Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bro, Brobyggnad (Brygga) - Bro, fordom marknadsplats i Värmland - Bro, härad och tingslag i Upsala län - Bro, skepps- och tingslag i Stockholms län. Se Bro och Vätö - Bro. Socken i Stockholms län - Bro. Socken i Upsala län - Bro. Socken i Gotlands norra härad - Bro. Socken i Göteborgs och Bohus län - Bro. Socken i Värmlands län - Bro. Socken i Vestmanlands län - Broad-way, den förnämsta gatan i New-York, 3 kilom. (inemot 1/2 mil) lång - Broager - Broby - Brobyggare-bröderna - Brobyggnad. Se Bro - Brobyggnadskonst. Se Bro - Brobänk - Broca, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammansättning af smidt och gjutet jern, i form af
spännverks- och hängverkskonstruktioner, och
slutligen till användning af enbart smidesjern
eller stål. På grund af en viss
öfverensstämmelse i formen betecknades länge de olika
konstruktionerna med benämningarna trä- och
stenkonstruktioner, allt efter som hufvudformen
närmade sig den ena eller andra af dessa
konstruktioner. Smidesjernet kom inom
brobyggnadskonsten till användning först på 1840-talet, i
början såsom plåt och sedermera under form
af stafvar, som bildade genombrutna system,
hvilka mer eller mindre öfverensstämde med
de förut framställda amerikanska
gallerverkskonstruktionerna.
Bland mera storartade brobyggnader, som
blifvit utförda i senare tider, må nämnas
Britannia-bron i England och hängbron öfver
Niagara. Af stenbroar finnas ännu flere, som
utförts af romarna före vår tidräkning, t. ex.
Emilius-bron i Rom öfver Tibern (100 f. Kr.)
och Ponte-Rotto (byggd af Flavius Scipio 127
f. Kr.) öfver samma flod.
Med ordet brygga betecknar man en från
land i vatten mer eller mindre långt utskjutande,
fast eller flytande, broartad anläggning, afsedd
för ett eller annat ändamål, hvilket angifves
genom bryggornas olika benämningar, såsom
lastbrygga, ångbåtsbrygga, tvättbrygga,
klappbrygga, färjbrygga o. s. v. – Ordet har förut
varit liktydigt med ordet bro, och i denna
bemärkelse förekommer det t. ex. i Hazelii lärobok
i befästningskonst, der under rubriken
"krigsbryggor" upptagas "bockbryggor",
pontonbryggor, flottbryggor m. fl. Numera torde denna
betydelse kunna anses föråldrad. Klbg.
Bro, fordom marknadsplats i Värmland,
belägen på det ställe, der Kristinehamn senare
blef anlagdt. Omkr. 1570 byggde hertig Karl
(Karl IX) der ett slott, det s. k. Bro
hertigsäte, der han stundom vistades. Ruiner deraf
funnos ännu i slutet af 1700-talet.
Bro, härad och tingslag i Upsala län, Södra
domsagan, första fögderiet. Arealen 23,129
hekt. (46,853 tnld). 116,13 mtl. 2,900 innev.
(1876). Häradet består af socknarna Lossa,
Vestra Ryd och Stockliolms-Näs samt del af
Bro. K. G. O.
Bro, skepps- och tingslag i Stockholms län.
Se Bro och Vätö.
Bro, det forna namnet på säteriet Brokind.
Bro. 1) Socken i Stockholms län, Bro och
Vätö skeppslag. Arealen 11,544 hekt. (23,384
tnld). 114 ofm., 10 7/8 fm. mtl. 2,085 innev.
(1876). Konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Upsala stift, Lyhundra kontrakt. Denna socken
benämnes Roslags-Bro till skilnad från –
2) Bro socken i Upsala län, Bro härad.
Arealen 5,306 hekt. (10,758 tnld). 42 5/8 ofm., 35 3/4
fm. mtl. 954 innev. (1876). Jämte Lossa
utgör B. ett patronelt pastorat af 2:dra kl.
(patronats-rättigheten utöfvas alternativt af egarna till
Brogård och Säbyholm), Upsala stift, Håbo
kontrakt. – 3) Socken i Gotlands norra härad.
