Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bridgewater, Francis Henry Egerton - Bridgewater-böckerna. Se Bridgewater, F. H. E. - Bridgewater-kanalen, den äldste kanalen i England, i grefskapet Lancaster - Bridlington l. Burlington, stad i engelska grefskapet York - Bridong (Fr. bridon), ett slags betsel utan stänger; tränsbetsel - Bridport, stad i engelska grefskapet Dorset - Brie, landskap i Frankrike - Brieg, kretsstad i preussiska prov. Schlesien - Briel, romantisk klippdal i granskapet af Wien. Se Brühl - Brielle, befäst stad i nederländska prov. Syd-Holland - Brienne, stad i franska depart. Aube (Champagne) - Brienne, Etienne Charles de Loménie de, kardinal. Se Loménie de Brienne - Brienne le Châtelet, berömd slägt - Brienz, liten ort i schweiziska kantonen Bern - Berienz-sjön, i schweiziska kantonen Bern - Brieue, S:t, stad i franska depart. Côtes du Nord - Brigad, krigsv. - Brigad, sjöv. - Brigadier, Fr., brigadgeneral - Brigandage, Fr., röfvareväsende, stråtröfveri - Briganter, namn på det mäktigaste folket i romerska Britannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
menniskorna fatta Guds storhet. B. anslog för
denna samlings utgifvande 8,000 pd st. (145,280
kr.) till Royal society i London. Han var sjelf
en klassiskt bildad man och utgaf grekiska
klassiker, Family anecdotes (1807) m. m.
Bridgewater-böckerna [bri’djoåtör-]. Se
Bridgewater, F. H. E.
Bridgewater-kanalen [bri’djoåtör-], den äldste
kanalen i England, i grefskapet Lancaster. Den
byggdes 1758–61 på bekostnad af Francis
Egerton, hertig af Bridgewater, efter en
plan af J. Brindley, och leder från Worsley
Mills stenkolsgrufvor till Manchester samt
derifrån till Liverpool. Längd 49 kilom. (6,6 mil).
Bridlington [-tön], l. Burlington, stad i
engelska grefskapet York, ej långt från
Bridlington-viken. 6,703 innev. (1871). 1,5 kilom.
(5,050 f.) från B. ligger Bridlington quay,
stadens hamn, med mineralkällor och hafsbad.
Nära derintill höjer sig bergsudden
Flamborough, med ett 80 m. (269 f.) högt fyrtorn.
Bridong (Fr. bridon), ett slags betsel utan
stänger; tränsbetsel.
Bridport [-pårt], stad i engelska grefskapet
Dorset, vid Brids mynning i Kanalen. 7,670
innev. (1871), Gammal gotisk katedral.
Skeppsbyggeri och liflig kusthandel.
Brie [bri], landskap i Frankrike, fördeladt på
depart. Seine-et-Marne, Aisne, Marne och Aube
(Champagne och Isle de France). Det utgjorde
länge ett grefskap och tillföll 1328 franska
kronan.
Brieg [brig], kretsstad i preussiska prov.
Schlesien, regeringsområdet Breslau, vid floden
Oder. 15,367 innev. (1871). Staden eröfrades
1807 af Napoleon I, som lät spränga
fästningsverken, hvilka sedan förvandlats till
promenader. B. var fordom residens i ett hertigdöme,
Brieg, och ruiner finnas der ännu efter det
gamla hertigliga slottet.
Briel [bril], romantisk klippdal i granskapet
af Wien. Se Brühl.
Brielle [-ä’l], befäst stad i nederländska prov.
Syd-Holland, vid floden Maas’ mynning, på ön
Voorne. Omkr. 4,200 innev. Flere holländska
sjöhjeltar, bl. a. amiral Tromp, äro födda i B.
Brienne [-ä’n], stad i franska depart. Aube
(Champagne). Omkr. 2,000 innev. I denne stad
fans fordom en berömd krigsskola, i hvilken
bl. a. Napoleon I grundlade sin militära
bildning. B. är dessutom bekant genom träffningen
d. 29 Jan. och slaget d. 1 Febr. 1814. Vid det
förra tillfället anfölls Blücher af den franska
hufvudhären under Napoleon I och tvangs att
vika åt Bar-sur-Aube; vid det senare tillfället
anföll Blücher med 80,000 man Napoleon, som
med minst 50,000 man tagit ställning kring
La Rothière, framför Brienne. Efter en lång
och blodig strid nödgades fransmännen vika
till Troyes.
