Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Breslau, katolskt biskopsstift - Breslau, f. d. hertigdöme i Schlesien - Breslau, preussiskt regeringsområde - Breslau, hufvudstad i prov. Schlesien - Bresnier, Louis Jacques - Bressant, Jean-Baptiste Prosper - Brest, stad och vigtig krigshamn i franska depart. Finistère (Bretagne) - Brest-Litovski, stad och fästning af första klassen - Bresäter, socken i Skaraborgs län. Se Bredsäters kapell - Bretagne, ett af Frankrikes gamla landskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta stift, som i början var mindre än nu, fans
redan omkr. 1050, förvärfvade sedermera så
stora besittningar, att det för sin rikedom
kallades "det gyllene", och stod omedelbart under
påfven. Genom de husitiska krigen sjönk dess
betydenhet. I 17:de årh. blef det en
besittning för kejserliga prinsar eller andra furstliga
personer. 1742 blef biskopen af B. preussisk
vasall, och endast en ringa del af hans
besittningar qvarstannade under Österrike. 1811
fråntogs honom hans verldsliga makt. Det andliga
ämbetet stadfästes genom konkordatet 1821 och
ställdes å nyo omedelbart under påfven. – 2)
F. d. hertigdöme i Schlesien. Det uppstod
1163 vid Schlesiens delning mellan den polske
hertigen Vladislav IV:s tre söner och motsvarade
de nuv. kretsarna Breslau, Neumarkt och
Namslau. – 3) Preussiskt regeringsområde,
utgörande mellerste delen af prov. Schlesien. 13,475
qv.-kilom. (244,7 qv.-mil) 1,477,824 innev. (1875).
– 4) Hufvudstad i prov. Schlesien och det
nyss nämnda regeringsområdet B., vid Ohlaus
inflöde i Oder. 1875 hade det 239,050 innev.,
hvaraf 33 proc. katoliker och 7 proc. judar.
Säte för en apellationsdomstol, en katolsk
furstbiskop och ett evangeliskt konsistorium. B. har
fem förstäder. Af byggnaderna märkas
domkyrkan, i gotisk stil (byggd under 13:de och 14:de
årh.), Elisabetkyrkan (1253–57, med ett högt
torn) och flere andra kyrkor samt rådhuset (från
midten af 14:de till 17:de årh.), kungliga slottet,
regeringsbyggnaden och ständerhuset, med ett
stort målningsgalleri. De vackraste platserna
äro "Der grosse ring", med Fredrik II:s och
Fredrik Vilhelm III:s ryttarestoder, samt
Trauenzien- och Blücher-platsen, med generalerna
Trauenziens och Blüchers statyer. Universitetet
(från 1702), har ett bibliotek af inemot 400,000
band, observatorium, botanisk trädgård och
museum för schlesiska fornsaker. B. är
hufvudsäte för Schlesiens industri. I synnerhet är
fabrikationen af maskiner och jernvägsvagnar
betydande. Ansenlig handel, företrädesvis med
ull, hvaraf 1874 torgfördes omkr. 2,200,000
kilogr. (54,000 ctr). – Vid. B. utkämpades d.
22 Nov. 1757 en drabbning mellan den
preussiska här, som – medan Fredrik II vände sig
mot fransmännen – under hertigen af
Braunschweig-Bevern skulle skydda Schlesien mot de
förföljande österrikarna, hvilka stodo under prins
Karl af Lothringen. Preussarna blefvo slagna,
och fästningen Breslau föll i österrikarnas
händer.
Bresnier [bränie], Louis Jacques, fransk
orientalist, f. 1814, begynte såsom sättare i ett
tryckeri att på egen hand studera orientaliska
språk. 1836 fick han på S. de Sacys
rekommendation den nyinrättade lärostolen i arabiska
i Alger. Död 1869. B. utgaf flere förträffliga
arbeten i sin vetenskap.