Arealen 2,373 hekt. (4,807 tnld). 10 2/3 ofm.,
8 fm. mtl. 308 innev. (1876). Annex till
Vestkinde, Visby stifts norra kontrakt. Kyrkan, som
till stor del är af huggen kalksten och uppförd
sannolikt omkr. 1400, eger märkliga portaler.
Ej långt från socknen ligger Bro stenkalm,
en väldig ättehög (omkr. 133 m., 450 f., i
omkrets), der enligt sägnen höfdingen Baldur i
Bro ligger begrafven. Der kyrkan blef anlagd,
hade varit en hednisk offerkälla, och kyrkan
blef sedan (och är ännu i dag) en med
gåfvor, äfven från utlandet, frikostigt ihågkommen
offerkyrka. – 4) Socken i Göteborgs och
Bohus län, Stångenäs härad. Arealen 7,453 hekt.
(15,098 tnld). 62 1/8 ofm., 52 fm. mtl. 2,651
innev. (1876). Jämte Brastad och Lyse med
Lysekils kapell utgör B. ett regalt pastorat af
2:dra kl., Göteborgs stift, Vikornas södra
kontrakt. – 5) Socken i Värmlands län, Näs härad.
Arealen 9,798 hekt. (19,847 tnld). 24 23/24 mtl.
1,847 innev. (1876). Annex till By, Karlstads
stift, Nors kontrakt. – 6) Socken i
Vestmanlands län, Åkerbo härad. Arealen 10,635 hekt.
(21,544 tnld). 40 fm. mtl (enligt 1825 års
jordebok). 1,572 innev. (1876). Konsistorielt
pastorat af 2:dra kl., Vesterås stift, Köpings
kontrakt.
Broad-way [brådoä], den förnämsta gatan i
New-York, 3 kilom. (inemot 1/2 mil) lång.
Broager, kyrkby på Slesvigska halfön
Broagerland, på södra sidan af Sundeved, mellan
vikarna Nybölnor och Vemmingbund. –
Broagerlandet spelade en betydande rol under
dansk-tyska kriget 1864. Under hela
belägringen af Dybböl riktade nämligen preussarna
derifrån en ödeläggande eld.
Broby. 1) Socken i Kristianstads län, Östra
Göinge härad. Arealen 7,344 hekt. (14,876 tnld).
29 37/48 ofm., 13 7/48 fm. mtl. 2,229 innev. (1876).
Jämte Emislöf utgör B. ett regalt pastorat af
2:dra kl., Lunds stift, Östra Göinge kontrakt.
– 2) Socken i Malmöhus och Kristianstads
län, Södra Åsbo härad. Arealen 1,548 hekt.,
(3,136 tnld). 15 35/48 ofm., 12 31/48 fm. mtl. 907
innev. (1876). Annex till Björnekulla, Lunds
stift, Södra Åsbo kontrakt. Socknen kallas
stundom Hyllinge, fastän detta namn rätteligen
betecknar endast den sockendel, som ligger
inom Malmöhus län. – 3) Socken i Skaraborgs
län, Kinnefjerdings härad. Arealen 686 hekt.
(1,389 tnld). 7 1/2 fm. mtl (enl. 1825 års
jordebok). 237 innev. (1876). Annex till Källby,
Skara stift, Kinna kontrakt.
Brobyggare-bröderna (Fi. Frères pontifes,
Lat. Fratres pontifices), ett kristligt brödraskap i
södra Frankrike. Detta samfund verkade för
byggandet af broar, färjor och hospitier. Dess
stadgar stadfästes 1189 af påfven Klemens III.
Brobyggnad. Se Bro.
Brobyggnadskonst. Se Bro.
Brobänk, rättare Bråbänk (af Fornn. bráða,
brå, öfverstryka med tjära), sjöv., hamn- eller
strandbrygga (egentligen å varf), vid hvilken
fartyg kunna lägga till för att repareras, upp-
och aftacklas o. s. v. Den ytterste änden af
en brobänk kallas brohufvud. R. P.
Broca, Paul, fransk läkare, f. 1824 i depart.
Gironde (Guienne), f. n. (1878) professor i
kirurgisk patologi vid universitetet i Paris och kirurg
vid hospitalen "Saint Antoine" och "La pitié".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
