindelse med hertigdömets regering.
Historia. De braunschweigska landen voro
ursprungligen en del af det gamla hertigdömet
Sachsen och tillhörde som allodialgods den
welfiska slägten, hvilken på 1100-talet innehade
den sachsiska hertigvärdigheten. När Henrik
Lejonet 1180 förlorade denna, fick han likväl
behålla sina familjegods, och dessa gingo sedan
i arf till hans söner: Henrik, Otto (såsom tysk
kejsare Otto IV) och Vilhelm, och delades dem
emellan, men samlades åter i den sistnämndes
son Otto Barnets (1213–52) hand. Denne
blef af kejsar Fredrik II upphöjd till hertig af
B. och Lüneburg. Af hans bägge söner, som
1267 skiftade arfvet efter fadern, blef den ene,
Johan, stamfader för den äldre lüneburgska
linien (hertigdömet Lüneburg samt städerna
Hannover och Celle), och den andre, Albrekt den
långe, för den äldre braunschweigslca linien
(hertigdömet B., Kalenberg, Göttingen m. m.).
Den förra utdog 1369, hvarefter ett häftigt krig
uppstod om dess qvarlåtenskap. Den andra
linien hade delat sig i tre grenar: Grubenhagen
(utdöd 1596), Göttingen (utdöd 1463) och
Wolfenbüttel. Det nyss nämnda kriget, det s. k.
Lüneburgska arfföljdskriget, bragte den äldre
lüneburgska liniens besittningar i den
wolfenbüttelske grenens ego. Denne gren klöfs 1409
i: mellersta huset B. och mellersta huset
Lüneburg. Det förra, som till 1584 var deladt i
grenarna Braunschweig-Kalenberg och
Braunschweig-Wolfenbüttel, riktades med det nyss
nämnda göttingska och, för en tid, med det
grubenhagenska husets besittningar, men
utdog 1634. Det mellersta huset Lüneburg
delades 1569 på tvänne linier: den nya linien
Braunschweig-Lüneburg, från hvilken hertigarna
af Lüneburg, kurfurstarna och konungarna af
Celle och Hannover samt den nu regerande
dynastien i England härstamma, och
Braunschweig-Lüneburg-Dannenberg. Från denna linie, som
1634 fick det s. å. utslocknade mellersta huset
B.-Wolfenbüttels hertigdöme, härstammar det nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