Bressant [-sa’ng], Jean-Baptiste Prosper,
fransk skådespelare, f. 1815 i Châlons,
debuterade 1835 i Paris, försvann plötsligt derifrån
1839 och uppträdde sedan med glänsande
framgång i Petersburg, hvarifrån han likaledes rymde.
1846–54 var han "förste älskare" vid
Gymnase-teatern i Paris, och 1854 tog han
anställning vid Comédie française. B., som utmärkte
sig i synnerhet för elegans i språk och gester,
har skapat öfver 40 framstående roler. – En
dotter af B. (d. 1869), gift med den ryske
fursten Mikael Kotsjubej, uppträdde, under
namnet Alix B., med framgång som författarinna
(romanerna Gabriel Pinson och Une paria
m. m.).
Brest, stad och vigtig krigshamn i franska
depart. Finistère (Bretagne), vid Atlantiska
oceanen. 66,272 innev. (1872). Redden, som
rymmer 500 krigsskepp, är genom kringliggande
berg skyddad mot stormar och sammanhänger
med hafvet genom ett omkr. 2 kilom. (något
mer än 1/4 mil) bredt sund, Goulet, som
försvaras genom starka batterier och har 5 fyrtorn.
Staden, som är amfiteatraliskt byggd på
sluttningen af tvänne kullar, eger stora magasin,
en stor arsenal, en kasern för 3,500 man,
storartade dockor och skeppsvarf; en bagno för
3,000 galerslafvar utrymdes under Napoleon III.
B. är omgifvet af starka befästningar. Det är
säte för en handelsdomstol och åtskilliga höga
marinmyndigheter samt har en börs, en
utmärkt sjömans- och skeppsbyggnadsskola, tre
offentliga bibliotek (bl. a. stadsbiblioteket med
25,000 band), observatorium, botanisk trädgård
m. m. Industrien har mest afseende på
skeppsbyggeriet. Sedan 1869 går en
underhafs-telegrafkabel från denne stad till Kap Breton i
Nord-Amerika. – Redan i början af frankernas välde
fans i B. ett gammalt slott (Brethume), som
ansågs vara från romarnas tid; i 11:te årh. blef
det residens för hertigarna af Bretagne. Orten
fick likväl ingen betydelse, förrän Richelieu 1631
började anlägga den nuv. krigshamnen, som på
1680-talet fullbordades af Colbert och Vauban.
1694 sökte engelsmännen, i förening med
holländarna, förgäfves att intaga densamma. 1794 blef
på B:s redd den franska flottan under
Villaret-Joyeuse slagen af den engelska under Howe.
Brest-Litovski, stad och fästning af första
klassen, på gränsen mellan Polen och Ryssland,
vid floden Muchovetz’ utflöde i vestra Bug. Omkr.
22,500 innev. Säte för en grekisk och för en
katolsk-armensk biskop. B. är af stor
betydelse såsom förrådsfästning och såsom
slutpunkten i det polska fästningsnätet. Der förena
sig ock alla de från ö. och s. ö. kommande
jernvägarna. I stadens närhet, vid byn
Kruptsjits, vunno ryssarna 1794 en stor seger öfver
polackarna. C. O. N.
Bresäter, socken i Skaraborgs län. Se
Bredsäters kapell.
Bretagne [bröta’nj], ett af Frankrikes gamla
landskap, utgöres af en stor halfö, som skjuter
fram mellan Engelska kanalen i n. samt
Atlantiska oceanen i v. och s. I ö. gränsar det till de
gamla landskapen Anjou, Maine och Normandie.
B. motsvaras i det närmaste af departementen
Finistère, Côtes du Nord, Morbihan,
Ille-et-Vilaine och Loire inférieure, hvilka hafva ett
ytinnehåll af 34,000 qv.-kilom. (620 qv.-mil)
och omkr. 3 mill. innev. I dagligt tal kallas
den östre delen Öfre B. och den vestre Nedre
B. Före revolutionen 1789 var landet indeladt
i nio biskopsstift. – I forntiden var det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