Brienne [-ä’n], Etienne Charles de
Loménie de, kardinal. Se Loménie de
Brienne.
Brienne le Châtelet [briä’n lö sjatöle],
berömd slägt, härstammande från Frankrike. –
1. Jean de B., son af Erard II, konung af
Cypern, blef 1205 konung öfver Jerusalem och
valdes 1229 till kejsare i Konstantinopel. 1235
tillbakaslog han bulgarerna från sitt rikes gräns.
Död 1237. – 2. Gaulthier (Walter) de B.,
den förres broder, gifte sig med konung Tankreds
af Sicilien dotter och fick af påfven
Innocentius III hertigdömena Tarent och Lecce i
förläning. Död 1205. – 3. Gaulthier IV de B.,
kallad den store, den förres son, blef 1229
kejsar Fredrik II:s ståthållare öfver Jerusalem,
tillfångatogs af sarasenerna i slaget vid Jaffa
1244 och blef af dem 1251 dödad i Egypten.
– 4. Gaulthier V de B., den förres son,
stupade 1312 vid Kephissos, under striden om
de grekiske småstaterna, på hvilka han hade
arfsanspråk efter sin moder. – 5. Gaulthier
VI de B., den förres son, blef 1326 ståthållare
i Florens och gjorde sig 1342 till envåldsherre
derstädes. Emellertid regerade han så tyranniskt,
att han redan efter ett år blef fördrifven. Han
återvände sedan till slägtens hemland,
Frankrike, der han 1356 blef konnetabel. S. å.
stupade han i slaget vid Poitiers.
Brienz, liten ort i schweiziska kantonen Bern,
vid Brienz-sjön. 2,600 innev. Berömda
träsniderier. B. är medelpunkten för en på vackra
utsigter och vattenfall rik nejd.
Brienz-sjön, i schweiziska kantonen Bern.
Arealen 29,95 qv.-kilom. (0,5 qv.-mil), djupet
650 m. (2,189 f.), och höjden öfver hafvet 566
m. (1,906 f.). Halfön Iseltwald och det 270
m. (909 f.) höga vattenfallet Giessbach, som
störtar sig i B., äro berömda för sin
naturskönhet.
Brieue [briö], S:t, stad i franska depart.
Côtes du Nord (Bretagne), vid floden Gouets
mynning. Omkr. 16,000 innev. Biskopssäte.
Ansenlig handel och industri.
Brigad (Fr. brigade, af Ital. briga, oväsende,
strid). 1. Krigsv. Ett antal infanteribataljoner
(vanligen 4–6) eller kavalleribataljoner (2–3),
förenade till en taktisk afdelning under en
befälhafvare. I några arméer finnes
brigad-indelning äfven för artilleriet, men ej i taktiskt,
utan i administrativt hänseende. Brigaderna
utgöra fördelningarnas eller divisionernas
närmaste underafdelningar. Vid infanteriet och
kavalleriet består hvarje brigad i allmänhet
uteslutande af ett vapenslag; men om brigaden,
för att kunna uppträda sjelfständigt, antingen
för tillfället fått sig tilldelade afdelningar af
de öfriga vapenslagen eller ock, från början, är
ämnad till att operera på egen hand, får den
en derefter lämpad sammansättning. G. U.
2. Sjöv. En benämning, hvilken man
understundom använder om de särskilda eskadrerna i
arméns flotta (se d. o.) . R. P.
Brigadier [-die], Fr., brigadgeneral
(generalmajor), före 1789 en officersgrad i franska
flottan, mellan konteramiral och
linieskeppskapten. Flottans divisionschefer hade vanligen
brigadiers grad.
Brigandage [-gangdasch], Fr. (Ital.
Brigantaggio), röfvareväsende, stråtröfveri.
Briganter, namn på det mäktigaste folket i
romerska Britannien. Briganterna bodde i nuv.
Yorkshire, Westmoreland, Durham, Lancashire och
Cumberland. Hufvudstad: Eboracum (nu York).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
